Ett aktuellt ämne inom landskapsarkitekturen är den potentiella konflikten mellan förtätning och grönområden i städer. Ett sätt att kompensera förlusten av kvantitativa grönområden på grund av förtätningsprojekt är att omvandla delar av återstående grönområden till mer högkvalitativa parker med plats för många användningsområden samt öka tillgängligheten till dessa parker. Detta examensarbete behandlar ett sådant fall där vi undersöker platsen för och föreslår en gestaltning för en stadspark i Farsta, en 1960-talsförort 10 km söder om centrala Stockholm. Farsta är utsedd i Stockholms översiktsplan till en av ytterstadens nio tyngdpunkter. Dessa ska balansera innerstadens dominans och kommer därför att genomgå en omfattande förtätningar och bli mer urban.

Den här uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska värden som trädde fram vid och inför restaurang ?Byttans? byggande på 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma värden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken på 2000-talet. Med hjälp av kulturhistorisk värdeteori, dokumentvärde och upplevelsevärde, analyseras dokument. Har det varit liknande värden och åt vilket håll styr det?.

Eslöv received its city privileges in the year 1911 and to celebrate the city?s 100th jubilee it has been decided, among many other things, to reinvigorate the City park. This master thesis presents a new proposal for the design of the City park. As a basis for the new proposal a study of the public park is made in a social and structural context as well as a study of the history of the Eslöv City park. The history of the Eslöv City park is somewhat unclear, especially if there has ever been a one design for the whole park? To create a picture of the public park in general, a study of literature has been made and to describe the history of the City park I Have researched the city archive in Eslöv.

Stadsdelen Alby i Botkyrka kommun utanför Stockholm byggdes i början av 1970-talet som en del av det så kallade miljonprogrammet. I Alby bor i dag människor av olika nationaliteter, med skilda ekonomiska förutsättningar och med skiftande krav på sin utemiljö. Arbetet är uppdelat i tre delar där den första delens avsnitt är ett försök att ge fördjupade kunskaper inför analysarbetet och programskisserna som utgör del två och tre. I avsnittet ?Stadsplanering och grönstruktur? ges en sammanfattning av hur stadsplanering och grönstruktur samspelat under olika tidsperioder från sekelskiftet och framåt. Grannskapsplaneringens fysiska utformning och grönstrukturens uppgift att skilja stadsdelar och bostadsområden från varandra beskrivs.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 22, 5 hp, 2014.

Målet med min uppsats var att undersöka Lunds stadspark och bedöma dess kvaliteter. För att kunna göra det på ett objektivt sätt ville jag utgå från ett standardiserat bedömningsmaterial som även kan användas på andra parker och platser. Jag fann bedömningsförfarandet för Green Space Awards (GSA) vara tillämpbart. GSA som organisation var också intressant, då det är ett relativt nytt nätverk som verkar för att uppmärksamma goda parkmiljöer med hög kvalitet. Därför blev min frågeställning: Har Lunds stadspark de förutsättningar som krävs för att bli GSA-certifierad? Med följdfrågan; Vilka åtgärder och förbättringar skulle behövas för att nå dithän? Med min uppsats har jag inte för avsikt att ge ett komplett svar på frågan om stadsparken har möjlighet att bli GSA-certifierad.

Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor från 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod färdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhållande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhållande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlägga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de två arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth   Framptons olika sätt att se på arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var då en parkanläggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade då som en turistort för den semestrande borgarklassen.

Many people choose to live in urban environments. Since everyday life in many cities is characterized by a high pace it is important that good recreational areas, with the possibility of recovery, are available to the population.This paper is based on a case study of Växjö city park, which is the area surrounding the lake Växjösjön. The park and the lake are of great importance to the citizens. The lake Växjösjön has for a long time been affected by eutrophication, which has caused major problems as algal blooms and fish mortality. An extensive lake restoration was carried out in the 1990s in order to save the lake.

Uppsalas stadspark Stadsträdgården står inför förändringar då det finns planer på att bygga en stor arenaanläggning bredvid. Om planerna genomförs riskerar parken att påverkas negativt. Därför har jag analyserat och tydliggjort Stadsträdgårdens kvaliteter så att de kan bevaras och utvecklas istället. Den teoretiska grund jag utgått ifrån när jag analyserat parkens kvaliteter är Patrik Grahns parkkaraktärer. I sin forskning har han sammanfattat vad människor efterfrågar i parker till åtta parkkaraktärer.

Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park är provokativ pga ett starkt intrång i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de är också publika platser: platser för motion, lek, idrott, föreställningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mål är att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehåll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum på taken och ett flexibelt privat rum under det..

This thesis is a study over changes and similarities of people's activities in Berzelii park, with focus on the second half of the 19th century and present time. As one of the oldest public parks in Stockholm, Berzelii park has been a place for outdoor activity for more than a hundred years. During that time both the park and the society have undergone changes, but people are still using this green area in the city centre in a similar way as generations before have done. It is still a place for social gathering and during the summer month the park invite for optional and social activities such as a pause in the sun and pic-nic with friends. Some customs has disappeared like the 19th century social stroll, but through small changes in rules or design others have become given, like using the lawns as seating..

Kumla kommun är en växande kommun som har som mål att ha minst 25 000 invånare år 2025. En stadsutveckling och ökat näringsliv tror kommunen kommer leda dem i rätt riktning och som en del av stadsutvecklingen satsas det nu i stort på den nya stadsparken som är i full gång att anläggas sedan några år tillbaka. En stor del i den är Sjöparken, innehållande stora grönytor, sjöar, promenadstråk m.m. Det senaste projektet i Sjöparken, som invigts under våren är Växthuset. Det är en byggnad innehållande palmhus, orangeri, kameliahus, restaurang samt en del som de kallar Möjligheternas Växthus och som kommer att fungera i rehab- och integreringssyfte.

In 2007 the project with the renewal of the Vasa Park in Stockholm won the Siena Prize. The architects responsible for the project described how they aimed for upgrading the park within its historical framework. Since the project was a renewal and not a restoration of the park, I thought it would be interesting to study how the architects proceeded with this work. The aim of this essay has therefore been to examine how the last renewal of the Vasa Park has chosen to approach the history of the place. To understand the historical development of the park and how the renewal project was carried out, I started with a literature survey consisting of books, the program of the renewal and articles about the project.

The landscape is a great asset for Göteborg as a city and places in the landscape are much used by the public. This diploma work deals with the question of how nature in Göteborg can become more accessible and how a place in it can be supplemented with new landscape elements. It is a proposal for a new urban park at Björlanda peninsula in the western part of Hisingen, Göteborg, which today belongs to the Swedish Armed Forces and is a part of the Nature-2000 area "Nordre älvs estuarium". The reason for choosing this place is that it is the only area around the costal area in Göteborg that has not been built on and that it contains a very varied landscape. The proposal is presented as three different broschures, dated 10-20 years ahead: A map of a possible system of urban parks including a detail of such a park, Västra Hisingen (the western parts of Hisingen) The idea with a system of urban parks is to make the landscape generally more accessible and maybe open it for people that do not use it today. A broschure of the central area Välkommen, with my design proposal for an urban park at Björlanda peninsula The design aims to utilize the landscape elements water, mountains, vegetation and sky and to intensify the experience of them. A flora for Välkommen that shows a selection of plants for the design proposal.

The river Selångersån runs through thenorthern Swedish city of Sundsvall, splittingthe city in two as it winds through thevalley between Södra- and Norra Stadsbergetand out into the Baltic Sea.The river is a national interest of nature conservationbut at the same time in the middleof an urban development string for the city,creating a complex situation of developmentcontra conservation of natural environment.This project attempts to create a strategy oflandscape urbanism for the area surroundingSelånger Bay, four kilometers upstreamalong Selångersån. A sensitive wetland, todayrather forgotten but with great potentialfor introducing wild nature as an active partof the city. Or rather, initiating a processwhere the built environment can infiltrateand enrich the natural environment gradually.A city park in this location to initiate thisprocess could be a joint project of the city?sresidents with the scope to become a projectin constant development.The idea of the project is to offer a large ecologicalpark and meeting place near the citycenter. This will be achieved by clarifyingthe activities and values that already existin the park, such as the largest living deltai the region, football fields and a medievalchurch ruin, and by creating new paths.