Sök:

Sökresultat:

2024 Uppsatser om Växjö Universitet - Sida 9 av 135

Nervsjukdomar - NÀsta stora satsning : KartlÀggning av forskningsanslag i Sverige inomnaturvetenskap, medicin och life science

The aim with this project was to investigate how research grants in Sweden are distributed inthe selected fields; natural science, medicine and life science. Our client Olink producesdetection kits for biomarkers and our goal with this study was to give an indication of apossible new market area for their products. Three foundations were included in the study;VINNOVA, VetenskapsrÄdet (Swedish Research Council) and Stiftelsen för strategiskforskning (Swedish foundation for strategic research). Nearly a thousand research grantswere analysed which included a total of 4,92 billion Swedish kronor. Seven selecteduniversities were contacted; Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet, Kungligatekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitetet, Sverigeslantbruksuniversitet, Uppsala universitet.

Kunskapsöverföring genom slutdokument : och möjligheterna till att ta del av och sprida lÀrdomar - En fallstudie pÄ Karlstads universitet

Dagens snabbförÀnderliga organisationer efterstrÀvar ofta att hÄlla sig konkurrenskraftiga pÄ arbetsmarknaden, vilket tenderar att stÀlla allt högre krav pÄ effektiv kunskapsspridning. I mÄnga fall vÀljer organisationer att anvÀnda projektformen för att fÀrdigstÀlla uppgifter. Projektformens temporÀra karaktÀr innebÀr ytterligare hantering av erfarenheter och lÀrdomar, i synnerhet dÄ det finns en risk att erfarenheterna gÄr till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det mÄnga metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fÄnga upp lÀrdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod bestÄr av att rutinmÀssigt och strukturerat upprÀtta sÄ kallade slutdokument, dÀr bland annat erfarenheterna skall kunna fÄngas upp, lagras och arkiveras.Studiens syfte Àr att peka pÄ tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lÀrdomar pÄ Karlstads universitet.TvÄ forskningsfrÄgor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte:Hur ser hanteringen av slutdokument ut pÄ Karlstads universitet?Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lÀrdomar mellan projekt pÄ Karlstads universitet?En kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare pÄ Karlstads universitet.

Högskolan och det omgivande samhÀllet ? Den tredje uppgiftens komplexitet

AbstractI den svenska högskolelagen anges det att svenska lÀrosÀten ska samverka och informera om sin verksamhet. NÄgot som har kommit att kallas ?Den tredje uppgiften?. VÄr ambition med vÄr uppsats har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkÀtundersökning se hur fyra lÀrosÀten i södra Sverige samverkar med det omgivande samhÀllet. De undersökta lÀrosÀtena Àr; Lunds Universitet, Malmö Högskola, VÀxjö Universitet och Högskolan Kristianstad.

Stockholm - Göteborg En arkitekturhistorisk jÀmförelse

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2012:13.

Den komplexa styrningen : En studie om styrning vid Linköpings Universitet

Bakgrund och problem: Det finns mycket litteratur skrivet kring styrning i privat verksamhet, dock glöms den offentliga sektorn ofta bort, trots att styrning krÀvs Àven i dessa verksamheter. I denna studie kommer att fokuseras kring styrning i den offentliga sektorn och nÀrmare bestÀmt i den akademiska vÀrlden. AnstÀllda inom akademin vÀrderar ofta friheten att sjÀlva kunna organisera sitt arbete högt, vilken kan hÀmmas av de finansiella begrÀnsningar som dessa organisationer innehar. HÀr har strategin en viktig uppgift i att visa för de anstÀllda i vilken riktning de ska strÀva och fÄ dem att fokusera pÄ rÀtt saker. Vi ser att de finansiella begrÀnsningarna kan hÀmma de anstÀlldas frihet och pÄ sÄ vis pÄverka motivationen negativt.

Nu rullar hjulet : En kvantitativ studie om aktiv transport

SammanfattningSyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur studenter i Stockholm transporterar sig till och frÄnhögskola/universitet samt se deras förÀndringsbenÀgenhet att gÄ frÄn inaktiv transport till aktivtransport.FrÄgestÀllning? Hur tar sig studenterna till sin högskola/universitet?? Vad pÄverkar deras val av transportmedel?? Vad kan fÄ dem att vÀlja ett aktivt transportmedel?MetodEn kvantitativ studie genomfördes dÀr datainsamlingsmetoden var en webenkÀtundersökning viaprogrammet Defgo. Ett riktat urval skedde pÄ mÄlgruppspopulationen dÀr samtliga rektorer förhögskolor samt universitet inom Stockholm stad tillhörande portalen ?Studera i Stockholm?tillfrÄgades via mail om deltagande, totalt nitton av tjugoen högskolor Àr anslutna till portalen. Urvalsgruppen kom att bestÄ av 541 respondenter pÄ enkÀten frÄn tolv högskolor av totalt tjugoeninom Stockholm stad.

Lillhagens sjukhus som immateriellt kulturarv - bÀrare av före detta patienters minnen och berÀttelser

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet !2014:46.

Vakuumförpackning av arkeologiskt jÀrn Uppföljning av ett SESAM-projekt pÄ Stockholms stadsmuseum

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Konservatorsprogrammet 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2014:45.

Flytta eller stanna : En komparativ studie genomförd pÄ Karlstads universitet och University of Limerick om studenters instÀllning till att flytta frÄn eller stanna kvar pÄ studieorten

Uppsatsen "Flytta eller stanna" Àr en komparativ studie om studenters instÀllning till att flytta frÄn eller stanna kvar pÄ studieorten. Undersökningen Àr genomförd pÄ Karlstads universitet och University of Limerick. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad universitetsstudenter har för instÀllning till att flytta frÄn eller stanna kvar pÄ studieorten efter avslutade studier. Studiens respondenter Àr sistaÄrs studenter inom tekniska och humaniora Àmnen. Vi vill försöka förstÄ och förklara studenters instÀllning.

Ett universitet med eller utan cannabis? : En kvantitativ studie om utbredningen av cannabis vid Linköpings universitet och huruvida det finns nÄgot samband mellan cannabis-anvÀndningen och studenternas upplevelser av studiesituationen.

Cannabis Àr den mest anvÀnda drogen i vÀrlden och attityderna gentemot den blir allt mer liberala. DÄ mÄnga syntetiskt framstÀllda cannabinoider stÀndigt dyker upp pÄ marknaden visar studier pÄ olika resultat angÄende utbredningen av drogen. Det Àr personer i de yngre Äldrarna som i störst utstrÀckning anvÀnder cannabis. I dagens samhÀlle stÀlls det allt mer krav pÄ unga vuxna, inte minst nÀr det gÀller att skaffa sig en utbildning. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan anvÀndningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen bland studenter vid Linköpings universitet.Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgjordes av Robert K.

Karlstads universitet - Ut i skogen, vad ska jag dit och göra? : En rapport om skapandet av ett unikt monterkoncept

SammanfattningMÀssor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess anvÀnts som en kanal för försÀljning och marknadsföring. Idag tÀvlar företag och organisationer om mÀssbesökares uppmÀrksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka mÀnniskor och fÄ dem att lÀgga företagsnamnet pÄ minnet.Detta Àr vad Karlstads universitet haft i Ätanke dÄ de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet Àr att universitetet finns representerat pÄ ett antal mÀssor varje Är, runt om i landet. Uppdraget har sÄledes varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mÀssmonter. Syftet med detta projekt Àr inte primÀrt att fÄ besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervÀgning av vidarestudier.Projektet har utvecklats med hjÀlp av kvalitativ metodik.

Studiependling i MÀlardalen : En resa utan slut med oÀndliga förutsÀttningar att förbÀttra studiependlingens möjligheter

Denna magisteruppsats Ă€mnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav pĂ„ studiependling sĂ„ vĂ€l som resmönster i MĂ€lardalsregionen i Sverige. Detta görs genom anvĂ€ndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade pĂ„ en intervjuguidesmetod samt kartor genererade frĂ„n statistisk data av inpendling. Den geografiska avgrĂ€nsningen Ă€r satt till studenter som reser till nĂ„gon högre utbildning vid, MĂ€lardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras pĂ„ Ă€r studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH Ă€r mer lokal till sin karaktĂ€r, UU Ă€r nĂ€rmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktĂ€ren.

Ingenjörsutbildning i förÀndring: design, innovation och
entreprenörskap

Detta arbete har utförts pÄ avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion vid LuleÄ tekniska universitet. Uppgiften var att undersöka hur omvÀrldens utbildningar inom produktdesign, innovation och entreprenörskap ser ut och kommer att förÀndras i framtiden. Detta med utgÄngspunkt i det arbete som för nÀrvarande pÄgÄr inom CDIO-ramverket (Conceive Design Implement and Operate) men Àven inom andra utbildningsinitiativ. Bakgrunden till arbetet Àr att det uppstÄtt en klyfta mellan industrin och akademin. Nyutexaminerade ingenjörer besitter inte de kompetenser som nÀringslivet vill att de ska ha med sig i bagaget efter avlagd examen.

FörsÀmras upplevd arbetsförmÄga vid ökad Älder bland anstÀllda vid UmeÄ Universitet

UmeÄ Universitet Àr en av UmeÄs största arbetsgivare med 4200 anstÀllda. Sjuktalen totalt för Universitetet har varit och Àr fortfarande lÄga, runt tre procent. Den Àldsta Äldersklass har dom högsta sjuktalen, med stöd av den informationen beslutades om satsningar pÄ Àldre arbetstagare. UniversitetshÀlsan (fhv) fick i uppdrag att erbjuda hÀlsokontroller, under tre Är, till alla anstÀllda som fyller 55 Är.Vid hÀlsokontrollen mÀttes den upplevda arbetsförmÄgan med arbetsförmÄge index (AFM-index) För att bedöma arbetsförmÄgan hos undersökta 55-Äringar i relation till övriga Äldersklasser vid universitetet skickades enkÀter med post till tjugofem mÀn och kvinnorfödda ?46, -56 samt ?61.Resultatet av undersökningen visade att upplevda arbetsförmÄgan lÄg högre för alla Äldersklasser hos bÄda könen jÀmfört med den referens som AFM manualen innehÄller för jÀmförbara yrken.

HUR FAKULTETSSTÄRKANDE ÄR PLATTFORMAR? En studie om vad förĂ€ndringsprocesser som plattformsprojekt innebĂ€r för kommunikation och identitetstillhörighet pĂ„ Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.

Titel Hur fakultetsstÀrkande Àr plattformar? Ett arbete om vad förÀndringsprocesser som plattforms- projektinnebÀr för kommunikation och identitetstillhörighet pÄ Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anstÀllda pÄ Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom tvÄ plattformar. Fördelade pÄ:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna Àr ett sÀtt att luckra upp gamla strukturer.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->