Sök:

Sökresultat:

2024 Uppsatser om Växjö Universitet - Sida 13 av 135

Genetikundervisning utifrÄn ett högskoleförberedande perspektiv

Genetik Àr ett erkÀnt komplicerat Àmne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svÄrt att ta till sig den oerhörda mÀngd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns tydliga problemomrÄden i genetikundervisningen pÄ gymnasiet sett utifrÄn ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillrÀckliga kunskaper eller har universitetslÀrarna för höga förhoppningar om studenternas ingÄngskunskaper? En genetikkurs pÄ universitetet blev föremÄl för min studie dÀr jag, bÄde kvalitativt och kvantitativt, undersökte frÄgan.

Anslutning av givare och ett dSPACE-system till en hydraulisk kran

Det hÀr rapporten Àr en del av mitt examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid VÀxjö Universitet, MSI. Arbetet Àr en del av ett större projekt kallat Kranstyrningsprojektet som bedrivs av VÀxjö Universitet, Rottne Industri med flera, vars syfte Àr att underlÀtta för förare att kontrollera den kran som finns pÄ Rottnes skotare. För projektet har det anvÀnts en laborationskran och nu har önskemÄlet varit att det till kranen ska installeras ett nytt styrsystem frÄn dSPACE. Dessutom vill man att nya givare ska sÀttas pÄ kranen och kopplas till dSPACE. Man vill Àven ha en manual för att nya studenter ska kunna anvÀnda systemet.

Nyutexaminerade historielÀrares Àmnesdidaktiska sprÄkbruk : En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielÀrare vid Karlstads universitet

Nyutexaminerade historielÀrares Àmnesdidaktiska sprÄkbruk- En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielÀrare vid Karlstads universitet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nyutexaminerade historielÀrares underliggande Àmnesdidaktiska sprÄkbruk och perspektiv synliggörs i dels samtal om deras undervisningsstrategi och dels planeringsmaterial, samt hur detta kan relateras till de tvÄ stora skolbildningarna inom historiedidaktik och de resultat och teorier som tidigare forskning bidragit med.FrÄgestÀllningarna lyder:1. Vilka begrepp möjliga att relatera till tysk respektive anglosachsisk historiedidaktik synliggörs i nyutexaminerade historielÀrares samtal om och dokument kring sin undervisningsstrategi?2. PÄ vilket sÀtt kan de nyutexaminerade historielÀrarnas Àmnesdidaktiska sprÄkbruk relateras till resultat och teorier sprungna ur den tidigare forskningen?3.

Revisorns roll i mindre företag : Vilka effekter kan en eventuell avreglering av revisionsplikten fÄ?

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

Konflikthantering i förskollÀrarutbildningen : En studie av kursplaner och kurslitteratur - ur ett genusperspektiv

Syftet med denna studie var att undersöka om blivande förskollÀrare utbildas i konflikthantering, hur denna utbildning formuleras samt om genus problematiserats i relation till konflikthanteringsundervisningen. Detta genom att granska utbildningsplaner, kursplaner och kurslitteratur frÄn fem universitet i Sverige som erbjuder en förskollÀrarutbildning. De frÄgestÀllningar studien hade som utgÄngspunkt var i vilken utstrÀckning konflikthantering förekommer i förskollÀrarutbildningen, hur innehÄllet i dessa kurser presenteras och om genusproblematiserats i relation till konflikthantering. Resultatet av studien visade att fyra av fem granskade universitet erbjöd en kurs i konflikthantering inom förskollÀrarutbildningen och presenterar konflikthantering som ett omrÄde inom den utbildningsvetenskapliga kÀrnan, vilken upptar 60 högskolepoÀng (hp). Konflikthanteringen upptar enligt min granskning 7,5-10 hp av en förskollÀrares totala 210hp.

KökstrÀdgÄrden vid Olofsfors bruk : innehÄll utseende och organisation under 1900-talets första hÀlft

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design,Institutionen för kulturvÄrd, Göteborgs universitet, 21 hp, 2012.

Att plugga eller inte plugga Àr frÄgan: En kvantitativ studie om ungdomars instÀllning till högre studier

Kvinnor har sedan lÀnge tillbaka presterat bÀttre Àn mÀn genom hela deras skolgÄng. Fler kvinnor Àn mÀn börjar lÀsa pÄ högskola/universitet och fler kvinnor avlÀgger examen. Denna studie Àr ett bidrag till tidigare forskning inom omrÄdet genom att enbart studera Norrbottens lÀn, som delvis har en annan struktur Àn andra lÀn, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt omrÄde och attityder till högre utbildning. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning ungdomar (15-19 Är) i Norrbottens lÀn har till högre studier och deras planer för att fortsÀtta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten pÄverkas av deras sociala bakgrund och geografiska omrÄde, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Studie av chefers kompetensutveckling vid ett universitet

Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.

Specialpedagogisk forskning - En innehÄllsanalys av forskningen vid enheten för specialpedagogik i relation till utbildningsplanen för specialpedagoger respektive speciallÀrare under 2000/talet.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skolformer som uppmÀrksammas i den forskningen som genomförs pÄ Enheten för Specialpedagogik pÄ Göteborgs Universitet samt hur densamma förhÄller sig till de delmÄl GU har för utbildningen av specialpedagoger samt speciallÀrare.Teori:Specialpedagogik Àr ett otydligt kunskapsomrÄde. GrÀnserna mellan pedagogik och specialpedagogik Àr suddiga. Den specialpedagogiska forskningen i Sverige har historiskt sÀtt varit fokuserat pÄ individen men under senare Är har Àven miljön fÄtt större plats. Grundskolan Àr utan tvekan den mest uppmÀrksammade skolformen inom den specialpedagogiska forskningen. Ingen annan skolform kan jÀmföras med det utrymmet grundskolan har fÄtt.

Wikipedia som kĂ€lla? : Är det accepterat vid studier i Ă€mnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet?

AbstractTitle: Wikipedia as a source? Is it accepted in the studies of Media and Communications at Uppsala University? (Wikipedia som kĂ€lla? Är det accepterat vid studier i Ă€mnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet?)Number of pages: 38 (39 including enclosures)Author: Susanna SalomonTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/ Aim: The purpose is to study whether or not the Internet encyclopedia Wikipedia is an accepted source when a student writes a paper in Media and Communications at Uppsala UniversityMaterial/ Method: Qualitative research method based on interviews with teachers and on litterature.Main results: The study shows that there is no common view within the faculty whether or not Wikipedia could be used as a source when writing a paper in Media and Communications. Some accept it, others do not. The results show that the teachers of this subject at Uppsala University have not yet decided upon how to adjust to the new large information bank wich is Wikipedia.Keywords: Wikipedia, Uppsala University, sources, reliability, objectivity, collective intelligence, the Internet.

LÀrobokens pÄverkan pÄ matematikundervisningen. : En studie om hur lÀrare ser pÄ sin matematikundervisning i förhÄllande till lÀroboken. 

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Linnéuniversitetet : - en studie om hur de anstÀllda uppfattar fusionen

Syftet med denna studie var att undersöka de anstÀlldas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av VÀxjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade pÄ stödet för fusionen. En enkÀtundersökning gjordes med ett slumpmÀssigt urval med 185 deltagare varav 95 var frÄn VÀxjö universitet och 90 frÄn Högskolan i Kalmar. EnkÀten var baserad pÄ fem mÀtinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförÀndringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd och e) motstÄnd mot förÀndring. Resultatet visade att motstÄnd mot förÀndring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen.

Polisutbildningens vapenutbildning i UmeÄ : Finns behovet av en examinationsform med definiering innan agerandet

Syftet med denna rapport Àr att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom Àmnet vapen och taktik pÄ Polisutbildningen vid UmeÄ Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillÀmpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgÄtt större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstÄtt frÄgetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har Àven pÄvisats ur vapenlÀrarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket pÄ den motoriska inlÀrningen och att skytten rent precisionsmÀssigt skall kunna verka med tjÀnstevapnet, som i och för sig Àr viktig för ett sÀkert och bra agerande. DÀremot tar den inte sikte pÄ den identifiering och definiering samt det stresspÄslag som alla Àr ingredienser i en verklighetsnÀra situation.

AnvÀndbarheten pÄ högskolornas och universitetens hemsidor ur studenternas perspektiv.

ProblemomrÄde: En del av de högskolor och universitet som har hemsidor har inte lagt sÄ stor vikt pÄ anvÀndbarhet dÄ deras funktionalitet brister. Det Àr svÄrt för deras studenter att pÄ ett sÄ enkelt sÀtt som möjligt nÄ den information de behöver. Hypotes: ?AnvÀndbarheten pÄ högskolornas- och universitetens hemsidor kan förbÀttras med hjÀlp av att krav stÀlls frÄn studenterna.? Genomförandet: För att undersöka hypotesen har tre undersökningar gjorts. Den första var en granskning av de utvalda högskolornas och universitetens hemsidor av författarna.

Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsÀndare pÄ Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under Ären 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet pÄ DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent Àn andra Àr universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. InnehÄllet i debattartiklarna fokuserar frÀmst pÄ att uppmÀrksamma specifika samhÀllsproblem, att kritisera den politiska sfÀren, argumentera existensberÀttigande, göra nylanseringar samtgöra normativa stÀllningstaganden. Det gÄr Àven att observera en viss ökning av specifika ÀmnesomrÄden över tid dÀrinformera om lagar och regler Àr ett av de mer intressanta resultaten.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->