Tanken bakom detta examensarbete var att framstÀlla ett laborativt lÀromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. LÀromedlet Àr upplagt i lektionsplaneringar som Àr förankrade i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna pÄ lÀrande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mÀtning eftersom dessa passar utmÀrkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna Àr utifrÄn oss sjÀlva men inspiration frÄn tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser gÄr inte att frÄnse. UpplÀgget pÄ lektionerna Àr utifrÄn Lindström och Pennlerts (2003) modell, dÀr flera didaktiska frÄgestÀllningar tas i beaktning.

Studiens syfte var att undersöka byrÄanstÀllda art directors och originalares olika perspektiv pÄ och förhÄllningssÀtt till sin yrkesroll med sÀrskilt fokus pÄ kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvÀmlighetsurval frÄn nio reklambyrÄer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara nÄgot som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det frÀmst handlar om hur art directors och originalare förhÄller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna sÄg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de sÄg prestationsÄngest och utomstÄendes oförstÄelse av yrket som negativa.Det framkom Àven att art directors och originalare i första hand ser pÄ kreativitet som problemlösning, dock sÄg de olika pÄ problemlösning i sina respektive roller. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade Ängest pÄ liknande sÀtt.Studien visade Àven att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och Àmnet berördes Äterkommande i respondenternas svar under intervjuernas gÄng. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspiration.

The aim of this Master's thesis is to examine the information use among Swedish backpackers, both prior to departure and while travelling. The questions posed in this study are; which artefacts did the backpackers use, in what way were those used as tools of mediation within their social practice and how does a presumptive interaction between backpackers and information sources appear? The empirical material consists of interviews, held with eight backpackers, concerning their information use. The interviews reveal that a number of information sources are being consulted. The most commonly used sources identified in the empirical material are guide books, advice from other backpackers, fiction, TV programmes and periodicals.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i folkskollÀrarnas syn pÄ sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk LÀraretidning och Folkskolan ? Svensk LÀrartidning under perioden 1920-1956. UtifrÄn ett differentieringsperspektiv, med inspiration frÄn Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lÀrardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger pÄ ett textanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt och intresserar sig för hur debatten förÀndrades över tid. Resultaten visar att lÀrardiskursen prÀglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sÄgs som ett samhÀllsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de mÄste avskiljas frÄn ?normalt? begÄvade barn.

Ett av arbetsterapeutens medel för att hjÀlpa personer Àr att förskriva hjÀlpmedel. Rollatorn Àr ett sÄdant hjÀlpmedel, som Àr vanligt förekommande för Àldre med gÄngsvÄrigheter, som förskrivs för att trÀna, förebygga eller kompensera. Syftet med denna studie var att undersöka hur Àldre rollatoranvÀndare upplever sin förmÄga att anvÀnda och förstÄ sig pÄ rollatorn i dagliga aktiviteter. Fyra Àldre rollatoranvÀndare deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod.

Syftet med studien var att undersöka trÀningspersonals förstÀllningar om vad de ansÄg pÄverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsÀttning. Kvalitativ studie i form av tvÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av trÀningspersonal frÄn sex privata och sex kommunala anlÀggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 Är: sex personer frÄn privata anlÀggningar och sex personer frÄn kommunala anlÀggningar. Resultat: Sex kategorier framtrÀdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Uppsatsens syfte Àr att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen Àr inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det sÄ kallade utfallsrummet och söker svaret pÄ frÄgestÀllningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier bestÄr av pedagogiskt förhÄllningssÀtt, lyckade exempel, svÄrigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning dÀr resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Denna studie Àr utförd inom lÀrarutbildningen och kursen SprÄk och sprÄkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i Är 1 agerar under boksamtal och vilket lÀrande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i Är 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett lÀsförstÄelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av lÀsförstÄelsestrategier identifierades; att frÄga, att göra inferenser och att lÀsa.

Bakgrund: MÀnniskan Àr idag betydligt mer medveten Àn tidigare om vad mat innehÄller och vad som bör Àtas och inte. Trots detta löper mÀnniskor samtidigt en allt större risk att drabbas av Àtstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefÀr en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rÀdsla för att gÄ upp i vikt tillsammans med en förvrÀngd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vÄrden.

Fetma och övervikt Àr ett stort samhÀllsproblem, dÄförhÄllanden under uppvÀxtÄren Àr avgörande för framtida livsstilsvanor. DÀrförses de som den frÀmsta och viktigaste mÄlgruppen för folkhÀlsoinsatser.Dennastudie syftar till att undersöka coachers berÀttelser om uppfattningar kringvad samtal för att förebygga uppkomsten av övervikt och fetma innebÀr.Uppsatsenbygger pÄ en kvalitativ ansats med inspiration av berÀttelseforskning. IntervjuÀr den metod som har anvÀnts. Totalt har tre personer som arbetar som coacherinom en interventionell forskningsstudie deltagit.Resultatetvisade att utan tidigare erfarenhet inom omrÄdet uppfattas mÄngasvÄrigheter i att hÄlla samtal som coach. Att arbeta som erfaren coach innebÀratt man uppfattar studiens deltagare som mer motiverade, medvetna, kapabla tillförÀndring samt ser empati som vÀldigt betydelsefullt för samtalen ochhoppfullt pÄ studiens effekt.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvÄrden Àr för mÄnga patienter det första mötet i vÄrdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta pÄ den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna kÀnner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det Àr dÀrför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vÄrden. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vÄrden i en akut situation. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie bestÄende av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Sammanfattning Energieffektivisering av tre flerbostadshus frÄn 50-talet Detta arbete redovisar vilka ÄtgÀrder som Àr lönsamma ur ekonomisk synvinkel och kan leda till minskad energianvÀndning hos flerbostadshusen pÄ Ystadsgatan 12-18 i Helsingborg. Eftersom dessa flerbostadshus Àr uppförda under 1950-talet och kan anses vara typexempel för flerbostadshus byggda under detta decennium kan detta arbete ge inspiration Ät andra bostadsrÀttsföreningar och hyresrÀttsÀgare som ocksÄ funderar pÄ att göra besparingsÄtgÀrder i sina 50-tals hus. Huvudtanken med arbetet har varit att fÄ ner den specifika energianvÀndningen och inte Àndra de boendes beteende vad gÀller individuell hushÄllsel. Att minska den specifika energianvÀndningen innebÀr att ÄtgÀrder mÄste göras inom följande omrÄde: styr och reglerteknik, installationsteknik och byggnadsteknik. VÄra ÄtgÀrdsförslag Àr tillÀggsisolering av vindsbjÀlklaget och vindsvÄningarna, samt installation av ett solvÀrmesystem.

BakgrundI studien anvÀnds sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgÄr frÄn en bild. Det ger samtalen karaktÀren av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.

Tjörns kommun har planer pÄ att bebygga Almön, en halvö belÀgen pÄ nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet Àr avgrÀnsat till omrÄdet som benÀmns Almöstrand, vilket Àr Almöns vÀstra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del bestÄr av skogsmark. Syftet Àr att undersöka hur man pÄ olika sÀtt kan planera vÀgstrÀckningen i omrÄdet, samt placering och utformning av hus, med hÀnsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar frÄn Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har anvÀnts som referens och inspiration till arbetet.

It has become increasingly common for a city or region to use sporting and media events to promote themselves. But what is behind these events? What kind of organisation is necessary to plan and run them? In the summer of 2009 the internationally known Volvo Ocean Race will arrive in Stockholm. The race is eight months long and will be hosted in Stockholm for almost the whole of June. The City of Stockholm is behind the event and Stockholm?s marinas will be responsible for making sure that everything runs smoothly and on schedule.