Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård.Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor.

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

Bakgrund: Demens är ett sjukdomstillstånd som innebär en bestående nedsättning av kognitiva funktioner. Därför behöver personer med demenssjukdom och närstående stöd för att klara vardagen bättre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvårdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvärdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp på en dagsjukvårdsenhet. Resultat: Dagsjukvårdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras närstående. Stödet planeras genomföras vid fem tillfällen under fem veckor. Dessa fem tillfällen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen på ett annat sätt.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) har beskrivits som en vanlig orsak till smärta och dysfunktion och definieras som känsliga punkter lokaliserade i strama band av skelettala muskler. En rad olika behandlingar mot MTrP har använts, evidensen har dock varit bristande. Att undersöka vilken uppfattning sjukgymnaster hade om MTrP samt hur ofta de mötte denna patientgrupp, vilka specifika behandlingsmetoder de själva erbjöd sina patienter, vilka de föredrog, behandlingens effekter samt vad de grundar sitt val av behandling på. Samtidigt ville vi undersöka om några skillnader förelåg gällande hur sjukgymnaster arbetar med MTrP. Metod: En elektronisk enkät skickades ut till sjukgymnaster verksamma inom primärvården i sju landsting.

Bakgrund: Den svenska sjukgymnastikens historia sträcker sig från tidigt 1800-tal och professionen har genom åren genomgått en rad förändringar och utvecklas hela tiden. På senare tid har kravet på evidens och beprövad erfarenhet ökat inom professionen. Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården har därför medfört ett behov av vidareutbildning. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters utbildningar inom olika arbetsmarknadssektorer och landsting/regioner i Sverige samt undersöka deras intresse för att vidareutbilda sig. Metod: Studien gjordes genom en webbenkätundersökning till 400 slumpmässigt utvalda medlemmar i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR).

Landstinget Dalarna har en webbplats som är tre år gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bättre och anpassas efter de behov och önskemål som besökarna har på webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. Därför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda på vad besökarna har för krav på information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var också att ta reda på vilka målgrupperna är, vilken den "typiske" surfaren är samt att titta på vad konkurrenterna, andra landsting, har på sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förändringsanalys, en målgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att få veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemål samt för att få veta vilka besökarna är gjordes ett webbformulär som lade ut på webbplatsen. Vi gjorde även enkäter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vårt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav på en webbplats.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trängsel i transportsystemet. Nacka kommun är en av de kommuner i Stockholms län som växer snabbast varvid man planerar en omfattande förtätning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krävs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 års Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlängning av tunnelbanan till Nacka.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gå till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen är ämnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gå till. Detta eftersom att förståelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar går till är viktig för att skapa en transparens som i sin tur är viktig för demokratin.För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 års Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner.

Idag finns få studier gällande könsskillnader inom hörselvården, däremot finns forskning inom andra vårdområden. Hörselvården består bland annat av rehabilitering, där den tekniska hörselrehabiliteringen är en stor del. Den innefattar främst utprovning av hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel.    Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader mellan män och kvinnor gällande den tekniska hörselrehabiliteringen.    Metoden för studien är kvantitativ och deskriptiv. En journalgenomgång inom ett enskilt landsting genomfördes. Totalt ingick patientjournaler för 56 personer i undersökningen.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.