SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon HÄrd & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: VÀrdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagslÀget existerar Àr sÄ kallade tjÀnsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa Àr personalen den största tillgÄngen men anstÀllda tillÄts inte redovisas i balansrÀkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvÀrvade anstÀllda, fotbollsspelare, fÄr aktiveras i balansrÀkningen som en immateriell tillgÄng. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska fotbollsklubbar en rÀttvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga vÀrde? Vad Àr tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rÀttvisande bild och spegla deras verkliga vÀrde bÀttre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rÀttvisande bild och ett verkligt vÀrde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

SAMMANFATTNING Lantbruksföretag kan förekomma i olika företagsformer. DÄ det finns ett antal olika regler, sÄvÀl skatterÀttsliga som civilrÀttsliga som gÀller för olika slags företagsformer sÄ Àr det viktigt att ha rÀtt slags företagsform. De företagsformer som förekommer för lantbruksföretag Àr enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. De frÄgestÀllningar som jag har i arbetet Àr: Vilket Àr bÀsta företagsformen för lantbruksföretag, vilken betydelse har företagsformen vid ett generationsskifte samt vilken skatt det blir pÄ uttaget vid olika företagsformer. Det kan konstateras att skattemÀssigt sÄ har man i stor utstrÀckning neutralitet mellan de olika företagsformerna. Detta genom att Àgare till enskilda firmor, enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag har möjlighet att göra rÀntefördelning som innebÀr ett slags rÀnta pÄ deras egna kapital.

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Ett centralt processteg för sÄgverk Àr att sönderdela stockar med olika sÄgmönster. Vid sönderdelning uppstÄr ett visst rÄvaruspill, men genom att anvÀnda rÀtt sÄgmönster till varje enskild stock kan detta spill minimeras. Som ett steg i att göra detta försorteras dÀrför timmer i ett antal timmerklasser som samlar stockar med liknande egenskaper. RÄvarustyrning innebÀr att vÀlja vilka mönster varje klass ska sÄgas med, hur stor andel av varje klass som ska sÄgas med dessa mönster samt att bestÀmma hur stockar sorteras till klasserna.I detta arbete utvecklas ett optimeringsverktyg som angriper problemet att optimera rÄvarustyrningen med avseende pÄ de framstÀllda produkternas försÀljningsvÀrde. Problemet delas upp i tvÄ nivÄer dÀr linjÀrprogrammering kan anvÀndas i den ena nivÄn med syfte att, givet en uppsÀttning klasser, optimera valen av sÄgmönster.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel.

Utvecklingen inom IT har traditionellt varit snabb, sÄ har det Àven varit nÀr fenomenet molnbaserade tjÀnster vÀxt fram. De molnbaserade IT-tjÀnsterna har under kort tid gÄtt frÄn att det har spekulerats om deras anvÀndning till att nu vara pÄ allas lÀppar och nÄgot som börjar införas i mÄnga verksamheter. TjÀnsteleverantörer vill vara snabba in pÄ marknaden och sÀlja molnbaserade lösningar samtidigt som verksamheter Àr intresserade av att fÄ ta del av dessa lösningar. En skillnad med de molnbaserade IT-tjÀnsterna Àr att de baserar sig pÄ en helt ny distributionsmodell för IT. Skillnaden ligger i att det Àr tjÀnsteleverantören som ansvarar för hela IT-systemets livscykel och kunden endast betalar baserat pÄ verkligt nyttjande av tjÀnsten.

Bakgrund: I början av 1990 ? talet drabbades Sverige av en omfattande fastighetskris. Det fanns ett antal faktorer som gemensamt bidrog till att krisen uppstod men Ă€ven pĂ„verkade dess omfattning. Perioden innan krisen hade kĂ€nnetecknats av lĂ„ng tid av stigande fastighetspriser och en tro frĂ„n marknaden om en fortsatt god vĂ€rdeutveckling. Även bankerna delade synen om en fortsatt vĂ€rdestegring, vilket bidrog till att krediter beviljades mer utifrĂ„n en marknadsvĂ€rdering istĂ€llet för en analys av bolagens Ă„terbetalningsförmĂ„ga.

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

Strukturering och planering har lÀnge varit kÀnt som viktiga faktorer som pÄverkar hur en verksamhet ska fungera. FörstÄelsen för detta har inte alltid varit densamma. LÀngre tillbaka fanns inte kunskap om vad detta gav. Forskning har under Ären genomförts angÄende planering och strukturering och olika resultat har framkommit. Efter dessa resultat har principer vuxit fram som har haft pÄverkan pÄ arbetssÀtten.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att utveckla kunskap om samverkan mellan skola och hem i samband med ÄtgÀrdsprogram. Uppsatsen bestÄr av tre delstudier. Inledningsvis undersöktes förutsÀttningar för samverkan genom intervjuer med fem rektorer i en kommun om deras syn pÄ förÀldrasamverkan. DÀrefter genomfördes en dokumentanalys av 114 ÄtgÀrdsprogram med syfte att undersöka var i ÄtgÀrdsprogrammen förÀldrarna syns och pÄ vilket sÀtt. Avslutningsvis intervjuades fyra förÀldrar om deras upplevelser av mötet med skolan i samband med ÄtgÀrdsprogram.

LÀrande Àr en viktig del i hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan frÀmjas nÀr mÀnniskor i olika roller och med olika intressen, kÀnslor och vÀrderingar blir utrustade med kunskap och nÀr de har möjlighet till ett gemensamt lÀrande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vÄrt sociala beteende kan fÄ ekologiska konsekvenser pÄ samma sÀtt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva pÄ ett annat sÀtt. Att mÀnniskor har information och kunskaper om miljöns tillstÄnd och möjliga ÄtgÀrder kan ses som en förutsÀttning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hÄllbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltsÄ skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gÀllande miljöfrÄgor, vilket i sin tur underlÀttar arbetet för och bidrar till hÄllbar utveckling (WWF, 2007 lÀrande och delaktighet).

Den svenska skogsindustrin Àr i behov av förnyelse och förÀndring och inom modeindustrin pÄgÄr ett stÀndigt arbete med miljöförbÀttringar och socialt ansvarstagande. Dessa tvÄ aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhÀlle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin Àr bioraffinaderier en grund - en anlÀggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som rÄvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ dÄ bÄde brÀnsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, dissolvingmassa. Det huvudsakliga mÄlet med bioraffinaderier Àr att öka rÄvarans vÀrde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter.

Strukturering och planering har lÀnge varit kÀnt som viktiga faktorer som pÄverkar hur en verksamhet ska fungera. FörstÄelsen för detta har inte alltid varit densamma. LÀngre tillbaka fanns inte kunskap om vad detta gav. Forskning har under Ären genomförts angÄende planering och strukturering och olika resultat har framkommit. Efter dessa resultat har principer vuxit fram som har haft pÄverkan pÄ arbetssÀtten.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 har det varit lag pÄ att börsnoterade företag ska tillÀmpa IFRS i sin koncernredovisning. En av de största förÀndringarna efter införandet av IFRS- förordningen Àr att vissa tillgÄngar nu skall vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för historiskt anskaffningsvÀrde. En av de berörda tillgÄngarna Àr goodwill dÀr företagen ska testa goodwill för nedskrivningsbehov. Som marknaden Àr i nulÀget kommer goodwillvÀrdena i mÄnga fall behöva skrivas ned, vilket skulle kunna innebÀra negativa effekter för marknadens förtroende för företaget. Nedskrivningsprövningen av goodwill Àr dock inte helt problemfri, utan reglerna lÀmnar utrymme för subjektiva bedömningar.

Inom yrkesprogrammen pÄ gymnasieskolan tycks det rÄda en motsÀttning mellan karaktÀrs- och kÀrnÀmnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet pÄ att det verkligen rÄder problem Àr synen pÄ kÀrnÀmnena kontra karaktÀrsÀmnena hos elever och lÀrare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som vÀljer nÄgot av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kÀrnÀmnen i utbildningarna. Undervisningen i kÀrnÀmnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. FrÄn lÀrarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kÀrnÀmne nÄ de för Àmnet uppsatta mÄlen.