Sök:

Sökresultat:

1031 Uppsatser om Värdering av prestation - Sida 54 av 69

VerbbenÀmning hos svenska barn i Äldern 3;6 till 5;5 Är : En studie av prestation pÄ Action Naming Test

VerbbenÀmning innebÀr förmÄgan att benÀmna en bild utifrÄn den aktivitet som bilden illustrerar. I tidigare studier har det visat sig att barn tidigt i sprÄkutvecklingen har svÄrare för verbbenÀmning Àn substantivbenÀmning (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). Detta förklaras delvis av att verb Àr mer lingvistiskt komplexa Àn vad som Àr fallet för substantiv (Gentner & Boroditsky, 2001), samt att de Àr svÄrare att illustrera (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). För att undersöka benÀmningsförmÄga anvÀnds oftast bildbenÀmningstest och för verb saknas ett svenskt test för barn. Föreliggande studie syftade till att undersöka verbbenÀmningsförmÄgan hos svenska barn samt att utröna om den svenska översÀttningen av Action Naming Test (ANT) Àr tillÀmplig pÄ svenska barn.

Elitorienterares kost- och vÀtskeintag inför och under en tÀvlingshelg - UppnÄr orienterarna rekommendationerna för optimal prestation?

För att en elitidrottare ska prestera optimalt under trĂ€ning och tĂ€vling, Ă€r det viktigt att hon/han har en adekvat kosthĂ„llning. SĂ€rskilda nĂ€ringsrekommendationer för idrottare har framarbetats. Bland annat har Svenska Olympiska KommittĂ©n utarbetat en kostpolicy för elitidrottare, som belyser vikten av nĂ€ringsintag före, under och efter fysisk aktivitet, samt hur dessa intag bör vara sammansatta nĂ€ringsmĂ€ssigt för att idrottaren skall kunna prestera och Ă„terhĂ€mta sig optimalt.Syftet med detta arbete var att se hur kost- och vĂ€tskeintaget sĂ„g ut bland elitorienterare före, under och efter tĂ€vling, i förhĂ„llande till gĂ€llande rekommendationer. Även livsmedelsval samt deltagarnas resonemang kring kost- och vĂ€tskeintag i samband med tĂ€vling studerades.Studiens urval baserades pĂ„ 15 elitorienterare (8 mĂ€n och 7 kvinnor) som deltog i orienteringstĂ€vlingar i Ronneby under pĂ„skhelgen. Orienterarna fyllde i en mat- och vĂ€tskedagbok under totalt fyra dagar, tvĂ„ dagar före respektive under tĂ€vlingshelgen.

Utformning av vÄrdmiljön. FÀrgen och estetikens betydelse för vÀlbefinnandet

Sjukhus kan upplevas som generellt trÄkiga och intetsÀgande, oftast med vita vÀggar ochfÀrglös inredning. För att skapa balans i tillvaron och stÀrka vÀlbefinnandet och den fysiskahÀlsan bör mÀnniskan vara tillfreds med sin omgivning. Det Àr sjuksköterskans ansvar attskapa en trygg och harmonisk miljö i omvÄrdnaden. Syftet med studien var att undersöka omutformningen av vÄrdmiljön avseende hur fÀrg, natur och utsikt, konst och design samt estetikkan pÄverka patientens vÀlbefinnande. I studien anvÀndes Nightingale, Watson och ErikssonsomvÄrdnadsmodeller och lÀror inom antroposofin och Feng shui samt fÀrgens betydelse somteoretisk referensram.

KostlÀra i gymnasieskolan idag : Hur ser lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ kost i skolan

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.

Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ höga löner? : Ett empiriskt test av tre teorier

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, VÄrterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: HÄkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: VerkstÀllande direktörers ersÀttning har lÀnge gett upphov till debatter runt om i vÀrlden. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anstÀllda. I Sverige Är 2000 tjÀnade nÀringslivets toppchefer 46,4 gÄnger mer Àn industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om nÄgon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge nÄgon förklaring till varför löneersÀttning Àr sÄ hög som den Àr. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkstÀllande direktörs ersÀttning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkstÀllande direktörens Älder, 4) den verkstÀllande direktörens utbildning, samt 5) den verkstÀllande direktörens anstÀllningslÀngd i företaget.

Hög lön och utmaningar eller bra arbetskollegor och gott kaffe? Vad Àr det personalen vill ha? : En studie om arbetstillfredsstÀllelsen pÄ ett teknikföretag i Sverige. 

En central del av arbetet som lÀrare Àr betygsÀttning. Det finns lagar som reglerar detta och kursmÄl som ska ligga till grund för betygssÀttningen. Hur dessa tolkas Àr upp till varje lÀrare. Arbetet i klassrummet pÄverkas av andra saker Àn lagar, det skapas relationer mellan lÀrare och elev vilket skulle kunna pÄverka elevens rÀtt till en likvÀrdig bedömning.Syftet med uppsatsen Àr att kopplat till begreppet likvÀrdig bedömning undersöka hur och vad lÀrare betygsÀtter i kursen hotellkunskap A.Intervjuer med fem lÀrare i hotellkunskap A utfördes i grupp samt individuellt. FörbestÀmda tema; kunskap, kunskapskontroll och likvÀrdig bedömning lÄg till grund för intervjuerna och frÄgorna.

Rörlig lön - Vad vill chefer uppnÄ med den?

I dagens samhÀlle rÄder hög konkurrens bÄde mellan företag för att knyta till sig de bÀst presterande arbetarna och mellan arbetstagare pÄ en tuff arbetsmarknad med relativt hög arbetslöshet. Det finns en utmaning i att, som beslutsfattande chef, sÀtta en nivÄ pÄ den rörliga lönen som Àr fördelaktig för bÄde anstÀllda och företaget. Det finns mycket forskning rörande monetÀra incitament och den pÄverkan de har pÄ de anstÀllda. Det finns Àven en mÀngd forskning som inriktar sig pÄ optimala ersÀttningsnivÄer ur ett företagsperspektiv, dessa har dock visat sig vara begrÀnsat applicerbara i praktiken.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka vad chefer har för grunder för sina beslut rörande val av nivÄ pÄ rörlig lön, dvs. vilka effekter som prioriteras.

Indexfonders Förvaltningsavgift - De onödigt dyra avgifterna?

Bakgrund: ?Venture capitalists? Àr en typ av riskkapitalister som specialiserar sig pÄ investeringar i unga och smÄ högriskföretag. Riskkapitalister hjÀlper företag som har svÄrt att fÄ finansiering pÄ annat sÀtt, till exempel frÄn banken. De har dÀrför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera pÄ riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens vÀrdering av företagets prestation nÀr de har en övervakande roll i bolaget, det vill sÀga dÄ de har en plats i styrelsen.

Ett lÀrarlags uppfattningar om matrisbedömning utifrÄn ett
lÀrandeperspektiv

I 1994 Ärs införda mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystem genomförs inte jÀmförelser sinsemellan eleverna vilket gjordes inom det tidigare betygssystemet. Bedömningen i det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet grundar sig pÄ bedömningar av elevers prestation i förhÄllande till kursplanens preciserade mÄl, vilka uppger vad eleven skall behÀrska inom ett sÀrskilt kunskapsomrÄde. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994, Lpo 94, finns mÄl och riktlinjer angivna bÄde för bedömning och för betygssÀttning. Kunskaper som en elev skall utveckla finns angivna i kursplanernas mÄl för en kurs eller ett Àmne, en precision av vilka kunskapskvaliteter som Àr gÀllande för varje betyg finns beskrivet i betygskriterierna. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994 stÄr att lÀsa ?Skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr individen stimuleras till att inhÀmta kunskaper? (Skolverket, 2006 s.5).

KÀrlek i undervisningen : En analys av hur kÀrlek framstÀlls i nÄgra lÀromedel inom Àmnet svenska

Den hÀr uppsatsen handlar om chefer och vad som motiverat dem till att bli chefer. VÄra utgÄngspunkter i denna uppsats har varit begreppen motivation och karriÀr. Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat Ätta personer i olika typer av chefspositioner. Studien Àr i sin helhet gjord bland chefer pÄ ett och samma företag inom nÀringslivet.Uppsatsen inleds med att vi klargör för begreppen karriÀr och motivation samt presenterar studiens syfte och frÄgestÀllning för att pÄ sÄ vis skapa större förstÄelse för kÀrnan i vÄr uppsats.I teoriavsnittet tar vi upp och beskriver skilda teorier som vi i vÄrt arbete anvÀnt oss av. Vi har valt teorier som behandlar individuella skillnader, motivation och mÀnskliga behov samt yttre faktorer som kan tÀnkas pÄverka individens karriÀr.Under metodavsnittet beskriver vi vilka övervÀganden och val vi gjort under arbetets gÄng.

NÀr tvÄ kulturer möts i samma organisation : En studie av ett japanskt företag i Mexiko

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhÀlle. Multinationella företag breder ut sig över vÀrlden och anpassar sig efter lokala arbetsförhÄllanden i hopp om att anstÀlla kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med bÄde lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer Àven vissa svÄrigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, Àr Àven ledning och arbetsstyrka frÄn olika kulturer. MÀnniskor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som ocksÄ grundlÀgger vÀrderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan pÄ de anstÀllda och pÄverkar bl a.

TÀvling vs. Lek? : En kandidatuppsats som behandlar elevers aktivitet vid lek och tÀvling

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att se om lÄgaktiva elever, eller de som inte var aktiva i nÄgon föreningsidrott, rörde sig mer vid lek och mindre vid tÀvling Àn de högaktiva eller de som var aktiva i föreningsidrott. Hur ser aktivitetsgraden ut hos elever pÄ en idrottslektion nÀr lÀraren anvÀnder sig av lekar och tÀvling? FörÀndras aktivitetsgraden om elever Àr föreningsmedlemmar, pojke eller flicka, lÄgaktiva respektive högaktiva under alla moment? MetodVi har genomfört en experimentell studie, dÀr vi undersökt aktivitetsgraden hos elever i Ärskurs fem och sex pÄ en grundskola i en söderförort i stockholmsomrÄdet. Med stegrÀknare mÀttes antalet steg (aktivitetsgraden) i tvÄ klasser i momenten lek och tÀvling under tre idrottslektioner. Alla lekar och tÀvlingar pÄgick i Ätta minuter.

Individuell lön för poliser - en fallstudie ur ett organisationskultur- och rÀttivseperspektiv

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Situationen, affÀrsmodellen och affÀrssystemet : En fallstudie om ett företags förberedelse inför val och implementering av affÀrssystem

Ett företags prestation Àr ur ett situationsteoretiskt perspektiv kopplat till överensstÀmmelsen mellan organisation och faktorer i dess situation. AffÀrsmodell Àr en gemensam nÀmnare för företag dÄ denna existerar oavsett om den Àr uttalad eller inte. En affÀrsmodell förklarar den logiska grunden för hur företag verkar och beskriver hur företag fÄngar, skapar och levererar vÀrde och Àr vidare lÀnken mellan ett företag och dess affÀrssystem. AffÀrssystem Àr en förutsÀttning för mÄnga företags verksamhet och syftar till att skapa effektivare verksamheter. Ett införande av ett affÀrssystem Àr dock en kostsam och komplex uppgift och Àr kopplat till en hög grad av misslyckande.

Rollimprovisation vid responsinsatser : En studie av en ledningsövning för Svenska Stödstyrkan

Responsinsatser vid extra ordinÀra hÀndelser sÄsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en förÀnderlig och komplex miljö. Vissa hÀndelser gÄr till viss del att förutse men dessvÀrre inte att hindra, exempelvis översvÀmningar eller orkaner, medan andra hÀndelser kan vara svÄra att förutse, exempelvis jordbÀvningar eller tsunamis. Kraven pÄ prestation av de involverade responsorganisationerna vid sÄdana extrema hÀndelser Àr höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta Àr begrÀnsad. Improviserat arbete och anpassning efter rÄdande situation Àr dÀrför en förutsÀttning för en lyckad insats (Medonça, 2006).Tidigare forskning har visat att en rad svÄrigheter kan uppstÄ med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion Àn den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab dÀr deltagare fÄtt ta pÄ sig en roll de inte Àr utbildade för syftar denna studie till att nÀrmare undersöka förutsÀttningar och förmÄgor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete.En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->