Sökresultat:
3175 Uppsatser om Värderande uttryck - Sida 16 av 212
Bildval, Bilduttryck och BildinnehÄll : Hur fem förskolepedagoger tÀnker om bilderböckers bilder
Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var pÄ vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tÀnkte om bildernas funktion, uttryck och innehÄll. Dessutom undersöktes vad de tÀnkte om hur bilderna pÄverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme.
"Kring könet rÄder tystnad" : Makt och sexualitet mellan mÀn i muslimska traditioner
Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan mĂ€n i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de stĂ„r i relation till allmĂ€nna normativa vĂ€rderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen Ă€r att jĂ€mföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Ăr dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad Ă€r det dĂ„ i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som pĂ„verkar dessa handlingar's uttryck och pĂ„verkar i sĂ„fall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan mĂ€n blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frĂ„gestĂ€llning").
Mellan makt och maktlöshet : socialsekreterares förestÀllningar om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer
Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer utifrÄn dels deras förestÀllningar om vÄldsutövande mÀn och vÄldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Undersökningen bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mÀns vÄld mot kvinnor och samhÀllets hantering av frÄgan pÄ nationell nivÄ, kommunal nivÄ och genom socialtjÀnsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna Ä ena sidan ser bristande jÀmstÀlldhet som en orsak till mÀns vÄld mot kvinnor pÄ en generell nivÄ, Ä andra sidan förklarade enskilda mÀns vÄldsutövning bland annat utifrÄn förestÀllningar om mÀns vÄld som uttryck för mÀnnens maktlöshetskÀnslor. I uppsatsen diskuteras ocksÄ hur socialsekreterarnas förstÄelse om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer stÄr i relation till en rÄdande könsneutral norm inom socialtjÀnsten..
Den tÀta staden i Praktiken : En fallstudie av en översiktsplan och fyra detaljplaner i VÀxjö kommun
Den tÀta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strÀvan mot den hÄllbara staden. Flertalet forskare har dock pÄvisat att det inte finns nÄgon entydig definition av vad begreppet innebÀr samt hur det ska tillÀmpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse kring hur begreppet tÀthet kan tillÀmpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den tÀta staden i kommunala planer. Syftet Àr vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hÄllbara tÀta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillÀmpning förhÄller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hÄllbar tÀthet och hÄllbar stadsform Àr.
Barns perspektiv pÄ motivation och lÀrande i skolan
Syftet med vÄr studie var att identifiera nÄgra centrala utmaningar och problem i förstÄelsen av barns motivation i skolan i relation till deras syn pÄ lÀrande och kunskap. Det Àr en kvalitativ studie som Àr uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med tolv barn i Ärskurs ett. Vi valde att formulera begreppet motivation genom att frÄga barnen vad som Àr roligt  i skolan, eftersom det lustfyllda kan ses som en del av begreppet motivation. Vi valde Àven att frÄga om vad barnen tyckte var trÄkigt i skolan för att se vad barnen ansÄg som icke motiverande i skolan. I intervjuerna gav barnen uttryck för att lÀrande var viktigt eftersom barnen ser kunskapen som vÀsentlig för deras framtid.
TvÄ kvinnors beskrivning av anorexia nervosa - En litteraturstudie
Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan
1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 Är lider av anorexia
nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrÀngd kroppsuppfattning samt en
sjuklig strÀvan att gÄ ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att
belysa tvÄ kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En
litteraturstudie baserad pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som analyserats med
innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att
kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras Ängest ökade i samband
med mÄltider och för lite motion.
Att bli ?kta i sitt s?ngliga uttryck
I den h?r studien unders?ker f?rfattaren hur man kan bli ?kta i sitt s?nguttryck. Dels genom en
lyssningsanalys d?r f?rfattaren lyssnar p? s?ngare som hon anser ?r ?kta. S?ngarnas uttryck analyseras
sedan f?r att komma fram till de kvaliteter och f?rm?gor de besitter och, till stor del, har gemensamt
f?r att upplevas autentiska.
Sch, alla mÄste fÄ komma till tals : - om kommunikativa handlingar i tal och praktik
Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).
Gymnasieungdomars engagemang i samhÀllsfrÄgor
Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i gymnasieungdomars upplevda engagemang i samhÀllsfrÄgor och hurdetta engagemang kan komma till uttryck. Det empiriska materialet i studien Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med13 gymnasieelever. Som bakgrund till Àmnet presenterar jag; vad de nationella styrdokumenten sÀger omsamhÀllsfrÄgor, en liten fördjupning om sociala rörelser samt aktuell forskning gÀllande ungdomars intresse församhÀllsfrÄgor och politik. Resultatet av min undersökning visar pÄ ett svagt intresse för samhÀllsfrÄgor blandeleverna i stort men att miljöfrÄgor tycks ha en sÀrstÀllning vad gÀller ungdomarnas intresse. Att rösta menade enmajoritet av respondenterna var en sjÀlvklarhet medan partipolitik eller andra handlingar utav politisk karaktÀr ejansÄgs vara sÄ viktiga för dem.
Om alla, för alla : Hur ett meningsskapande kring mÄngfald kommer till uttryck pÄ Sveriges Television
För att mĂ„ngfalden av mĂ€nniskor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkĂ€nnas krĂ€vs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur ett meningsskapande kring mĂ„ngfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, dĂ„ produkten ska nĂ„ en mĂ„ngfaldig publik.Sveriges Television Ă€r ett public service-företag vars uppdrag Ă€r att nĂ„ ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsĂ€tter en mĂ„ngfaldig produkt. Ă
tta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anstÀllda pÄ Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrÄn Piagets konstruktivistiska lÀrandeteori och Mezirows teori om transformativt lÀrande. VÄra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses vÀrdefullt och det lÀrande som de anstÀllda fÄr ta del av.
LÀroboken och lÀromedlet en utmaning? : En explorativ studie om lÀrares upplevda kÀnslor, attityder och vÀrderingar vid anvÀndandet av lÀroböcker ochlÀromedel i undervisningen.
I mötet med lÀrare ute pÄ de skolor dÀr vi har utfört vÄr verksamhetsförlagda utbildning, har vimött lÀrares emotionella reaktioner pÄ lÀrobokens betydelse för deras arbetssituation. Studienskontakt med tidigare forskningsrapporter knutna till studiens undersökningsomrÄde efterfrÄgadevidare forskning om hur lÀrare upplever situationen dÄ valet av lÀroböcker ska göras,men Àven vilka erfarenheter, kÀnslor och vÀrderingar lÀrare upplever och ger uttryck för i sinrelation till lÀroböckerna. Studien Àmnar genom sitt syfte undersöka och beskriva de kÀnslor,vÀrderingar och attityder som kan uppstÄ i processen kring valet och anvÀndandet avlÀroböcker och lÀromedel i undervisningen. Studien har anvÀnt sig av enkÀter och intervjuerför att nÀrma sig undersökningsomrÄdet. Resultatet visar att lÀrare ger uttryck för en frustrationöver att inte kunna pÄverka valet av lÀrobok.
Vad innebÀr ett konstnÀrligt uttryck och hur kan det bedömas? : En litteratur- och begreppsstudie gÀllande kunskapens karaktÀr och dess uttryck i den estetiska lÀroprocessen i musik
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för Àmnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehÄll av musikÀmnet.Uppsatsen bygger pÄ textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgÄende analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan ? praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesÀmnen ? dilemman och möjligheter samt Àmnesplanen för instrument- eller sÄngkursen pÄ gymnasieskolans estetiska program.Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras Àven perspektiv pÄ bedömning och tillhörande metoder som anvÀnds av yrkesverksamma lÀrare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebÀr.
Genom vÄr blick : en analys av den koloniala diskursen i religionslÀromedel
Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska lÀromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod anvÀnder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehÄllet i lÀromedlen struktureras utifrÄn en vÀsterlÀndsk/kristen syn pÄ religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna Àr organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bÀr pÄ kristna vÀrderingar, och kristendomen Àr den religion som fÄr överlÀgset mest utrymme.?Vi? framstÀlls som en enhetlig grupp som i första hand Àr just kristna, men Àven vÀsterlÀndska, i betydelsen moderna, demokratiska och jÀmlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrÄn ?VÄr? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss sjÀlva utifrÄn ?De Andra?.
MÄngfald och variation i elevers uppfattning av sagan
Bakgrund:    DÄ skolan av tradition fokuserar mer pÄ elevernas lÀs- och skrivförmÄga Àn pÄ deras förmÄga att tala och lyssna anser vi att det Àr av vikt att verka Àven för dessa aspekter av lÀrande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vÄr undervisning efter varje elevs individuella förutsÀttningar. En förutsÀttning för detta Àr att eleverna fÄr möjlighet att uttrycka sig pÄ varierade sÀtt.  Syfte:             VÄr avsikt Àr att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en höglÀsningssituation. DÄ det finns olika sÀtt att uttrycka sig pÄ bör eleverna fÄ tillgÄng till varierade kommunikationsmedel.
Uttryck för lidande inom omvÄrdnad
Lidande Àr en naturlig och oundviklig del av det mÀnskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vÄrden innebÀr att lindra lidande. DÀrmed Àr det aktuellt att undersöka omrÄdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvÄrdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvÄrdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?VÄrdlidande?, ?Den vÄrdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.