Sökresultat:
86 Uppsatser om Värdegrundens efterlevnad - Sida 3 av 6
VÀrdegrund och Employer Branding : En kvantitativ studie pÄ IKEA Karlstad
Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.
Efterlevnad av informationssÀkerhetspolicy
Hoten Ă€r mĂ„nga i ett informationssĂ€kerhetssystem och det Ă€r viktigt att ha fungerande sĂ€kerhetslösningar. Ăvergripande för en fungerande sĂ€kerhet Ă€r en informationssĂ€kerhetspolicy. I informationssĂ€kerhetspolicyn stĂ„r de övergripande mĂ„len som organisationen har för sĂ€kerheten. Det Ă€r viktigt att ledningen tydligt klargör vad som gĂ€ller inom organisationen. Det rĂ€cker inte att bara ha en informationssĂ€kerhetspolicy utan ledningen mĂ„ste se till sĂ„ att de anstĂ€llda ocksĂ„ har en hög sĂ€kerhetsmedvetenhet.
Liberala krafter i Kina En kartlÀggning över den politiska liberaliseringsgraden i dagens Kina
Kina Àr idag en av vÀrldens största handelsnationer. Sedan ordförande Maos död 1976 har landet öppnats upp för relationer med vÀstvÀrlden. HandelsmÀssigt sett har Kina nÄtt en större frihet. Syftet med denna fallstudie Àr att kartlÀgga graden av politisk liberalisering i Kina, med grundantagandet att liberalisering utgör vÀgen mot mÄlet ? demokrati.
MÀnskliga rÀttigheter i postkonfliktuella samhÀllen : en studie av Etiopiens och Eritreas efterlevnad av grundlÀggande rÀttigheter sedan 2001
This essay is aimed at exploring how governments inclination to adhere to international human rights law develops in the wake of interstate conflicts. It examines how human rights in Eritrea and Ethiopia has developed after the war in 1998-2000 by examining the historical background to the war, and reviewing country reports from United States State Department and Amnesty International between 2001-2005.The result of the paper shows that Eritrea's adherence to human rights suffered setbacks, and that some of these happened due to the aftermath of the war. Ethiopia also had some lesser setback primarily due to internal turmoil. The essay concludes that states adherence to human rights in postconflict situations depend on if the war severely weakened the state, in which case the state becomes more repressive in order to cling to power..
à kermarkens framtid : Regionala förutsÀttningar till hÄllbar resurshantering
Denna studie inriktar sig pĂ„ bevarande av Ă„kermarksareal utifrĂ„n ett hĂ„llbart resurshanteringsperspektiv. Syftet Ă€r att analysera förutsĂ€ttningarna för Ă„kermarkens bevarande genom en kartlĂ€ggning av faktiskt och önskvĂ€rt handlingsutrymme pĂ„ regional nivĂ„ i Sverige. Studien utgĂ„r ifrĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt men har fĂ€ste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriĂ€rer. Det empiriska materialet bygger pĂ„ en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Ăstergötlands lĂ€nsstyrelse för att kartlĂ€gga det praktiska, upplevda samt önskvĂ€rda handlingsutrymme för Ă„kermarkens bevarande. En textanalys av lagar, mĂ„l -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivĂ„ns formella handlingsutrymme i frĂ„gan.
IT-sÀkerhetspolicy ? efterlevs den av anstÀllda?
ABSTRACT The main purpose of IT security policies is to protect companies against intrusion and unwanted spread of information. Statistics show that IT related crimes tend to increase and because of that it is important, from the company?s side of view, to be well prepared. The IT security policy is an important part of that preparation. A lot of the crimes related to IT can be deduced indirectly to employees at the companies where the crime takes place.
InformationssÀkerhet inom kommuners administrativa verksamhet
InformationssÀkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgÀnglighet. Syftet med studien Àr att undersöka hur informationssÀkerhet hanteras av kommuner, med fokus pÄ den administrativa verksamheten. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillrÀckligt skydd för flera omrÄden men ocksÄ att det finns omrÄden med brister frÀmst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning dÀr kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgÀngliga standarder. Som en del av arbetet presenteras Àven ett antal förbÀttringsförslag bland annat relaterade till utbildning av anvÀndare och ansvariga, som kan anvÀndas av kommunerna.
Drivkrafter för upplysningar : En studie pÄ svenska företags efterlevnad av IFRS:s upplysningskrav om immateriella tillgÄngar
Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utstrÀckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgÄngar faststÀllda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sÀtt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstÄr nÀr kapitalmarknaden inte har relevant och fullstÀndig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras pÄ. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjÀlp av regressionsanalys dÀr omfattningen av upplysningar om immateriella tillgÄngar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivÄ av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.
IT-sÀkerhetspolicy ? efterlevs den av anstÀllda?
ABSTRACT
The main purpose of IT security policies is to protect companies against
intrusion and unwanted spread of information. Statistics show that IT related
crimes tend to increase and because of that it is important, from the company?s
side of view, to be well prepared. The IT security policy is an important part
of that preparation.
A lot of the crimes related to IT can be deduced indirectly to employees at the
companies where the crime takes place.
R?tten till r?ttvis r?tteg?ng En r?ttslig analys av EKMR:s r?ttighetsstandarder och deras efterlevnad i Internationella brottm?lsdomstolen
I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.
Efterlevnad av beslut om djurförbud hos hÄllare av sÀllskapsdjur och lantbruksdjur i VÀstra Götalands lÀn
Denna studie riktar sig frÀmst till lÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn, som var frÄgestÀllare, men ocksÄ till de andra lÀnsstyrelserna i landet. Syftet var att undersöka hur de personer som pÄ nÄgot sÀtt orsakat lidande hos djur och dÀrför blivit belagda med djurförbud, efterlever dessa förbud, dvs. om de bryter mot sina förbud eller om de följer förbuden. Syftet var ocksÄ att undersöka om efterlevnaden av förbudet skiljde sig mellan personer som höll sÀllskapsdjur och personer som höll lantbruksdjur. Om resultatet visade en trovÀrdig signifikant skillnad mellan dessa hÄllare, skulle lÀnsstyrelsen kunna utföra kontroller av personer utefter vilken prioritet de har, beroende pÄ om de tillhör den grupp dÀr risken för bristande efterlevnad av förbudet Àr störst.
TillgÀnglighets olidliga lÀtthet : Om sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnad av riktlinjer för tillgÀnglighet pÄ webben
PÄ webben idag föreligger problem dÀr essentiell information inte finns tillgÀnglig för alla mÀnniskor. Detta innebÀr bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras pÄ detta sÀtt. Bristen pÄ tillgÀnglighet Àr sÄ tillvida ett vÀxande problem och nÄgot som man frÄn styrande delar av samhÀllet adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige Àr tÀnkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet VÀgledningen för 24-timmarswebben.VÄr uppsats visar att trots dessa dokument Àr efterlevnaden av riktlinjer fortfarande lÄg, Àven inom offentlig sektor. VÄr undersökning har gÄtt ut pÄ att genom intervjuer av webbutvecklare se pÄ sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer.
Tjetjenienkrigets inverkan pÄ den ryska demokratin
Detta arbete behandlar Rysslands demokratiseringsprocess, och syftar till att studera vilka inslag av demokrati som förekommer i dagens ryska samhÀlle samt utröna vilka komplikationer Tjetjenienkriget fÄtt för dess utveckling. Demokratibegreppet har vi delat in i tre avgrÀnsningar, det politiska samhÀllet, det civila samhÀllet och det rÀttsstatliga samhÀllet, vilka analyseras var för sig. I det politiska samhÀllet behandlar vi frÄgor om Ryssland relationer med omvÀrlden samt konsekvenser av politisk ojÀmlikhet. Det civila samhÀllet tar upp den ryska medieapparaten samt mÀnniskornas rÀtt att organisera sig i sociala ickestatliga organisationer. RÀttsstaten behandlar vikten av att ha ett stabilt regelverk samt betydelsen av dess efterlevnad.Resultaten tyder pÄ att Tjetjenienkriget haft stor inverkan pÄ demokratiseringen dÄ det inneburit en degradering av den ryska rÀttstaten genom alla övergrepp mot civila som begÄtts i samband med konflikten och lett till allmÀnt ökad brutalisering i det ryska samhÀllet.
IntÀktsredovisning - Hur Àr efterlevnaden bland IT-företag?
Syftet Àr att granska hur gÀllande normering och vÀgledning pÄ intÀktsomrÄdet efterlevs av IT-företag, samt att undersöka hur vÀgledningen upplevs av de företag den frÀmst riktar sig till. Vi har undersökt 56 IT-företag som samtliga finns listade pÄ A- respektive O-listan. Vi har jÀmfört deras Ärsredovisningar med RR 10 och RR 11 samt Stockholmsbörsens vÀgledning för intÀktsredovisning i IT-företag, för att se hur efterlevnaden Àr. För att undersöka hur de företag som vÀgledningen frÀmst riktar sig mot upplever denna, har vi genomfört intervjuer via e-post med redovisningsansvariga pÄ företagen. Intervjuerna har varit standardiserade, dÄ vi pÄ förhand bestÀmt samtliga frÄgor och dÄ samma frÄgor har stÀllts till samtliga respondenter.
Den svenska insiderlagstiftningen : MÄl, tillsyn och efterlevnad
Insiderhandel Àr en förekommande företeelse som sker i Sverige liksom i andra lÀnder med marknadsekonomi. Antalet misstÀnkta insiderbrott har ökat i antal de senaste Ären men antalet Ätal och fÀllande domar har trots detta varit i stort sett konstant. Med insiderbrott avses att nÄgon har otillÄtet utnyttjat insiderinformation i syfte att göra en ekonomisk vinning. Insiderhandel förbjuds i Lag (2005:377) om marknadsmissbruk och legaldefinitionen av vad som anses vara insiderinformationen uppfattas som otydlig och vag vilket leder till bedömnings- och tillÀmpningsproblem.För att finansmarknaden ska fungera vÀl krÀvs det att vi har en insiderlagstiftning i och med att det stÀrker allmÀnhetens förtroende. Har allmÀnheten ett starkt förtroende för finansmarknaden kommer de att vÀlja att placera pengar och handla pÄ marknaden.