Sök:

Sökresultat:

1666 Uppsatser om Värdebaserad styrning - Sida 23 av 112

It's not outsourcing, it's Crowdsourcing! -En innovation för morgondagens ekonomistyrning?

Bakgrund och problem: FörÀndringar i vÀrlden ger utrymme för nya behov och möjligheterinom styrning av företag. Crowdsourcing Àr en nyligen myntad metod, dÀr företagen viainternet tar hjÀlp av allmÀnheten för att lösa uppgifter av olika art. Den för uppsatsenformulerade frÄgestÀllningen Àr: Hur kan ett företag anvÀnda sig av crowdsourcing somverktyg för sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag och vÀgledning för de företag som Àrintresserade av omrÄdet crowdsourcing samt Àr nyfikna pÄ nya metoder som möjliggöreffektivisering av styrning av verksamheten.Metod: Uppsatsen har en explorativ ansats. Vidare Àr det en litterÀr studie avmetodutvecklande art, dÄ det handlar om en situationsanpassning och komplettering avbefintlig litteratur inom omrÄdet.Slutsatser: Studien har visat att crowdsourcing har förutsÀttningar att appliceras inomekonomistyrning, i huvudsak som verktyg för formella styrmedel.

"Öppna jĂ€mförelser"- morot eller piska? : En fallstudie av hur förĂ€ndrad styrning av sjukvĂ„rden pĂ„verkar lĂ€kare i deras yrkesutövning

The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report ?Öppna jĂ€mförelser av hĂ€lso- ochsjukvĂ„rdens kvalitet och effektivitet?.

VÀrdeskapande verksamhetsstyrning : FrÄn kontrollerande polis till stödjande internkonsult

En allt mer förÀnderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förÀndrade förutsÀttningar för dagens företag. De ökade kraven frÄn marknaden har gjort att synen pÄ företagens styrning har förÀndrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste Ären presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har dÀremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte Àr att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvÄra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka pÄ vilket sÀtt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser pÄverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning.

Rysk organisationsstruktur: hur fungerar rysk
företagsverksamhet?

Rysslands ekonomi kÀnnetecknas av tillvÀxt och svenska företags vÀxande intresse. FörutsÀttningar för svenska företagsetableringar beskrivs som fördelaktiga och varumÀrket ?made in Sweden? som vÀletablerat och förknippat med hög kvalitet och sÀkerhet. Svenska företagsledare beskriver den ryska marknaden som en potentiell framtidsmarknad med stora möjligheter, men förutsÀttningar för att effektivt leda och organisera ryska företagsverksamheter som svÄrhanterliga. SvÄrigheter, relaterade till sÀttet att leda och organisera ryska företagsverksamheter, blir dÀrför en bidragande orsak till varför etableringsprocesser stannar upp och skjuts pÄ framtiden.

Strategier och styrning i dagstidningsbranschen : en studie av tvÄ tidningsföretag i SkÄne

VÄr uppsats styrker teorin att företag formulerar sin strategi utifrÄn analys av konkurrenskrafterna i branschen. Vi kan ocksÄ spÄra pÄverkan frÄn Àgarnas avkastningskrav och frÄn andra intressenter, som staten via presstödet. Ekonomi- och verksamhetsstyrning pÄverkas i hög grad av vald strategi..

Att styra utan styre? : En kvalitativ undersökning av en organisk organisation

SammanfattningArbetslivet förÀndras och i och med det Àven arbetets och organisationernas struktur. Större krav stÀlls pÄ individen att strukturera och ansvara för sitt arbete. I dessa nya organisationer har den formella hierarkiska styrningen minskat eller försvunnit och det Àr dÀrför betydelsefullt att studera vilken typ av styrning som ersÀtter denna.Syftet med uppsatsen Àr att via en kvalitativ ansats undersöka hur styrningen ser ut i ett litet företag med en organisk karaktÀr.För att besvara syftet har fyra kvalitativa intervjuer samt en observation genomförts pÄ det valda företaget. För att fÄ fram relevant information har intervjuguiden till viss del utformats med hjÀlp av metoden ?critical incident?.

Att designa framgÄng genom sitt ursprung : En uppsats om hur ett företag inom den svenska mode- och designbranschen kan anvÀnda sig av ?country of origin? för att skapa konkurrenskraft pÄ internationella marknader

Syftet med denna uppsats var att identifiera hur Filippa K arbetar med sitt svenska ursprung för att skapa konkurrenskraft pÄ internationella marknader samt hur Filippa K:s huvudkontor styr företagets internationella verksamheters arbete med att sÀrskilja varumÀrket frÄn konkurrenter. LitteraturgenomgÄngen berörde vad forskning tidigare sagt om varumÀrkes vÀrde och varumÀrkesidentitet, ?country of origin? samt styrning av ett internationellt företag. Studien realiserades genom en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie och insamlingen av material skedde med hjÀlp av fyra intervjuer med respondenter representerande för olika position och geografiska placering inom företaget. Studien visade att COO anvÀnds av Filippa K eftersom det differentierar varumÀrket och skapar konkurrenskraft.

Kulturella skillnader i styrning med budget : En fallstudie pÄ dresser Wayne AB och Nibe AB

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Balanced Scorecard - ett styrsystem Àven för ideella festivalarrangörer?

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.

Finansialisering och Human Resource Management : En HR-verksamhet i förÀndring

Syftet med detta arbete Àr att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jÀmförelse med ovan nÀmnda teorier. De tvÄ teoretiska perspektiven anvÀnds för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet pÄ den svenska arbetsmarknaden dÀr det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med representanter frÄn organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhÄllningssÀtt dÀr underlaget bygger pÄ en teoretisk förförstÄelse samtidigt som en lÀgre grad av standardisering i intervjuerna anvÀnds för att lÄta det studerade fÀltet styra den empiriska bilden.

Kommunikationens betydelse ur ett institutionellt perspektiv vid förankringen av FISK

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det hÀr fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit lÄngt med implementeringen av FISK jÀmfört med andra berörda myndigheter. För att fÄ en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillÀmpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner Àr uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har dÀrför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsÀtter dÀrefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare dÀr frÄgor som kan hÀrledas till de tre pelarna har stÀllts.

GatubyrÄkrater i skolan : - En gymnasieskolas implementeringsprocess

Skolverket skapar förordningar dÀr bland annat kursens innehÄll och betygskriterier beskrivs. Skolan Àr nödgad att följa dessa förordningar men Àven att skapa lokala kursplaner. Skolverket Àndrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och dÀrmed mÄste skolan Àndra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gÄ till pÄ en gymnasieskola i Kalmar lÀn. Studien undersöker ocksÄ vilka övervÀgande lÀrarna tagit, vilka dilemman som uppstÄr, hur dessa yttrar sig samt om lÀrarna anser att den nya kursplanen Àr en förbÀttring jÀmfört med den tidigare.

Ekonomistyrning i smÄföretag - en frÄga om kÀnsla?

Syftet med uppsatsen Àr att studera ekonomistyrning i smÄföretag, dÀr företagsledaren och Àgaren Àr samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjÀlp av ekonomistyrningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har dÀrför medvetet valt att studera företag som Àr olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försÀkra oss om att företaget har nÄgon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av fyra företag samt tvÄ redovisningsbyrÄer.

Styrning, mÄl och motivation. En studie inom RÀddningstjÀnsten Storgöteborg

Bakgrund och problemdiskussion: PÄ senare tid har styrmetoder med inriktning pÄ mÄl blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn. MÄlstyrning Àr en metod som övergripande innebÀr att mÄl formuleras pÄ kommunal nivÄ för att brytas ner till lokala handlingsplaner. Som ett led i att medarbetarna har vetskap om mÄlen med sitt arbete kan motivation skapas. Denna studie kommer att beröra RÀddningstjÀnsten Storgöteborg och deras styrning med mÄl samt motivation hos brandmÀnnen utifrÄn problemformuleringen:?Hur styr RSG sin organisation med mÄl, hur uppfattas den styrningen inom organisationen och pÄverkar vetskapen om mÄl motivationen hos brandmÀnnen??Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur RÀddningstjÀnsten Storgöteborg styr sin organisation med mÄl och hur den styrningen uppfattas inom organisationen.

Benchmarking i praktiken -finns det en koppling till ekonomistyrpaketen?

Bakgrund ochfrÄgestÀllningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och mÄnga sÀger sig anvÀnda verktyget. Forskning pÄomrÄdet har visat att benchmarking kan appliceras pÄ flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. PÄ senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvÄfrÄgestÀllningar: Hur ser anvÀndningen av benchmarking ut i praktikenjÀmfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag anvÀnder benchmarking i sin verksamhet samt att jÀmföra dennabenchmarkingprocess med teori pÄ omrÄdet.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->