Human capital is professional service firms' most valuable resource and its quality is closely linked to the quality of its services. The purpose of this study is to investigate how professional service firms appraise their employees. A comparative study between an architecture firm and a management consulting firm is conducted with the aim to identify and explain similarities and differences in performance appraisal. Two qualitative case studies are performed and interviews as well as documents are used to explore the area. The thesis builds on a critical perspective and it has an explorative approach.

Ur ett sjuksköterskeperspektiv Àr det viktigt att tÀnka pÄ att kraven pÄ HÀlso- och sjukvÄrd blir allt högre i en tid dÄ det finns allt minskade resurser. Det Àr angelÀget att utnyttja alla resurser och pÄ ett optimalt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att fÄ ökad kunskap om vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr effektiva för sjuksköterskor att anvÀnda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förvÀg uppsatta kriterier och företrÀdesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats.

Undersökningar visar att lÀrare, till skillnad frÄn mÄnga andra professionella yrkesgrupper, sÀllan refererar till teorier nÀr de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lÀrare Àr sÀllan av teoretisk karaktÀr utan handlar ofta om praktiska förhÄllanden . En stor del av lÀrarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska hÀr förstÄs som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnÄs genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som krÀver överblick över situationen man befinner sig i. I det hÀr arbetet studerar jag relationen mellan lÀrarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lÀrarens syn pÄ elevernas progression under kemilaborationer.

Lojalitet, socialt stöd och motivation anses vara vÀsentliga faktorer för företags framgÄng. Bemanningsföretag verkar i en expansiv bransch dÀr konkurrensen om lönsamma affÀrer och professionella medarbetare ökar. Med utgÄngspunkt frÄn att konkurrensen inom branschen kommer att öka finns det fördelar med att verka för en ökad lÄngsiktighet vad gÀller anstÀllningstiden i branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretags interna medarbetare och externa konsulter upplevde konsultrollen, lojalitet, socialt stöd, kommunikation och motivation samt eventuella diskrepanser mellan de interna medarbetarna och externa konsulternas inom dessa omrÄden. Kvalitativ metod har anvÀnts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio respondenter.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. FrÄgestÀllningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder anvÀnds av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebÀr en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa Àmnet utifrÄn ett perspektiv dÀr den professionella Àr teckensprÄkig dÄ hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som Àr teckensprÄkiga och verksamma inom dövomrÄdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete bestÄr av praktiska ÄtgÀrder och stödsamtal.

Valet av uppsatsÀmne vÀxte fram under den senare delen av vÄr utbildning, bl. a. genom en förelÀsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men Àven efter tema kursen Psykiska funktionshinder och vÀlfÀrd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svÄrbehandlade och utsatta grupperna i samhÀllet (SOU 1999:1).

Stor uppmÀrksamhet har under den senaste tiden riktats mot brister i skolan och mot Skolinspektionen som Àr den myndighet som utövar tillsyn över skolan. Vid det som kallas Regelbunden tillsyn granskas skolverksamheten bland annat genom att inspektörer frÄn Skolinspektionen besöker skolorna. MÄlet Àr att bidra till elevers lika rÀtt till god utbildning i en trygg miljö, dÀr alla nÄr minst godkÀnt i alla Àmnen.Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer förstÄ förutsÀttningar för skolpersonals lÀrande i samband med Skolinspektionens tillsyn. Vi har anvÀnt oss av litteratur om utvÀrdering och vuxnas lÀrande. Studien bestÄr av intervjuer med fem lÀrare och tre rektorer pÄ tre skolor i tre kommuner, som alla haft kontakt med Skolinspektionen nÀr den 2010 utövade regelbunden tillsyn pÄ respektive skola.Resultatet frÄn intervjuerna visar att skolpersonalen var positiv till tillsynen.

Döden anses vara en stressfaktor för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och tidigare forskning visar att detta Àven gÀller vÄrdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön pÄ grund av att döden Àr ett oundvikligt inslag dÀr. En studie framhÄller dock den lÄga utbrÀndhetsgraden bland vÄrdgivare pÄ hospice och föreslÄr bland annat att det holistiska perspektivet pÄ omvÄrdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhÄllande. Kan hospicefilosofin inverka pÄ synen pÄ döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vÄrdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige.

Studien syftar till att undersöka om och i sÄ fall hur de olika kommunerna i VÀstraGötalandsregionen anvÀnder sig av insatsen sÀrskilt kvalificerad kontaktperson. Dennainsats infördes i socialtjÀnstlagen 2007 och syftar till att stötta och vÀgleda ungdomarmed problematik sÄsom missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende.Studien jÀmför ocksÄ denna insats med insatsen kontaktperson. För att besvara studiensfrÄgestÀllningar anvÀnds en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, i form aven intervjuundersökning och en enkÀtundersökning. Resultatet har analyserats medhjÀlp av teorierna organisationsteori och symbolisk interaktionism.Studiens resultat visar att insatsen anvÀnds i lÄg utstrÀckning i de 21 kommuner sombesvarade enkÀten. Endast ett fÄtal kommuner verkar ha integrerat insatsen i sinverksamhet och att insatsen Àr sÄ pass ny antas vara en orsak till att den Ànnu inte anvÀndsi sÄ hög grad dÄ organisationsförÀndringar ofta tar lÄng tid.

Doping bland professionella idrottare Àr ett vÀlkÀnt faktum sen mÄnga Är tillbaka och mÄnga anser att det började i östtyskland dÄ just detta land har mÄnga och svÄrslagna rekord inom olika prestations idrotter.Men hur ser samhÀllet pÄ personer som dopar sig i form av ett moderniserat samhÀlle som stÀlle större krav pÄ individen att se framgÄngsrik ut och att hÄlla ett attraktivt och till utseende frisk och vÀltrÀnad kropp.Skall man anse att det Àr ok sÄ lÀnge en person inte lider bieffekter av det utÄt sett utan att det bara Àr personens kropp som lider inombord men utÄt sett ser vÀldigt frisk ut.En stor del av SteroidanvÀndarna brukar det manliga könshormonet testosteron i avsevÀrt högre doser Àn det normala, mÄnga gÄnger upp till 100dubbla. Testosteron som i höga doser fÄr kroppen att utveckla symptomer sÄ som acne, vÀtskeansamlingar.Jag har valt att leta pÄ internet efter information om hur man kan fÄ tag i olika preparat samt hur man skall gÄ till vÀga för att komma vidare med sjÀlva anvÀndandet av steroider. Internet Àr ett vÀldigt öppet forum för brukarna och det diskuteras vÀldigt öppet om rÄd vad gÀllande preparat samt hur sjÀlva anvÀndandet skall ske. Den fakta jag fÄtt fram tyder pÄ att doping Àr vÀldigt utspritt och att det Àr vÀldigt vanligt pÄ gymmen runt om i stÀderna i Sverige och att det Àr vÀldigt enkelt att fÄ tag pÄ för den som vill och har tillgÄng till internet..

Detta arbete har som titel ?LÀraryrket nu & framÄt? och glimtar om ett syfte att se vilka Äsikter/uppfattningar som existerar bland yrkesverksamma lÀrare om deras arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Den första av frÄgorna Àmnar lÄta lÀraren ge sina uppfattningar och Äsikter kring hans/hennes yrkesuppgift. Den andra frÄgan behandlar deras syn pÄ vad som krÀvs för yrkets utveckling.Metoden som anvÀnts i denna undersökning Àr av en kvalitativ art. Detta Àr ett sÀtt att försöka förstÄ hur olika företeelser och innebörder hÀnger ihop.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

Introduktion/bakgrund: LĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning anvĂ€nds idag som rehabilitering vid lĂ€ndryggssmĂ€rta. Dock finns det en brist pĂ„ kvalitativa studier av hur patienter upplever lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvĂ€rdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad lĂ€ndryggssmĂ€rta upplevde att utföra lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

Bakgrund: Finns det verkligen en investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebÀra att efterfrÄgan pÄ de tjÀnster som professionella kapitalförvaltare tillhandahÄller försvinner?Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka huruvida det gÄr att generera överavkastning pÄ Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehÄllande aktier med lÄga P/Etal. FrÄgan Àr alltsÄ om det existerar det nÄgon sÄ kallad P/E-talseffekt?Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av vÄra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade tvÄ portföljer dÀr den ena innehöll aktier med de femton lÀgsta P/E-talen pÄ Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare talar om förÀldrasamverkan samt hur de förhÄller sig till sitt sÀrskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgor: Vilka olika samverkansformer finns det och anvÀnds i förskollÀrarens arbete? Hur beskriver förskollÀrare sitt arbete/uppdrag kring förÀldrasamverkan? Hur talar förskollÀraren om sitt sÀrskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ samspel och kommunikation mellan mÀnniskor. Kommunikationen och samspelet blir tvÄ betydande faktorer dÄ uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om förÀldrasamverkan.