Sök:

Sökresultat:

1936 Uppsatser om Vägledning i grundskolan - Sida 43 av 130

Matematikattityder. Elever i Är 7-9 och deras förÀldrars attityder till matematik

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vÄr utbildning har vi fÄtt anledning att utbyta erfarenheter frÄn vÄra Är som pedagoger i Àmnet. Forskning visar att positiv attityd ger bÀttre förutsÀttningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förÀndras med stigande Älder. PÄverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan Àven av hemmet? Vi ville ta reda pÄ mer om hur matematik uppfattas av elever och förÀldrar och dÀrför gjorde vi en undersökning om huruvida förÀldrars erfarenheter och attityder pÄverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

Hedmans Kvadratrotsalgoritm

I detta 10-poÀngsarbete gÄr jag igenom hur min egenhÀndigt producerade kvadratrotsalgoritm fungerar praktiskt och teoretiskt. Med denna algoritm kan man för hand rÀkna ut kvadratrötter som innehÄller 50-60 vÀrdesiffror. Med de tidigare kÀnda algoritmerna för kvadratrötter kan man rÀkna ut 5-6 vÀrdesiffror. Min algoritm fungerar inte pÄ samma sÀtt som de tidigare anvÀnda kvadratrotsalgoritmerna men den Àr lika korrekt. Stor tyngdvikt i arbetet har dÀrför lagts pÄ att visa pÄ att det finns flera olika korrekta algoritmer för vÄra vanliga rÀknesÀtt.

Pedagogers tankar om barns lÀrande

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Dialogisk undervisning - en studie av sex pedagogers arbete med skönlitteratur

Syftet med denna studie har varit att fÄ insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan lÀggas upp för att nÄ ett dialogiskt klassrum, under de senare skolÄren. VÄr intention har Àven varit att undersöka vilka arbetsmetoder som Àr vanligt förekommande hos de lÀrare som ingÄtt i undersökningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger, varav hÀlften verksamma pÄ grundskolan och hÀlften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur Àr utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. LÀrarnas intention Àr att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det anvÀnds Àven metoder som frÀmjar envÀgskommunikation.

FörutsÀttningar för intern marknadsföring inom grundskolan 2010 : 1 + 1 = 3 Nya insikter om förhÄllandet mellan tal, lÀrare och ledning

I och med friskolereformen i början pÄ 1990-talet har förutsÀttningarna för skolor förÀndrats och konkurrensen hÄrdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har Àr avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anstÀllda leder till att kunder blir tillfredstÀllda och lojala, de som tar hand om sina anstÀllda och agerar pÄ deras idéer visar ett bÀttre resultat. DÀrför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ledningens perspektiv fÄ förstÄelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som pÄverkar den interna kommunikationen och vilka förutsÀttningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvÀgagÄngsÀtt och tillÀmpar intervjuer för att svara pÄ syftet.

Hur arbetar lÀrare förebyggande mot negativa konflikter mellan elever i grundskolan?

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till konflikter mellan elever och vilka modeller de anvÀnder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till studien har vi genomfört en litteraturstudie som behandlar Àmnet konflikt och orsaker till varför de uppstÄr. Det Àr viktigt att som lÀrare ha grundlÀggande kunskaper inom konflikter och konfliktlösning, eftersom de dagligen uppstÄr tvister i skolan. Den undersökningsmetod vi anvÀnt oss av bestÄr av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sju pedagoger pÄ tvÄ olika grundskolor i mellersta Sverige.

Internationaliseringsbegreppet i grundskolan : en dokumentanalys

Dagens samhÀlle Àr i stÀndig förÀndring, vilket hela tiden stÀller nya krav pÄ mÀnniskor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebÀra bland annat internationella kontakter med skolor i andra lÀnder, diskussioner kring attityder och vÀrderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). LitteraturgenomgÄngen visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering pÄ olika sÀtt i undervisning. Ofta ansÄg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det Àr viktigt att elever fÄr kunskap om olika kulturer, för att lÀttare kunna tolka och förstÄ dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades pÄ olika sÀtt (Eklund, 2003).

NÀr förutsÀttningarna Àr de rÀtta : en aktionsforskningsstudie om delaktighet i skolans rastaktiviteter

Syftet med studien Ă€r att skapa förutsĂ€ttningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning Ă€r en del i ett utvecklingsarbete som innebĂ€r att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i Ă„rskurs 4. Med utgĂ„ngspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har bĂ„de aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven Ă€r tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken pĂ„verkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fĂ„tt en djupare förstĂ„else för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling dĂ„ en elevs kamratrelationer, sjĂ€lvkĂ€nsla och sjĂ€lvförtroende kan stĂ€rkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

"Man fÄr lite grann krÀkas pÄ sina nÀrmsta kollegor och sen fÄr man bara gÄ vidare" : en studie om implementering av Lgr 11

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att kartlÀgga hur fyra stycken lÀrare i grundskolan inom Àmnet idrott och hÀlsa hanterat övergÄngen frÄn Lpo 94 till Lgr 11. Följade Àr frÄgestÀllningarna:Hur har lÀrarna upplevt arbetet med implementeringen av Lgr 11?Vilka attityder har lÀrarna till den nya LÀro- och kursplanen?I vilken mÄn tror lÀrarna att deras arbete kommer att förÀndras med Lgr 11?MetodDÄ syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka en förÀndringsprocess i skolan och sÄledes anvÀndes en ÀndamÄlsenlig metod. Vi valde att utföra intervjuer med en öppet riktad struktur dÀr antalet intervjuer var fyra stycken. Urvalet av idrottslÀrare frÄn grundskolan var ett bekvÀmlighetsurval och vi valde medvetet lÀrare med olika lÄng erfarenhet inom yrket.

IdrottslÀrares tankar kring hÀlsa : Hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa?

The goal with this study have been to investigate how teachers in physical education perceive health as a concept, and how they choose to work with in the classes they teach. Health as a concept can be somewhat diffuse and as the Swedish curriculum doesn?t define the concept the teacher are given a freedom in interpreting what health is and how it will be taught to the students. This makes it interesting to study if teachers perceive health differently and if that affect what they are teaching their students.I used interviews as a method to answer my questions and the results show that there wasn?t much difference between the teachers in how they perceive health and how, and what, they teach their students.

FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Inkluderande undervisning i grundskolan - hur tvÄ svensklÀrare pÄ högstadiet arbetar med inkludering

VÄrt syfte med examensarbetet Àr att försöka förstÄ hur tvÄ svensklÀrare ser pÄ sitt arbete med att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF). Vi har börjat med att gÄ igenom en förÀndring i den nya skollagen som började gÀlla 2011. Den innebÀr att elever med diagnoser inom autismspektrumtillstÄndet (AST) men som inte har begÄvningsutvecklingsstörning skall tillhöra grundskolan. AST gÄr in under begreppet Neuropsykiatriska FunktionsnedsÀttningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gÄ i sÀrskola eller grundskola.

Planering av undervisningsÀmnet engelska : En intervjustudie med sex lÀrare för skolÄr 4-6

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sÀtt legat i topp pÄ grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk sprÄkkunskap. Den svenska grundskolan Àr fortfarande internationellt sÀtt i topp men pÄ nationell nivÄn har det skett en förÀndring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa sprÄkmoment Àven försÀmrats. Vad som orsakat denna negativa förÀndring finns det mÄnga spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till Àmnet.

Ämnesintegrerat arbetssĂ€tt : LĂ€rarnas arbete med organisering och planering

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur olika lÀrare inom grundskolan kan organisera och planera ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt och hur det Àmnesintegrerade arbetssÀttet kan frÀmja elevernas lÀrande och utveckling. Bakgrunden Àr att samhÀllet har utvecklats och blivit styrt av mÄl, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhÀllet till ett kunskapssamhÀlle som i sin tur pÄverkat lÀrarrollen. LÀrarna ska strÀva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->