Detta arbete ingår i GAFFEL-projektet, som står för Genrearbete för flerspråkiga elever, och är ett forskningsprojekt i samverkan mellan Institutet för svenska som andraspråk (ISA), Göteborgs universitet, och skolor i nordost i Göteborg under 2009/2010. GAFFEL-projektet, i vilket jag ingått tillsammans med Per Holmberg och Eva Lundin, kartlägger tidiga skolårs skriftliga genrerepertoar. Min del i projektet har varit att analysera de texter, som eleverna i klass 4A, 4B och 5A mötte under fyra skoldagar under vårterminen 2010 och undersöka vad det är i texternas språk som kan göra dessa texter svår- respektive lättlästa. Samtliga texter är av berättande karaktär förutom en faktatext ur Boken om Sverige. Denna text upplevdes av eleverna i klass 4A som allra svårast.

The aim of this meta-study is to present an overview of the methods used in Master theses written at The Swedish School of Library and Information Science at the University of Borås, where all Master theses from 1999, 2004, and 2009 has been studied. The aim includes examining if there is a connection between college (Swedish term: kollegium) belonging and methods used but also to examine and compare the qualitative and/or quantitative approaches to the methods. In the 252 Master theses studied, 353 different choices of method are recognized. After taking note of the methods, six categories are created in which the methods are placed. The categories are: Interview, IR-test, Observation, Studies of Text, Survey, and Other.

The purpose of this essay is to investigate and assess, with Clausewitz?s theory as thebackground, how different military theorists interpret and relate to the nature of war.This essay illustrates the state of research into Clausewitz?s philosophical influences.Clausewitz?s theory of the nature of war is subjected to a qualitative text analysis that is followedby a critique of other military theorists interpretations of his theory. Subsequently a descriptive,comparative qualitative text analysis is performed where the factors identified by Clausewitz asbeing part of the nature of war (?rational thought?, ?passion? and ?chance?) are used as a meansto interpret and assess how other military theorists relate to Clausewitz theory. This essay ismainly founded on analysis of the works of Jomini, Delbrück, Fuller, Liddell Hart, Handel,Roxborough, van Creveld and Keegan.

Based on the on the assumption that the two recent Swedish poetry collections mil by Anna Hallberg and mallamerik, mallamer, malameri, mallame, amerik, mallameka, merikka, by Lars Mikael Raattamaa, are constructed with theoretical questions about identity, national identity, language hierarchy and power in mind, this study aims to investigate the ways in which these issues come to expression. Simplified, the term language-poetry, or språkmaterialism, can be used to describe a language-philosophical poetry that aims to eliminate the hierarcic structures between writer and reader in a text and invite the reader to become the co-worker of it. The study shows that by different ways of eliminating the centre of the text, the text is made democratical. But one question that this study asks is how can a nation's conventional and standardised written  language ? the language of the centre ? be used to write itself out of this centre into the margin? Stepping from a theoretical background of postcolonial theories on identity and national identity, including reflections as those given by Benedict Anderson, Madan Sarup, Timothy Brennan, Stefan Helgesson and Mia Cuoto, the analysis points out how this poetry laborates with the terms bugging, repetition, national language identity, and space as poetic material, in order to work in line with ? and contrary to - conceptions of a unified and shared language.

This thesis presents the work of developing and testing a programming tool specially designed for children. The purpose of this tool is to make children capable of creating visual simulations and games that consist of actors interacting in a virtual world. The name of the programming tool is Behavior Cards, which comes from the fact that actors are programmed by giving them cards representing different kinds of behaviors. Behaviors are to some extent pre-programmed and can include general events specifying how the actors should act in different situations, in contrast to specifying every possible situation that can occur. The idea is that Behavior Cards should be easier to use than a more traditional text based programming tool, but it should also be expressive within the domain of visual games.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys?personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten. Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu..

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Denna rapport är en reflekterande text över skapandet av en digital handbok för animatörer som är med och startar ett nytt spelprojekt. Handboken är ett verk som gjordes som examensarbete på Högskolan i Skövde vårterminen 2009.Rapporten beskriver processen bakom skapandet av handboken. Denna process innefattar praktiskt arbete på företaget Junebug AB i Malmö, en förberedande litteraturstudie av hur text skrivs på ett tydligt, pedagogiskt sätt, en ytterligare litteraturstudie av tidigare skrivna handböcker för animatörer, intervjuer med animatörer i branschen och på utbildningen och sammanställning av handboken.Den centrala frågeställningen var: Hur kan man i handboksform på bästa sätt förmedla hur en animationspipeline1 tas fram, underhålls/effektiviseras och dokumenteras?Målet med arbetet har varit att sammanställa en handbok som andra animatörer kan använda sig av. Syftet har varit att lära mig om en riktig arbetsmiljö i spelbranschen och förmedla detta i handboken.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Syftet med examensarbetet är att undersöka några lärare och lärarstudenters erfarenheter av samt inställning till användningen av film i svenskundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet. Arbetet utgår från det vidgade textbegreppet i svenskämnets kursplaner och forskning och litteratur kring dess omsättning i praktiken. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fyra lärare och tre lärarstudenter. Resultatet visar på en variation i sättet att använda film i svenskundervisningen. Slutsatser som dras är att film fyller två olika huvudfunktioner i lärarnas undervisning, dels som medel för att t.ex.

The aim of this thesis is a comparative study of Djuna Barnes' 1928 book Ladies Almanack and turn of the century sexological texts focusing on Havelock Ellis' studies of 'sexual inversion in women'. The study is based on queer theory concepts from Judith Butler and Fanny Ambjörnson as well as Michel Foucault's studies of the history of sexuality. After a presentation of the theoretical concepts and a short introduction of earlier research on Barnes' works my reading and conclusions are presented in five chapters focusing on different theoretical and thematic aspects of the studied texts. A recapitulation and discussion ends the thesis.In short, my conclusions are that Ladies Almanack contrary to earlier research can be read as a queer text, and a form of counter-discourse to the general one regarding lesbianism in the early 1900's. The text also reveals itself as a pointed critique and a satire of Havelock Ellis' writings on 'sexual inversion in women'.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

This essay in musicology is combined with a CD-recording of piano improvisations. Its purpose is, on the one hand, to examine some of the ideas permeating piano improvisation during the first part of the nineteenth century, and, on the other, to find ways to apply these nineteenth century ideas of improvising to modern piano playing. The artistic part of the work is as important as the theoretical, and the two strands are supporting and reinforcing each other.The first section of the text focuses on preluding ? that is, a genre of improvisation. The second section investigates some aspects of the improvising of Franz Liszt ? that is, different types of improvisation as practised by an important nineteenth century musician.