Sökresultat:
3243 Uppsatser om Vägars geometriska utformning - Sida 66 av 217
Ungdomar och skola : en kritisk diskursanalys av tre tidningars presentation av debatten kring gymnasieskolans program
Skolan Àr ett ÀmnesomrÄde som har debatterats under en lÀngre period i samhÀllet, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, dÀr exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. NÄgonting som Àven har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program Àr dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, sÄ som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trÀdde i kraft under 2011. Detta arbete stÀvar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, SkolvÀrlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden frÄn 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .
Ett Nytt Svenskt Residens i Santiago, Chile
Fastighetsverket ska bygga ett nytt residens för Sverigesambassadör i Chile. Residenset skall tillgodose högtstÀllda krav pÄ arkitektonisk utformning. MÄlet Àr attskapa moderna, vackra, effektiva och representativalokaler som ökar intresset och uppmÀrksamheten förSverige. Byggnaden, interiören och inredningen skalltillsammans utgöra en enhetlig gestalt och förmedla enpositiv bild av Sverige pÄ ett tydligt sÀtt. Residenset Àrlikasom ambassaden Sveriges ansikte utÄt.
Depraverad operasÄpa eller litterÀrt konstverk? : Om mediernas och lÀsarnas reception av den fabricerade bloggen Black Ascot
Syftet med denna uppsats Àr att svara pÄ frÄgan hur lÀsare och media reagerade pÄ bloggen Black Ascot i egenskap av en litterÀr bluff, Àven kallad en litterÀr fabrikation. MÄlet Àr Àven att komma fram till hur mottagare av textbaserad kommunikation reagerar pÄ att bli lurade. För att uppnÄ syftet undersöks lÀsarnas och medias reception av Black Ascot. Uppsatsen diskuterar Àven om det finns förklaringar till receptionen i bloggens litterÀra utformning. I analyserna framkommer det att diskussioner gÀllande framförallt autenticitet och moral uppstod sÄvÀl i media som bland lÀsarkommentarerna. Trots att negativa reaktioner förekommer i bÄda undersökningsgrupperna tyder resultatet pÄ att en majoritet av blogglÀsarna uppskattade bloggen Àven som en litterÀr fabrikation.
En skola för alla! - Hur utmanas de bÀttre i matematik?
Syftet med studien var att undersöka om skolan Àr till för alla, Àven de högpresterande och sÀrbegÄvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/bitrÀdande rektorer pÄ fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begÄvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehÄll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven Àr olika, men att tillhöra en grupp, att kÀnna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna Àr alla elevers rÀtt i skolan. Pedagogerna mÄste ta hÀnsyn till att Àven högpresterande och sÀrbegÄvade elever behöver bekrÀftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i sÀrskilda skolor..
Online visual merchandising -ur ett konsumentperspektiv
Denna uppsats handlar om modeföretags online visual merchandising ur ett konsumentperspektiv. Vi har undersökt vad konsumenter anser vara viktiga aspekter ur perspektiven miljö, navigering och produktpresentation för att de ska finna en e-handelssida attraktiv. Tidigare forskning visar att för en kund ska genomföra ett lyckat köp pÄ ett modeföretags e-handelssida krÀvs det att den virtuella miljön Àr vÀl utformad. Dock fann vi ett gap i tidigare forskningen dÀr teorierna inte var prövade utifrÄn ett konsumentperspektiv. MÄlet var dÀrför att skapa en modell, som tog hÀnsyn till konsumentens Äsikter, och som modeföretagen kan ha anvÀndning för vid utformning av sin virtuella miljö.
Sjuk enligt Arbetsförmedlingen, frisk enligt FörsÀkringskassan? Den enskildas rÀttssÀkerhet nÀr sjukförsÀkringsdagarna tar slut.
FrÄn och med Är 2008 Àr sjukförsÀkringen tidsbegrÀnsad och den försÀkrades arbetsförmÄga bedöms gentemot successivt hÄrdare krav vid fasta tidsgrÀnser inom ramen för den sÄ kallade rehabiliteringskedjan. I den hÀr uppsatsen utreds ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv de rÀttsregler som leder till att individer fÄr lÀmna sjukförsÀkringen. Syftet med att införa lagstiftningen undersöks och uppgifter frÄn förarbeten stÀlls mot uppgifter frÄn doktrinen. Arbetslinjens inverkan pÄ sjukförsÀkringens utformning undersöks. De insatser som sÀtts in av de bÄda myndigheterna FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen för de individer som lÀmnat sjukförsÀkringen redogörs för.
En studie över insÀttning av dropp i ambulans : droppets nödvÀndighet och förslag pÄ förbÀttringar
Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.
Miljöbedömning av översiktsplaner ? en kvalitetsanalys
Ăversiktsplanen Ă€r ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvĂ€ndningen. Eftersom planen ger förutsĂ€ttning för typer av verksamheter som bedöms pĂ„verka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges ocksĂ„ beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmĂ€nheten ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre insyn i planeringsprocessen. Det Ă€r viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt det skapas förutsĂ€ttning för en hĂ„llbar utveckling. Denna studie Ă€r en fallstudie med inriktning pĂ„ att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat.
Normalitet eller avvikelse : Hur resonerar lÀrare kring elever som ligger i riskzonen för att inte klara mÄlen i de tidigare skolÄren?
Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollÀrare i de tidigare skolÄren, fÄ vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlÀgga och tolka lÀrarnas subjektiva tankar, uppfattningar och vÀrderingar. Resultatet visade pÄ att de lÀrare som hade lÄng arbetslivserfarenhet kÀnde en sÀkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker frÄn det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig nÀr diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. LÀrarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a pÄ grund av bristande resurser.
Utveckling av vagnsfamilj till svetspaket - studie och koncept
Tjörns kommun har planer pÄ att bebygga Almön, en halvö belÀgen pÄ nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet Àr avgrÀnsat till omrÄdet som benÀmns Almöstrand, vilket Àr Almöns vÀstra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del bestÄr av skogsmark. Syftet Àr att undersöka hur man pÄ olika sÀtt kan planera vÀgstrÀckningen i omrÄdet, samt placering och utformning av hus, med hÀnsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar frÄn Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har anvÀnts som referens och inspiration till arbetet.
Vad i den skapande verksamheten kan frÀmja sprÄkytvecklingen hos barn i yngre Äldrar?
Syftet med undersökningen Àr att se vilka faktorer som kan frÀmja barns sprÄkutveckling och hur nÄgra pedagoger resonerar om: anvÀndandet av barns förmÄgor för att frÀmja sprÄkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av sprÄket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan pÄ sprÄket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjÀrnhalvorna som kan frÀmja barns sprÄkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogernas sprÄkbruk och verksamhetens utformning Àr viktig. Aktiviteterna och sprÄket bör anpassas och vara pÄ rÀtt nivÄ för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstÄr tillfÀllen dÄ barn kan fÄ arbeta med bÄda hjÀrnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjÀrnan som kan frÀmja sprÄket.
FÀrgens pÄverkan pÄ mÀnsklig emotion vid grÀnssnittsdesign
Dagens teknologiska samhÀlle stÀller höga krav pÄ mÀnniskan, bland annat gÀllande att processa information. Vid utformning av system tas det numera vanligtvis hÀnsyn till mÀnniska-datorinteraktionen (MDI) för att erhÄlla en sÄ hög anvÀndbarhet som möjligt. Affektiv Informatik, som Àr ett utvecklat sÀtt att förhÄlla sig till MDI, talar för att utveckla system som bÄde kan uppfatta och förmedla emotioner till anvÀndaren. Fokus i rapporten Àr hur ett system kan förmedla emotioner, via dess fÀrgsÀttning, och dÀrmed pÄverka anvÀndarens emotionella tillstÄnd. En kvantitativ undersökning har utförts för att ta reda pÄ hur fÀrger kan anvÀndas i ett system för att förmedla kÀnslouttryck till anvÀndare.
Belöningssystem - utformning av modell och applicering av denna i banksektorn.
Huvudsyftet med uppsatsen Àr att utforma en modell, vars uppgift Àr att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet Àr att applicera modellen pÄ banksektorn. För att uppnÄ vÄrt huvudsyfte utgick vi frÄn teori om belöningssystem. Undersyftet uppnÄddes genom en kvalitativ studie pÄ de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. PrimÀrdata inhÀmtades frÄn intervjuer och sekundÀrdata frÀmst frÄn böcker och artiklar.
Resan mot uthÄllig försörjning
Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning pÄ jordens biologiska processer, leder idag till ohÄllbara försörjningsflöden. Företagens beroendestÀllning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgÄr samhÀllet en hÄllbarhetsförÀndring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebÀr ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess Àr ett populÀrt svar pÄ denna frÄga idag, vilken ofta belyser företagets hÄllbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrÄgasÀttas om företag Àr tillrÀckligt ansvarstagande genom detta agerande, dÄ ovanstÄende tankesÀtt inte inkluderar den miljöpÄverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.
Sexualiseringen av barndomen : Genus och könsidentiteter i barnklÀder
I detta arbete kommer barnens utformning av deras könsidentiteter i förhÄllande till sina klÀder att diskuteras. Metoden som anvÀnts Àr fokusgruppsintervjuer med barn i fem-sexÄrsÄldern. Intervjuerna har utförts pÄ en förskola i en storstad med en könsblandad grupp och tvÄ könshomogena grupper. Barnen anvÀnder frÀmst klÀder och fÀrger för att visa sin tillhörighet inom en viss grupp, flicka eller pojke. KlÀderna och fÀrgerna som barnen anvÀnder Àr till stor del könsnormativa.