GÄr det att i arkitekturen se Äsikter och vÀrderingar? Med utgÄngspunkt i politiska stÄndpunkter har jag givit mig pÄ valstugan och dess utformning.Valstugorna Àr idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som anvÀnder dem. Att kunna se olika partiers vÀrderingar och stÄndpunkter Àven i formgivningen av den plats dÀr de möter vÀljarna, Àr nÄgot som gynnar bÄde vÀljarna och partierna sjÀlva..

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att bidra med nÄgra nya kunskaper kring hur lÀromiljöns utformning pÄverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i sÄ fall hur lÀromiljöer pÄverkar elevtexter. Arbetet Àr framtaget i samband med ett intresse för lÀromiljöns utformning och pÄverkan. UtgÄngspunkten för arbetet Àr: Om och i sÄ fall hur en lÀromiljö med utgÄngspunkt i att lÀra genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan pÄverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet anvÀnds i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara pÄ.

This Master Thesis is a product development project that has been carried out in cooperation with Scania CV AB. The purpose has been to find the relationship between geometric parameters and the swirl number for an XPI- cylinder head in order to improve the design specification.The increased focus on environmental issues from society leads to tighter emission legislations for the truck manufactures. In order to drive the development forward considerable resources are spent on research and development on diesel engines and its combustion process. The inlet air has a significant impact on the formation of emissions and the flow that is desired is called swirl. Swirl is achieved by making the air rotate around the vertical axis of the cylinder.Earlier cylinder heads that has been developed at Scania CV AB have shown clear relationships between geometric parameters of the cylinder head and the swirl number.

Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara och dra slutsatser om vad som pÄverkar revisorns utformning av en oren revisionsberÀttelse.Vi tog kontakt med revisorer pÄ revisionsbyrÄer bÄde i Kristianstad och i Helsingborg innan vi satte igÄng med uppsatsskrivandet och förhörde oss om vilka faktorer som de ansÄg pÄverkar utformningen av en oren revisionsberÀttelse. Revisorerna hade likartade uppfattningar, nÀmligen att det endast Àr de aktuella företagsekonomiska orenheterna som pÄverkar utformningen. Möjligen med tillÀgg av FARs normer, vilket nÄgra av revisorerna nÀmnde. Vi tror dock att det finns fler faktorer som pÄverkar utformningen av en oren revisionsberÀttelse sÄsom t.ex. tradition, revisionsbyrÄns storlek och revisorns egenskaper.Testet av datamaterialet gjordes med olika statistiska metoder.

Företagssköterskans arbete utgÄr ifrÄn hÀlsofrÀmjande insatser dÀr det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning pÄ mÀnniskan och arbetslivet. Samtalet blir dÀrmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och dÀrav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anstÀllda och verksamma inom en företagshÀlsovÄrd. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet Àr företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett Äterkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock anvÀndes samtalet pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation.Företagssköterskorna beskrev Àven vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa anvÀndes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att öka förstÄelsen för hur bannerannonser skall utformas för att nÄ rÀtt mÄlgrupp. Delsyften bestÄr av att kartlÀgga bannerannonsmarknaden, identifiera vilka faktorer som pÄverkar utformningen av bannerannonser samt analysera hur en bannerannons nÄr rÀtt mÄlgrupp. Det Àr en explorativ studie dÀr empirimaterialet samlats in via kvalitativa intervjuer..

BakgrundFörskolegÄrden erbjuder barnen motorisk trÀning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och stÀndigt förÀnderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptÀckarlustan hos sÄvÀl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptÀckare i barnens lek och det stÀlls krav pÄ de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte Àr att ta reda pÄ hur barnen, med tyngdpunkt pÄ motorisk utveckling, anvÀnder förskolans lekplatser. Syftet Àr vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemÄl, gÀllande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgÄr frÄn en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet bestÄr av tolv stycken femÄriga pojkar och flickor, pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse pÄ förskolegÄrden i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta Àr sysselsatta med nÄgonting som de sjÀlva valt att göra under uteleken.

VÄrdmiljöer som patienter möter kan upplevas vÀlkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en kÀnsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen pÄ olika sÀtt och vÄrdmiljöns utformning kan ha betydelse för kÀnslan av vÀlbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vÄrdmiljön pÄ sjukhus som kan pÄverka patienters upplevelse av vÀlbefinnande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar anvÀnts som svarar pÄ syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.

PÄ Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad anvÀndbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för anvÀndbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anstÀllda som ska ta pÄ sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrÄn information som inhÀmtats under kurser, seminarier samt de anstÀlldas egna erfarenheter. Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvÀrderingsmodell som skall anvÀndas som mall vid anvÀndbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvÀrderingsmodell som tagits fram under arbetet Àr en slags sammanstÀllning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter anvÀndarens krav pÄ anvÀndbarhet.

Detta examensarbete syftade till att utveckla ett koncept pÄ en Rollator, ett gÄ-hjÀlpmedel för mÀnniskor vars gÄng Àr funktionsnedsatt. MÄlet med arbetet var att förbÀttra utgÄngskonceptet med en smartare och mer tillverkningsvÀnlig design samtidigt som rollatorn fÄr ett enhetligt design/formsprÄk. .

Projektering i byggbranschen Àr tids- och resurskrÀvande och ofta stÀlls projektörer inför uppgiften att utforma samma lösning i flera olika projekt. Det Àr vanligt att kopiera och anpassa ritningsunderlaget mellan olika projekt om lösningarna Àr likartade. Idag har mÄnga byggföretag utvecklat egna standarder för ett mer produktorienterat och modulariserat byggande, speciellt inom bostadsbyggandet. MÄnga forskare anser att ett produktfokuserade arbetssÀtt kan effektivisera byggandet.För att undersöka om det Àr möjligt att ocksÄ standardisera lösningar för infrastrukturprojekt genomfördes en fallstudie med syfte att utveckla en konfigurator som skall kunna producera specifikationer för utformning av cirkulationsplatser.Genom den enkÀtundersökning som genomfördes kunde slutsatser dras om vilka typer av cirkulationsplatser som var de vanligaste att projekteras vid Tyréns. I VÀgor och Gators utformning, som ges ut av Trafikverket pÄ uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, undersöktes parametrarna som bestÀmmer utformningen av cirkulationsplatser.

I detta kandidatarbete undersöker och jÀmför vi tvÄ olika metoder för att approximera gauss- och medelkrökningen hos en yta i rummet som Àr given som en mÀngd av punkter. Det Àr viktigt att försöka fÄ en bra analogi mellan diskret krökning och analytisk krökning dÄ man ofta startar med en mÀngd punkter i de praktiska fallen, som t ex i tillverkningsindustrin, igenkÀnning av objekt (inscannade bilder) och datorgrafik. Givet dessa punkter och en bra approximation av gauss- och medelkrökningen kan man fÄ mer information om ytans geometri och beteende.För att kunna förstÄ dessa begrepp och metoder/algoritmer sÄ behandlas först den bakomliggande teorin och sedan metoderna.Den första metoden Àr att Äterge ytan med hjÀlp av Bézierytor, vilka vi kan utföra geometriska operationer pÄ utan problem och Àven fÄ fram gauss- och medelkrökningen.Den andra metoden kommer frÄn artikeln ``Discrete Differential-Geometry Operators for Triangulated 2-Manifolds'' av Mark Meyer, Mathieu Desbrun, Peter Schröder och Alan H. Barr. Deras approximationer av krökningarna krÀver en triangulering av ytan, vilket de inte ger nÄgon algoritm för.

Dimensionerna av hÄllbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) Àr inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske pÄ alla nivÄer i samhÀllet. DÄ oklarhet kring begreppet social hÄllbarhet rÄder inom byggsektorn samtidigt som begreppet Àr en viktig del i strÀvandet mot ett hÄllbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur Ät SkellefteÄ kommun och projektet TrÀstad 2012. Examensarbetet öppnar Àven upp för en fortsatt diskussion kring vad social hÄllbarhet pÄ en byggnadsnivÄ kan innebÀra och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan pÄ byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i SkellefteÄ. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan Àr utgÄngspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur hÀrleds frÄn begreppens förenande i att tillfredstÀlla mÀnskliga behov.

Syftet med arbetet har varit att gestalta BoglundsĂ€ngen, ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Örebro. BoglundsĂ€ngen ligger cirka tvĂ„ kilometer norr om Örebro centrum och Ă€r ett öppet vĂ„tmarkslandskap med ett rikt fĂ„gelliv. Det fanns en önskan frĂ„n kommunen om att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten till omrĂ„det och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt locka dit fler mĂ€nniskor. BoglundsĂ€ngen ligger nĂ€ra bebyggelse och skulle kunna ha ett stort vĂ€rde för de boende runtomkring. Men trots det centrala lĂ€get Ă€r det inte mĂ„nga mĂ€nniskor som anvĂ€nder omrĂ„det idag och fĂ„ örebroare vet om att det finns.

Mönster i markbelÀggning Àr en av mÄnga faktorer som pÄverkar mÀnniskors upplevelse av den omkringliggande miljön, och vi som landskapsarkitekter har ett stort ansvar i skapandet av dessa miljöer. Det vore rimligt om vÄr kunskap motsvarade vÄr inblandning i detta skapande, vilket vi inte tycker att det gör idag. Uppsatsen Àr frÀmst baserad pÄ litteraturstudier, intervjuer och en enkÀtundersökning. Dess huvudsakliga del berör mÀnniskors psykologiska- och fysiologiska uppfattning av mönster i markbelÀggning men uppsatsen behandlar Àven geometriska mönster och markbelÀggningens utveckling över tid i Sverige, samt matematikens betydelse för arkitekturen. Det finns inte mycket forskning om hur mÀnniskor upplever mönster i markbelÀggning, men faktum Àr att mönster pÄverkar oss frÄn dagen dÄ vi föds. Mönster kan fÄ oss att kÀnna lugn och tillit eller otrygghet och stress. Att gestalta vÀl med mönster Àr en balansgÄng mellan överstimulans och monotoni.