Ett styrverktyg som anvÀnds flitigt i dagens företag Àr mÄlstyrning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka processens utformning nÀr övergripande mÄl bryts ner till försÀljningsmÄl och dess pÄverkan pÄ medarbetarnas motivation. Med utgÄngspunkt i Latham och Lockes mÄlsÀttningsteori pÄvisas hur mÄlens utformning inverkar pÄ medarbetarnas motivation. AngreppssÀttet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att mÄlen utformas centralt i det företag som studien utförts pÄ.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och Àgarna i aktiebolag har fÄtt en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen pÄ de etiska reglerna har förvrÀngts. Skandalerna har duggat tÀtt i hela vÀrlden och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte nÄgot undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

I denna C-uppsats har vi undersökt hur lÀrare i förskolan ser pÄ sin egen roll gÀllande barns sprÄkliga utveckling samt i vilken mÄn förskollÀrarna anser att inomhusmiljöns utformning kan pÄverka sprÄkutvecklingen pÄ ett positivt sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tÀnker och gör för att erbjuda möjligheter till barns sprÄkliga utveckling. Valet av metod föll pÄ kvalitativa intervjuer. Syftet preciserades i tvÄ frÄgestÀllningar som sedan fördjupades genom intervjuerna. Tre informanter delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring sprÄkutveckling i förskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville Àven ta reda pÄ vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lÀrande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar genomfördes en undersökning med barn frÄn skolÄr 2. De övningar som anvÀndes handlade om begreppen dubbelt och hÀlften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smÄgrupper.

VÄr planet har sedan lÀnge varit överbefolkad och fÄtt utstÄ mÀnniskors stÀndigabehov av att exploatera nya omrÄden. Vi blir hela tiden fler och stora stÀder behöverstÀndigt nya lösningar för bostÀder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettomrÄde och ta hÀnsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett omrÄdedÀr bostÀder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett omrÄde i Monterrey, Mexico. OmrÄdet kommer att planeras sÄ att det kan bidra till enförbÀttrad bostadssituation i staden eftersom bristen pÄ bostÀder Àr stor.

Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med Metso Dynapac AB i Karlskrona. PÄ deras asfaltsvÀltar finns idag olika modeller av körspakar. De har samma grundfunktion och bör kunna samordnas till ett gemensamt reglage. Detta ger möjligheter att anvÀnda rationell tillverkningsmetod p.g.a. volymen.

Examensarbetet har utförts pÄ Weland Lagersystem AB i Gislaved som tillverkar och sÀljer lagersystem. Företaget Àr en del i Welandkoncernen och Àgs dÀrmed av Weland AB. Arbetet handlar om att effektivisera konstruktionsprocessen pÄ Weland Lagersystem AB, för produkten grenstÀll1. Konstruktionsprocessen bestÄr idag av ett flertal moment. Ett av dessa moment, som idag utförs manuellt och Àr tidskrÀvande, Àr skapande av geometriska modeller.

Stationsetablering innebÀr bestÀmning av ett mÀtinstruments fysiska lÀge och orienterad riktning. I dagens bygg- och anlÀggningsbransch anvÀnds nÀstan uteslutande fri station för att etablera en stationspunkt för mÀtningar. PÄ en byggplats Àr tillgÄngen till referensobjekt ofta begrÀnsad. Instrumentets placering blir dÀrför en kompromiss mellan tillgÄng till referensobjekt och tillgÄng till den plats dÀr inmÀtning respektive utsÀttning skall ske. Denna kompromiss ger upphov till skiftande geometriska konfigurationer hos referensobjekten, vilka pÄverkar mÀtresultatet.Studiens syfte Àr att undersöka om simuleringar av fria stationsuppstÀllningar i Svensk Byggnadsgeodesis (SBG:s) programvara Geo verifieras av fÀltmÀtningar och efterföljande berÀkningar av osÀkerhetsparametrar orsakade av konfiguration och mÀtta lÀngder och riktningar.

Ett styrverktyg som anvÀnds flitigt i dagens företag Àr mÄlstyrning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka processens utformning nÀr övergripande mÄl bryts ner till försÀljningsmÄl och dess pÄverkan pÄ medarbetarnas motivation. Med utgÄngspunkt i Latham och Lockes mÄlsÀttningsteori pÄvisas hur mÄlens utformning inverkar pÄ medarbetarnas motivation. AngreppssÀttet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att mÄlen utformas centralt i det företag som studien utförts pÄ.

Alvis HÀgglunds Àr ett av Sveriges största företag som idag tillverkar stridsfordon och bandvagnar. Företaget Àr vÀrldsledande inom omrÄdet och expanderar hela tiden, och dÀrmed har de behov av att anstÀlla mer personal. Lokalerna i GullÀnget rÀcker inte lÀngre till, och pÄ grund av den snabba expansionen sÄ har man tvingats hyra lokaler ett par kilometer dÀrifrÄn. För att uppehÄlla kommunikationen och samhörighetskÀnslan har man valt att anvÀnda sig av distribuerad teknik. Uppgiften bestod i att ta fram en flexibel och anpassningsbar studio som kan anvÀndas till allt frÄn distribuerat ingenjörsarbete till lokala möten.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny Ärsredovisningslag. Denna Àr en ramlag dÀr lagstiftaren har överlÀmnat arbetet med att definiera hur tillÀmpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar pÄ denna vid utformning av praxis för de smÄ företagen. Detta leder till att utformning av praxis för smÄ företag tar lÄng tid samt att innehÄllet lÄngt ifrÄn sÀkert möter det informationsbehov som en anvÀndare av ett 10/24-bolags Ärsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga vilken information en Ärsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehÄlla för att tillgodose anvÀndarnas behov. Med hÀnsyn till dessa behov Àmnar vi utarbeta ett innehÄll för en Ärsredovisning för 10/24-bolag.AvgrÀnsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.

Problem Under det senaste decenniet har belöningssystemets betydelse för företaget kommit i fokus. Man har belyst vikten av belöningssystemet, inte minst som styrmedel utan Àven som konkurrensmedel. Som konkurrensmedel anvÀnds belöningssystemet för att locka till sig och behÄlla kompetent personal. Dessa olika syften borde avspegla sig i belöningssystemets utformning genom att man tillÀmpar olika belöningar och belöningstyper. ProblemfrÄgor Hur avspeglas syftena styrmedel och konkurrensmedel i belöningssystemets utformning? Vilka Àr de belöningstyper som anvÀnds frÀmst för att uppnÄ dessa syften? Syftet med denna uppsats Àr att: ?FÄ en djupare inblick i vilka belöningar som finns för att frÀmja syftena styrmedel och konkurrensmedel.

Verksamhetsregler vid utformning av kravspecifikation © Shlomo Franko Markus Hansson Kandidatuppsats framlagd juni, 2006OmfÄng: 45 sidorHandledare: PÀr- Ola Zander Abstract Sedan början 1900-talet har IS börjat ta en central roll i vÀrldsekonomin, mÀnniskan har blivit beroende av dessa för att utföra sitt arbete. I takt med att fler verksamheter styrs av system. Dessa övervakar och administrerar den dagliga processen vilket har stÀllt allt högre krav pÄ IS. Komplexiteten hos systemen har vuxit fram med de tekniska innovationer som skett, men oberoende av den tekniska framgÄngen har företag och verksamheter inte förÀndrats i lika stor utstrÀckning. Strukturer inom en verksamhet Àr stela och Àr svÄra att förÀndra, vilket medfört att man formar IS efter verksamheten.

BakgrundUnder denna del av uppsatsen kommer vi att redogöra för studier som ligger till grund för vÄr undersökning och som Àr adekvat för vÄrt syfte. I vardagen finns det mÄnga bra tillfÀllen att ta till vara pÄ matematik som till exempel dukning, samling och genom leken med mera. För att barnen skall fÄ en bra matematisk kunskapsgrund Àr det viktigt att förskollÀrarna synliggör matematiken i förskolan pÄ ett roligt och lustfyllt sÀtt.SyfteSyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur nÄgra förskollÀrare i förskolan uppfattar matematisk begreppsbildning. Studien kommer Àven att behandla hur de beskriver vilka metoder de anvÀnder sig av samt hur de sÀger att matematiken görs synlig för barnen.MetodVi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Det verktyg som vi har anvÀnt oss av i studien Àr kvalitativ intervju, dÀr Ätta förskollÀrare pÄ tre olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i vÄr studie visar att förskollÀrarna finner att förskolans vardagliga situationer som till exempel: matsituationen dÀr barnen rÀknar ut hur mÄnga köttbullar de kan ta, under samlingen nÀr barnen rÀknar antal deltagande barn, utevistelse dÀr förskollÀrare anvÀnder skogsmiljö för att lÀra ut matematisk termologi och pÄvisar skillnader inom lÀngd, storlek och vikt kan inspirera barnens utveckling av matematisk begrepps bildning.