Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med Metso Dynapac AB i Karlskrona. PÄ deras asfaltsvÀltar finns idag olika modeller av körspakar. De har samma grundfunktion och bör kunna samordnas till ett gemensamt reglage. Detta ger möjligheter att anvÀnda rationell tillverkningsmetod p.g.a. volymen.

Uppdraget för detta examensarbete bestÄr i att utveckla en anvÀndarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean. Syftet Àr att studera hur filosofier och styrningsverktyg för Lean produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. UtgÄngspunkten för detta arbete Àr att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som Àr en prototyp av en utvÀrderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiomrÄdet pÄ AB Volvo. MÄlsÀttningen Àr att stödja designarbetet sÄ att riktlinjer för Lean, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk mÄluppfyllnad ingÄr i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvÀrdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter frÄn VPS assessment in i en generell designprocess.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och belysa hur pedagoger kan hjĂ€lpa barn att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning. Jag ville ocksĂ„ ta reda pĂ„ olika pedagogers syn pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning och hur de arbetar med detta. Även lĂ€randemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet anvĂ€nde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger frĂ„n förskola, förskoleklass och skola med fokus pĂ„ 5-8Ă„ringar.

Idag strÀvar de flesta företag mot att skapa anvÀndbara hemsidor med hjÀlp av olika designprinciper. Denna studie Àr en undersökning av designprinciper i syfte att belysa vilka designprinciper företag och organisationer tillÀmpar. Designprinciper Àr riktlinjer som anvÀnds för att uppnÄ ett mÄl, det vill sÀga god design. Studielitteratur som anvÀnts i denna studie Àr ?DonŽt make me think? skriven av Steve Krug. I boken nÀmns flera designprinciper som vi har haft till hjÀlp för att ta reda pÄ om företag anvÀnder sig av liknande principer. Sex deltagande medverkade i intervjun som utfördes.

BakgrundMatematik Àr nÄgot som finns omkring oss hela tiden. Förskolans lÀroplan har under Är 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad bÄde förskollÀrare och förskolans arbetslag skall strÀva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter pÄ matematik i vardagen nÀr de leker och anvÀnder sig av olika material, vid dukning och nÀr de Àter. Men för att barnen skall förstÄ att det Àr matematik de hÄller pÄ med, behöver pedagogerna ha pÄ sig sina ?matematikglasögon? och synliggöra matematiken i vardagen pÄ ett lustfyllt sÀtt.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ i vilka vardagliga situationer som nÄgra förskollÀrare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som anvÀnds vid dessa tillfÀllen och vilka kunskaper som de menar att barnen fÄr möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod.

Lean Production Àr ett sÀtt att möta efterfrÄgan som krÀver flexibilitet, korta ledtider och kundorderstyrning. Detta i sin tur bygger pÄ en rad olika arbetssÀtt som syftar till att jobba pÄ det för tillfÀllet bÀsta kÀnda sÀttet. För att uppnÄ detta har instruktioner en viktig funktion för att tydliggöra en standard som förbÀttrar kvalitet, effektivitet, sÀkerhet och ergonomi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur instruktioner ska utformas för att uppnÄ ett standardiserat arbetssÀtt. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.

Bakgrunden till min uppsats Ă€r att man i slutet pĂ„ 1970-talet började införa Ă„ldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för fĂ„ elever för att bilda en Ă„ldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare me d erfarenhet frĂ„n bĂ„de Ă„ldershomogen och Ă„ldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lĂ€rarroll och arbetssĂ€tt i och med att de bytt organisationsform. Jag har Ă€ven försökt att i min litteraturgenomgĂ„ng ge fler exempel pĂ„ vad som kan pĂ„verka undervisningens utformning. Övergripande nĂ€mner de lĂ€rare som jag intervjuat att deras roll har gĂ„tt frĂ„n den traditionella lĂ€rarrollen dĂ„ man undervisar inför hela klassen till att man istĂ€llet Ă€r handledare till eleverna.

Det har i media riktats kritik mot journalsystemet Profdocs utformning och hantering av patientinformation. Exempelvis menar vissa slutanvÀndare av systemet att det inte Àr lika anvÀndarvÀnligt och överskÄdligt vilket kan medföra ökade risker vid hanteringen av patientdata. DÀrför Àr det intressant att pÄ ett objektivt sÀtt inom ett avgrÀnsat omrÄde undersöka vad detta kan bero pÄ. De sÀkerhetsmekanismer som undersökts i denna studie Àr kontohantering, informationssÀkerhet och grÀnssnitt.Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga utvalda existerande sÀkerhetsmekanismer som tillÀmpas för att hantera patientintegriteten i Capios Journalsystem Profdoc Journal 3. MÄlet Àr att kunna redovisa, analysera och ge förbÀttringsförslag pÄ de undersökta sÀkerhetsmekanismerna.Metoderna som anvÀnts för att samla in data till studien Àr e-postintervjuer och en deltagande observation som genomfördes pÄ Capios vÄrdcentral i HovÄs/Billdal.Resultatet av studien Àr att bland annat behörighetshantering och utbildning har förbÀttringspotentialer.

Detta arbete handlar om terapitrÀdgÄrdar gjorda för att rehabilitera mÀnniskor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jÀmföra tvÄ terapitrÀdgÄrdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet Àr att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till pÄ olika sÀtt. TrÀdgÄrden i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trÀdgÄrdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringstrÀdgÄrd skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trÀdgÄrdsterapi finns en mÀngd litteratur som jag anvÀnt mig av, men om Vidarklinikens trÀdgÄrd finns inte lika mycket, och dÀrför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapitrÀdgÄrd.

Syftet med studien Àr att genom en jÀmförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har pÄverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen pÄ fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa pÄ om Sverige kan ses som nÀrmare USA Àn EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som anvÀnds kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer frÄn Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, pÄverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis pÄ Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hÄllning i sin antiterrorstrategi och blir pÄ detta sÀtt tongivande över sin egen sÄvÀl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

VÄrt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under mÄltiderna pÄ tvÄ olika förskolor. Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen fÄr i samband med de olika mÄltiderna. Som en del av detta undersöker vi Àven vilken pÄverkan miljöns utformning har pÄ barnens möjligheter till att vara delaktiga och fÄ inflytande under mÄltiden. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod som innefattade tvÄ ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. BÄde intervjuer och videoobservationer genomfördes pÄ tvÄ förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelÀrare pÄ den ena förskolan och en barnskötare pÄ den andra. Resultatet visar att barnen i bÄda förskolorna fÄr inflytande över mÄltiderna genom att de sjÀlva fÄr vÀlja vad de vill Àta och dricka.

Bakgrund och frÄgestÀllning: De flesta medlemslÀnder i EU har undantagit de minsta aktiebolagen, de sÄ kallade mikroföretagen, frÄn lagstadgad revisionsplikt. Revisionens utformning har under senare Är förÀndrats efter flertalet stora företagsskandaler vilket har lett till ökade revisionsarvoden för företagen. I mikroföretagen kan revisionens utformning ifrÄgasÀttas dÄ Àgare och företagsledning i de flesta fall Àr samma person, vilket gör att de ursprungliga argumenten för revisionsplikt faller dÄ det inte finns nÄgon informationsasymmetri mellan Àgare och företagsledning. SamhÀllet Àr genom myndighetsutövande en pÄtaglig intressent till mikroföretagen varför vi stÀller oss följande forskningsfrÄgor: ? Vilken nytta har intressenten samhÀllet av revisionen? ? Hur anvÀnder samhÀllet informationen som revisionen ger? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad revisionsplikten för mikroföretag ger för nytta till intressenten samhÀllet, avseende att hÄlla skattefelet pÄ en sÄ lÄg nivÄ som möjligt.

I en organisation Àr det viktigt att formulera bÄde kortsiktiga och lÄngsiktiga mÄl för att kontinuerligt stÀmma av fÀrdriktningen, men ocksÄ för att i god tid vidta nödvÀndiga ÄtgÀrder. Statliga eller icke vinstdrivande organisationer bör mÀta hur effektivt de tillgodoser intressenternas behov och dÀrför bör konkreta, realistiska och mÀtbara mÄlsÀttningar definieras. Det har diskuterats kring verksamhetsmÄlen i landets kommuner och problematiken Àr att mÄlformuleringarna ofta kan bli alltför mÄnga, oklara samt att de ibland kan stÄ i konflikt med varandra. Syftet med denna uppsats Àr: att identifiera och analysera viktiga orsaker som ligger till grund för mÄlens utformning i LuleÄ kommuns balanserade styrkort. För att kunna besvara syftet utfördes en fallstudie inom LuleÄ kommun.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur barns matematiska förstÄelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr följande: Hur tÀnker barn kring matematik? Hur anvÀnds matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vÄrt arbete pÄ Àr bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans lÀroplan (Lpfö 98) och grundskolans lÀroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmÄga att anvÀnda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgÄngspunkt ifrÄn barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. PÄ varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-ÄrsÄldern.

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar pÄ vilka sÀtt platsen kan ses som en barriÀr, och undersöker hur fysiska förÀndringar skulle kunna förÀndra det.