Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hälsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i åldrarna 11 till 20 år valdes ut från en kohort bestående av 52 som vid något tillfälle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsföräldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lärare Teacher´s Report Form (TRF). Data från barnens socialakter samlades också in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn på klinisk nivå uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.

The aim of the study was to explore the psychological well-being of a group of adolescents in relation to how they regarded achieving in school, in a gender perspective. Twenty semi-structured interviews were conducted with students aged 17-19 at a high-achieving school in a big city in Sweden. The interviews were analyzed thematically and the results showed that the adolescents acted differently as well as regarded achieving in school differently depending on gender. The young women were driven by ambition, they were high-achieving and planning for the future. The young men cared less about achieving and thought more about the present.

Syftet med undersökningen är att utifrån lärares beskrivningar belysa interaktion mellan de yngsta barnen och lärare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet är beroende av en relation för att komma igång med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte får sitt be-hov tillfredställt genom en nära och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i Utvecklingspsykologi och de vuxnas förhållningssätt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning är att möta varje barn utifrån dennes förutsättningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frågor har valts som metod och mål-gruppen består av åtta lärare i förskolan från två kommuner. Resultatet visar att närhet och trygghet är begrepp som dominerar beträffande barnens behov och lärares förhåll-ningssätt.

Uppsatsens syfte rör personliga intressen till viss del. Intresse av barn och ungdom tillsammans med viljan att se hur tron påverkas av åldersskillnader. Genom en intervju med åtta informanter kom resultatet att bli omfattande, med tydliga spår av skillnader och likheter i sätt att tro beroende på informantens ålder. Syftet kom därigenom att uppfyllas. Vidare berättar bakgrundsfakta om hur just barn och ungdomar i vissa åldrar tänker beroende på utveckling av hjärnan, utan att ta omfattande hänsyn till kön eller social bakgrund.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju pedagoger.

The purpose of this study is to make a qualitative evaluation of the MTFC-program (Multidimensional Treatment Foster Care) on the basis of six youth´s experiences of the program. The study will investigate what the youth experienced as positive and negative about the program as well as finding out what has helped them or inhibited them from the aim of getting out of their criminal lifestyle. A secondary purpose of this study is to make the youth´s voices heard in the research world. The research question is: Which factors in the MTFC-program have helped or inhibited the youth towards the aim of getting out of their criminal lifestyle? For this purpose, a qualitative research method has been used where semistructured interviews have been performed on six youth who have gone through the MTFC-program.

Psykologiska    processer    där    identifikationen    med    jaget    och medvetandets innehåll upphör kan tänkas utgöra en hälsosam motvikt i  dagens  samhällskultur  där  centrering  kring  jaget,  stress,  depression och meningsförlust, ofta förekommer. Självtranscendens har beskrivits som en expansion av medvetandet och en rörelse bortom gränserna för ens självmedvetenhet och självuppfattning, antingen tillfälligtvis eller som  en  relativt  stabil  perspektivförändring  som  utvecklats  under livsloppet.  Sex  personer  mellan  54  och  100  år  med  erfarenhet  av självtranscendenta   perspektiv   intervjuades   i   studien   i   syfte   att induktivt  generera  mer  kunskap  om  hur  självtranscendens  kunde upplevas, utvecklas och förändra en människas perspektiv. Genom en tematisk    analys    framkom    att    en    regelbunden    aktivering    av självtranscendenta     medvetandetillstånd     särskilt     inverkade     på utvecklingen   och   kopplades   till   principer   om   neuroplasticitet. Självtranscendensutvecklingen     medförde     även     förändringar     i respondenternas perception av inre och yttre fenomen exempelvis vad gäller   känslighet,   jagupplevelse   och   möjlighet   till   distans   och objektivitet, vilket även bidrog till psykologisk hälsa..

The purpose of our study is to examine what risk factors can contribute to a child/youth with neuropsychiatric disorders developing an addiction to drugs. We also wanted to find out what protective factors can contribute not to develop an addiction. In order to find out these two different aspects we interviewed twelve professionals to get their view upon the matter. The professionals work within different sectors such as school, healthcare, social services and one of the interviewed is a member of an organization that specialises in neuropsychiatric disorders.When analysing our result of the interviews we used Bronnfenbrenner´s theory on the ecology of human development. What we found was that there are significant risk factors and protective factors on different levels of the child's environment.On the first level, the microsystem, interpersonal relations have an impact on the child's development.

Detta är ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts på Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. Därtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ?bry sig om?-perspektiv på moralutveckling kommer att ställas mot Kohlbergs mer rättviseinriktade teoristadier.

Syfte och frågeställning: Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som är en bra vän, utifrån ett barnperspektiv, då man inom Utvecklingspsykologin påtalar att det finns ett samband mellan barns vänskapsrelationer och deras personlighetsutveckling samt psykiska hälsa. Våra frågeställningar är följande:- Vad är önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad är icke önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad gör man tillsammans med en bra vän?Metod: Då vi vill undersöka barn i årskurs fyras individuella upplevelser av vänskap har vi valt en kvalitativ metodstrategi, i form av enskilda intervjuer. Våra intervjuer är deskriptivt inriktade och syftar till att skildra det specifika, inte allmänna åsikter. I vår uppsats använder vi oss av så kallad abduktion, då vi växlar mellan empirisk data och teori.Resultat och konklusioner: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att barnens beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper, som är till stor del överensstämmande i de olika intervjuerna.

Det är en kvalitativ studie om unga utländska kvinnor i åldern mellan 19 och 25 år som har fått avvisningsbeslut och lever gömda i Sverige idag.Syftet med studien är att få större kunskap om och hur det är att tvingas leva ett liv under jorden för en ung kvinna och vilka konsekvenser det medför. Det finns ett fåtal tidigare studier om gömda människors upplevelser av sin tillvaro, samt hur de hanterar detta. Syftet är att belysa hur unga gömda kvinnornas livssituation påverkas utifrån de villkor de tvingas leva under. Detta har jag gjort genom att besvara följande frågeställningar:- Hur upplever de unga gömda kvinnor som lever under jorden sin livssituation? - Vilka strategier utvecklar de för att kunna hantera situationen som gömd?- Hur påverkas de unga gömda kvinnor av de villkor de tvingas att leva under?- Vilka konsekvenser medför deras liv som gömd för deras identitetsupplevelse?Insamlande av data har skett genom fyra semistrukturerade livsvärldsintervjuer med fyra unga gömda kvinnor .

I vår kontakt med barn i förskolan och grundskolan har vi lagt märke till att barnen tidigt börjar undra och fråga om Gud och existentiella frågor. Så småningom, runt skolstarten, tycker sig barnen finna svar på många av dessa frågor: Gud är skapare och orsak till att vi människor och hela universum finns. Han ser oss och vakar över oss. Detta sammanfaller med den ålder då barn inser att deras föräldrar har fel och brister, till skillnad mot Gud som är ofelbar.Vi tyckte oss se att barn i sjuårsåldern, även de från ickereligiösa miljöer, vill tro på ?Gud?.

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att studera hur elevers förståelse för ämnet matematik påverkas av att skriva en reflektionsdagbok där de även får återkoppling inför nästa lektion. De frågeställningar som har fokus i undersökningen är:1) Hur påverkas elevernas förståelse av att få reflektera och tänka över vad de lärt sig eller inte lärt sig, och att formulera detta med egna ord i en dagbok?2) Hur påverkas elevernas förståelse av att få återkoppling på det de skrev inför nästa lektion?3) Hur påverkas elevernas förståelse av att bli mer medvetna om sitt eget lärande?Teori: Den huvudsakliga inriktningen av vald litteratur i arbetet handlar om hur elever kan göras delaktiga i sitt lärande på bästa sätt. Den teoretiska inriktningen som författaren Lisa Björklund Boistrup representerar är socialsemiotik och fokuserar på tre metafunktioner med beteckningarna interpersonell, ideationell samt textuell. Den teoretiska inriktning som författaren John Hattie utgår från är Jean Piagets Utvecklingspsykologi när han diskuterar vikten av att lärare förstår hur elever tänker och lär.Metod: Den valda metoden har en kvalitativ ansats och är inspirerad av aktionsforskning.

Den här studiens syfte var att studera den specifika kontext som uppstår mellan en viss förälder och ett visst barn inom samma familj, för att explorativt utforska de faktorer som kan tänkas påverka anknytningskvalitén. Detta gjordes via studien av anknytningsmönstret för tre par vuxna tvåäggstvillingar, i ålder 26-29 år, av samma kön. Studien gjordes med hjälp av anknytningsintervjun "Adult Attachment Interview" (AAI). Genom att studera tvillingar fick man till stånd en situation där två individer, med samma grad av genetisk likhet som syskon, har mött sina föräldrar vid samma tidpunkt i livet. På så vis är variationen i faktorer såsom skilda kön, yttre skilda omständigheter, föräldrarnas ålder och livssituation, etc., exkluderade.

Barns musikaliska intresse och utveckling kan bero på föräldrarnas påverkan genom uppväxten. I den här rapporten presenteras resultatet av kvalitativa intervjuer med sex mammor med barn i en ålder under två år. Tre av mammorna ägnar sig åt musik i sin profession, medan de andra tre har ett mer allmänt musikintresse. Oberoende av föräldrarnas bakgrund visar det sig att de anser musikalisk stimulering vara någonting viktig och nyttig för deras barns utveckling. Till exempel har alla i intervjugruppen deltagit i någon form av musikalisk aktivitet ämnad för barn.