Tillgänglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning än projekt i andra branscher. Denna trend har länge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt ända tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsätter detta vara ett problem än idag, trots allt arbete som lagts ner på att utforma nya projektstyrningsmodeller,Utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie där fyra seniora IT-projektledare får dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom området.

Digimergo är en digitalisering av Emergo Train System, ett system där personal inom räddningstjänst kan öva på olika katastrofscenarion. För att göra Digimergo användbart behövdes ytterligare programvara: ett administrationsverktyg till övningar och en scenarioeditor. I det programvaruutvecklingsprojekt som denna rapport behandlar har ny programvara utvecklats och integrerats med det ursprungliga Digimergosystemet.I den här rapporten diskuteras vilka risker som existerar när ny funktionalitet skall läggas till ett gammalt projekt samt hur dessa risker kan minimeras. Rapporten undersöker också vilka Utvecklingsmetoder som lämpar sig i projekt där ny funktionalitet ska läggas till befintliga system.Resultatet visar att den största risken med att utöka befintliga projekt är att underskatta tiden som krävs för att sätta sig in i projektet i fråga. Det mest effektiva sättet att minimera risken för detta är att mycket tidigt studera det tidigare arbetet och utbilda projektmedlemmarna i det gamla systemet.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella Utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Denna rapport är en fallstudie som återspeglar framtagandet av en webbplats åt det norska Diabetesforbundet. Webbplatsen är ett community där personer skapar användarkonton och interagerar med varandra med hjälp av ett antal funktioner som finns att tillgå. Då själva utvecklingen av webbplatsen har varit huvudmålet med examensarbetet fokuserar denna rapport på att förklara den praktiska implementeringen. De tekniker och metoder som använts i det praktiska arbetet såsom kontextuellt utforskande och användbarhet definieras och förklaras för att sedan användas vid argumentation kring designval för webbplatsen. Den utvecklingsmetod som använts i det praktiska arbetet har varit en Agile Software Development-metod som kallas Extreme Programming.

I dagens samhälle används internet för kommunikation mellan människor runtom i världen. Det första videosamtalet gjordes runt år 1940 och det är dags fören utveckling, där 3D är något som skulle kunna göra videomöten mer verkliga.För att möjliggöra detta så konstruerades ett system som skulle kunna ta in datafrån olika time-of-flight- och färgkameror och en ljudenhet. Denna data ska sedankomprimeras och sändas över internet för att kunna spelas upp på någonannans 3D-skärm. För att samtalet inte ska kännas fördröjt måste samtliga delartillsammans ske inom realtid. De Utvecklingsmetoder som har använts är parprogrammeringoch en variant utav testdriven utveckling.

Det har genom åren förts en diskussion om RAD och andra snabba Utvecklingsmetoder. Det här arbetet handlar det om att utveckla IS med hjälp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att låta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som används i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjälp av en IT-forskare på Högskolan i Skövde, att det är ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur används som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det är ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.

Utvecklingen av informationssystem har de senaste åren gått framåt med stora steg. Trots detta utvecklas massvis med informationssystem som inte fungerar i verksamheten där de ska användas. Detta tillsammans med ökningen av användandet har gjort att kraven på systemens utformning har stigit. Många författare anser att lösningen på detta är att engagera användarna i större omfattning än vad som görs i dagens Utvecklingsmetoder. En av de mest använda metoderna för systemutveckling idag är Rational Unified Process (RUP).

Denna studie syftade till att ta fram ett ramverk för utveckling av API:er för tjänsteorienteradearkitekturer. Studien tar sin utgångspunkt i forskningsprojektet e-Me (utvecklingenav en integrationsplattform för att underlätta studenters vardag) samt en benchmarking avde i nuläget mest använda API:erna på webben. Studien har fem faser: En litteraturstudie,en benchmarking, en kvalitativ genererande intervjustudie, en teoribildande fas (framtagningav ramverket), samt en kvalitativ validerande studie. Litteraturstudien tar upp sådanafenomen som Utvecklingsmetoder, systemarkitekturer (bland annat SOA) samt metautveckling.Denna studie låg till grund för den första intervjustudien, som i sin tur låg tillgrund för benchmarkingen. Resultatet av dessa två studier bildade tillsammans en grundför ramverket SOAPIF (Service-Oriented Application Programming Interface Framework),som till en början innehöll fyra olika faser: Conceptualization, där man försökerbilda sig en uppfattning om vad API:et skall exponera; Definition, där man försöker definieraett kontrakt för API:et; Testing & Implementation som tar sin utgångspunkt i testerför att implementera API:et; samt Delivery, som är den fas där API:et skall levereras.

Microsoft SharePoint 2013 är en plattform som är väldigt populär för utveckling av intranät. Möjligheterna för kommunikation inom en organisation bidrar till större och bättre informationsflöde inom organisationen samt leder till effektivare arbete inom organisationen. Microsoft Sharepoint 2013 är alltså ett intranät som blir ett centrum att vistas på samt där man träffar sina kollegor för att dela information och mycket mer.Detta examensarbete utgår från Microsofts välkända intranät Sharepoint 2013. Målet med examensarbetet har varit att skapa ett ärendehanteringssystem utifrån företaget Precio Systemutveckling AB:s beställning samt kravspecifikation . Utvecklingen har baserats på ?The great new app model? som under början på detta år (2013) introducerades utav Microsoft i den senaste versionen av Sharepoint: Sharepoint 2013.

Det finns metoder som har en fokus på användarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen.Tar de användarcentrerade Utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.

Examensarbetet har sin ansats i Utvecklingsmetoder närmare bestämt den lättrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). Beståndsdelen i en utvecklingsmetod är människorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmåga att skapa idéer och lösa problem såväl enskilt som tillsammans. Utan nödvändig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete är att utifrån intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvändiga kompetenser som är nödvändiga för att XP skall kunna användas på ett effektivt sätt, även att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå då den sociala kompetensen saknas. Metoden som har använts för att undersöka vilka faktorer som är nödvändiga i avseende till kompetenser är baserad på en kvalitativ ansats.

Extreme programming (XP) är en av flera lättrörliga Utvecklingsmetoder. Detta innebär att arbetssättet är strukturerat på ett sätt som gör att systemets innehåll enkelt kan omformas efter uppkomna önskemål under projektets gång. Dessa metoder är alltså anpassade för att hantera förändrade kravbilder under pågående projekt. Principen är att framtiden är föränderlig, varför det behövs utveckling som stöder föränderlighet.Kunden ges en betydelsefull roll i lättrörliga utvecklingsprojekt.XP består av ett antal praxis (practices) som tillsammans syftar uttryckligen till att utveckla enastående (outstanding) programvara. Vi har dock funnit att XP inte kan sägas utgöra en metod i bemärkelsen som Goldkuhl (1992) definierar en metod.Vår huvudsakliga fråga som besvaras i uppsatsen är hur XP kan användas.

Syfte - Syftet med den här uppsatsen var att via befintlig litteratur undersöka vilka modeller som finns för att välja systemutvecklingsmetod. Vidare syftade uppsatsen till att testa modellerna på några av de vanligast förekommande Utvecklingsmetoderna. Detta skedde med hjälp av ett förenklat exempelprojekt.Metod ? Metoden till den här uppsatsen var en litteraturstudie. En litteraturstudie sammanställer tidigare forskning kring ett ämne för att skapa nya perspektiv.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Informationsteknologin (IT) är i dagens samhälle en förutsättning för företag ochorganisationers utveckling och konkurrenskraft. En av de stora utmaningarna är att hanterade ökade mängderna information på ett effektivt sätt. Ett verktyg för det är att investera iett intranät som stödjer den interna informationen och kommunikationen i verksamheten.Det finns ett identifierat gap i teorin kring tillvägagångssätt vid införande av intranät blandsmå- och medelstora företag.Syftet med uppsatsen är att studera tillvägagångssätt vid införande av intranät i små- och medelstoraföretag samt att ta fram rekommendationer för ett intranätinförande.Utifrån syftet har ett tolkande förhållningssätt enligt aktionsforskningsmetoden använts dåjag själv varit delaktig i det som undersökts. Den empiriska datainsamlingen har utökatsgenom en intervju med ett företag som infört ett intranät samt en intervju med enintranätkonsult.Den teoretiska referensramen syftar till att stödja förståelsen för införande av intranät ochtar exempelvis upp vad ett intranät är, orsaker till misslyckade intranät samt metoder ochmodeller som kan vara lämpliga vid ett intranätinförande. De empiriska data har samlats infrån ett företag som infört intranät samt från en konsult som arbetat med intranät.I analysen har en diskussion förts kring insamlad teori och empiri vilket har mynnat ut istudiens slutsatser.