I Sverige finns det mellan 8000 och 10 000 barn som växer upp med föräldrar som är frihetsberövade. Det finns lite forskning om vad som händer med dessa barn när deras föräldrar är sitter i fängelse. Därför det är viktigt att utöka kunskap om hur dessa barn bemöts av Kriminalvården. Denna studie har för syfte att undersöka på vilket sätt barnperspektivet används inom Kriminalvården. Kvalitativa metoder har används under insamling av det empiriska underlaget, nämligen har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex barnombud på anstalter i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners Utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn.

Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women?s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints.

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan. Läroplanen förförskolan slår fast att sådan verksamhet skall finnas med för att bl.a. främja lärandet. Det finnsmånga villkor som påverkar barns val av att ägna sig åt bild- formskapande. Tidigareforskning inom området pekar på miljöns betydelse samt att barn inspireras av varandra.SYFTE: Syftet med vår studie är att studera vilka villkor i förskolans kontext som påverkarbarnen att välja bild och form som ett av flera sätt att uttrycka sig och kommunicera.METOD: Utifrån en etnografisk ansats har vi använt oss av intervju och observation för attsamla in vår data.

Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten resonerar kring och förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv. Vi ville även ta reda på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten arbetar med barnen i denna situation. Detta har vi gjort mot bakgrund av en diskussion kring såväl definition av hemlöshet samt barnperspektivet, möjliga förklaringar vad gäller hemlöshetens orsaker, olika samband mellan företeelsen och andra fenomen samt vilka konsekvenser ett barn kan uppleva som lever utan ett hem. Vi har även fört en diskussion kring vem som bär på ansvaret över dessa barn, när ett barn kan anses fara illa i relation till hemlöshet, samt i vilket skede den yrkesverksamme inom socialtjänsten anser sig ha skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Uppsatsen är genomförd som kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma i Skåne, främst inom socialtjänsten, intervjuats.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det både ur pedagog- respektive föräldraperspektiv. Finns det ett väl fungerande samarbete eller är det något man vill förändra? Vi ville också ta reda på om föräldrars och pedagogers bild stämmer överens om hur samarbete kan gå till och om man är beredd att mötas med tillgång och efterfrågan. Bronfenbrenners Utvecklingsekologiska teori bygger på att det är samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop därför är det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation.

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utländsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utländsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gäller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjänsten. Studien är kvalitativ och grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners Utvecklingsekologiska teori använts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur.Resultatet visar att det inte finns någon större skillnad gällande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende på härkomst. Det framkommer att social utsatthet är vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och då främst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med språkstörning utifrån de olika verksamheter barnet ingått i. Vi valde att lägga tyngdpunkten på nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma låg till grund för själva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt åtta intervjuer samt granskade dokumentation från det att barnet var 18 månader och framåt.

Nya siffror från Skolverket visar att det aldrig tidigare gått så många barn i förskolan som nu. Idag är det nästan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det är en ökning med 138 000 barn på tio år (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten är oförändrad (a.a.). När Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 ställdes det högre krav på förskolläraren. Med det här som ingångsvinkel var syftet med vår studie att synliggöra förskollärarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och då främst hur de själva resonerar kring uppdraget och vilka föreställningar de har på sitt arbete med barnen som befinner sig i gråzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare. I vår analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners Utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrån tre områden som hanterar: Förskollärare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vår studie visar att förskollärarna känner av de ökade kraven men försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för de barn som är i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhållningssätt, sociala samspel, utvecklingsekologi.

 I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners Utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden.Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det Utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever och lärare på gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, där 28 elever i årskurs ett och tre på ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lärare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners Utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lärarna i undersökningen är brist på motivation hos eleverna.

BakgrundHär presenteras först ett historiskt perspektiv gällande föräldrars inflytande över tid. Därefter följder ett avsnitt där vi tar upp vad tidigare och aktuell forskning inklusive vetenskapliga artiklar säger gällande ämnet. Avslutningsvis presenterar vi den Utvecklingsekologiska teorin som vi valt för studien.SyfteSyftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt föräldrar önskar att vara med och påverka verksamheten i förskolan samt hur deras samverkan kan främja barns utveckling och lärande.MetodVi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer av sex föräldrar i tre förskolor. Vi har sedan analyserat och bearbetat materialet och därigenom fått fram ett resultat.ResultatVi kommer först ta upp föräldrarnas uppfattning om begreppen delaktighet och inflytande. Sedan tar vi upp vad föräldrarna anser är viktigast gällande en god samverkan mellan förskolan och hemmet.

Syftet med denna studie är att undersöka rutiner och perspektiv på anmälningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förståelse för anmälningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.   Samtalsintervjuer användes som metod och utfördes på en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades två förskollärare, en specialpedagog samt en förskolechef. På skolan intervjuades två lärare, en kurator samt ett rektorstöd.     I resultatet framgår det att de intervjuade förskollärarna, lärarna samt specialpedagogen anser att det är otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad från förskolechef och rektor som anser att detta är tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att en stor del av lärarens roll innebär att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.