Bipolär sjukdom kännetecknas av två motsatser (poler), depression och mani och har en djup negativ inverkan på de drabbades livsvärld. Sjukdomen påverkar relationer till familj, vänner och arbetsgivare. Sjukdomen har en hög frekvens av självmordsförsök på närmare 25 % av de som drabbas. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos kvinnor som lever med bipolär sjukdom. Studien har baserats på två självbiografiska böcker som har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier: Att leva med mani och hypomani, Att leva med depression, Att hantera sin ångest, Att inte vilja leva längre, Att hantera sociala relationer och Att undvika nya sjukdomsepisoder.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det är under de senaste 20 åren som våld mot kvinnor har uppmärksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelägenhet. Idag erkänns våldet som ett stort folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ca 30 % av alla världens kvinnor rapporterar att de upplevt någon form av misshandel av en partner och i Sverige är den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 år.

Bakgrund: Patienter med cystisk fibros lever med ett livslångt, många gånger mycket krävande tillstånd. För att sjukvården på ett bra sätt ska kunna bemöta dessa patienter är det viktigt att belysa deras upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte: Att utifrån en litteraturstudie beskriva hur sjukdomen cystisk fibros påverkar vuxna patienters dagliga liv. Metod: Allmän databassökning i PubMed, Cinahl och Cochrane Library resulterade i nio kvalitativa studier som motsvarade syftet. Studierna granskades, kvalitetsbedömdes och sammanställdes därefter till resultatet.

Syftet med denna studie är söka få en bild av hur lärare i år 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lärandet. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där synsättet är induktivt. Studien bygger på en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lärare.Resultatet visar att:- reflektion är en process.- lärare gör en självanalys, där de ifrågasätter sig själva.- lärare anser att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla för att reflektera påbästa möjliga sätt.- lärare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lärandet.De slutsatser som framkommer är att lärares reflektion kan ses utifrån fyra perspektiv med fokus på reflektion-grubblerier, utveckling, självanalys och utvärdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lärare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svårt att släppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus på utveckling har följande områden lyfts fram som betydelsefulla: lärares reflektion tillsammans med andra kollegor, lärares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.När det gäller självanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i någon annan, se sig själv utifrån och sedan revidera det som gjorts.I frågan om utvärdering finner jag att lärares och elevers reflektion gagnar elevers lärande..

I en samtid där miljöproblem fått en relativt stor plats på den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och får i den svenska skolan. Vi har därför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöområdet hållbar utveckling för alla avgångselever på en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hållbar utveckling och hur ett sådant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som går sista terminen, fått svara på en nitton frågor lång enkät. Frågorna behandlar främst ämnesområdena klimatförändringar och energi men ställer även frågor där eleven måste ta ställning till påståenden kring dessa ämnesområden.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman:högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del ibarnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt.

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

Titel: Styrning- Fyra nyckelfaktorer Ämne/Kurs: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poäng Författare: Olof Ask, Henrik Dreyer och Mikaela Kalcin Handledare: Robert Wenglén Företag: Saddex Nyckelord: Styrning, chefskap, subkulturer, kompetensbas och relationer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som beaktar viktiga aspekter vid val av styrsätt inom organisationer. Metod: Vi har i denna använt oss av en induktiv ansats och har således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativ metod i form av personliga djupintervjuer. Vi har genomfört nio stycken intervjuer som alla ägt rum i intervjuobjektens naturliga miljö.

Individens uppsatta livsmål och planering kring dessa kan ha inverkan på långsiktigt välmående. Olika samhällen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband där olika livsmål kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med åtta respondenter från en storstad och åtta respondenter från en landsort, med lika många av vardera kön i åldrarna 20-27 år. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmål de olika grupperna säger sig sträva efter och se om det fanns en skillnad i livsmål mellan grupperna.

På förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegården blir en betydelsefull faktor för barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt att miljön på förskolegården är stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lärande och utveckling som ligger bakom förskolegårdens utformning och användning. Samt hur en förskolas utegård används av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas ämnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lärande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess påverkan på barn.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverkabarns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer ochobservationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga?släppa kontrollen? och låta barnen påverka verksamheten mera..

This project aims to obtain a deeper understanding of what it is like to be young today, and of how young people experience their lives. Identifying and uncovering the process of meaning constitution concerning young people's thoughts and feelings within each subjective individual, and their visions about the future as well as how they experience relations to other people in their surrounding, was achieved with a phenomenological approach. The participants were asked to write a self-report in answer to a carefully formulated question.The received reports were analysed according to the method of Meaning Constitution Analysis and Sphinx Lexica. The result showed that young people's lives are both complex and unique. They rather write about friends than family and write less about the future than we first assumed.

På senare år har alltmer fokuserats på att goda resultat grundas på huruvida företag skapar långsiktiga och hållbara relationer, till såväl kunder, leverantörer som samarbetsparter. Begrepp som relationsmarknadsföring och Customer Relationship Management (CRM) är nära besläktade och oavsett om begreppen tillämpas på slutkonsumenten eller samarbetsparten handlar det om att vårda relationer. Idag har massmarknadsföring blivit mindre effektivt och lönsamt, eftersom alltfler marknader, däribland resemarknaden, är mogna, vilket innebär att det blir svårare att hitta nya kunder. Detta betyder att det kan bli avgörande att vårda befintliga samarbeten och utveckla dessa till relationer för att överleva konkurrensen. I detta kan en problematik uppstå, då det är lätt att säga vad ett gott samarbete innebär, men inte lika lätt att förklara hur en god relation, baserad på lojalitet två parter emellan, ska fungera på ett effektivt och hållbart sätt.

I vårt arbete har vi undersökt hur perspektivet hållbar utveckling framträder i tre historieläroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv på historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrån historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utsträckning de undersökta läroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. Vår metod har varit hermeneutisk och i läromedelsanalysen har vi utgått från vår förkunskap om historien, en definition av hållbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptäckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hållbar utveckling gör sig gällande, dock i olika utsträckning beroende på nedslag och lärobok.

SAMMANFATTNING I mitt examensarbete har jag granskat TV-serien Klass 9A som är producerad av Sveriges Television kanal 1 (SVT 1). I programmen gestaltas åtta utvalda, erkänt duktiga lärare med olika kön, ålder och erfarenhet med en klass elever under fyra månader. Lärarna har som mål att göra en av Sveriges sämsta klasser till en av de tre bästa. Jag var hänvisad till att tolka det som representeras i TV-serie, det vill säga vad som är utvalt och vilket handlande som lyfts fram i de 13 avsnitten. Metodmässigt har jag valt att analysera vad lärarna gör med eleverna i TV-serien enligt Gunter Kress och Theo Van Leewen (1996, 2001) multimodala teori som beskriver hur visuella bilder och medieobjekt kan tolkas och förklaras. Jag har riktat min uppmärksamhet på lärarrollerna i klassrummet, relationer mellan lärarna och elevernas framgång och vilka arbetssätt lärarna använder. Resultatet visar att lärarna främst är intresserade av att skapa relationer med eleverna för att de ska känna sig motiverade att nå kursmålen i grundskolan och bli behöriga att söka till gymnasiets nationella program.