Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun.

Syftet med mitt examensarbete är att skapa en djupare förståelse för föräldrars syn på lärande för hållbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsamtal använts. Under en vardags kväll träffade jag och min handledare en grupp föräldrar och samtalade om hur de tänkte om hållbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hållbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gånger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att föräldrarna menade att hållbar utveckling handlar om miljömässig hållbarhet och hållbara konsumtionsmönster. De poängterade att det är en komplex och stor fråga.

Sammanfattning Vårt examensarbete undersöker vad pedagoger på tre olika skolor innefattar i hållbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund påverkar deras miljöundervisning. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en enkätundersökning. Det vi kan konstatera är att oavsett vilka jämförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansättningarna så finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar även att många av pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling samt att de jämställer begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hållbar utveckling påverkas i större omfattning av samhället och omvärlden samt av aktuella händelser än av styrdokumenten.

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att inkludera  samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen. .

ABSTRACT:Begreppet ?våld i nära relationer? associeras ofta med medelålderspar som befinner sig i enohälsosam relation där det förekommer fysiskt våld såsom sparkar och slag. Genom att gådjupare inom ämnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemområde än så,vad gäller både gruppen av utsatta samt flertalet existerande våldstyper. Dennalitteraturöversikt fokuserar på våld riktat mot en av samhällets mest utsatta grupper, nämligenvåra äldre. Baserat på befintlig internationell samt nationell forskning har här sammanställtsen översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik.

Studiens syfte är att analysera och beskriva hur representanter för svenska företag utvecklar och underhåller personliga relationer i syfte att fördjupa dessa med sin kinesiska partner i Kina. Studien kan i första hand vara ett hjälpmedel för redan etablerade svenska företag i Kina. Utgångspunkten för studien har varit den kinesiska synen på relationer, guanxi och den västerländska nätverksteorin. En jämförelse mellan dessa två synsätt bidrar till att klargöra problematiken för svenska företag att bygga relationer. Därefter har ett antal svenska företag/organisationer varit föremål för koppling mellan teori och praktik.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Diagnosen återinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt än första cancerdiagnosen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på vårdcentraler ställer frågor om våldsutsatthet i nära relationer till kvinnliga patienter och vad som påverkar sjuksköterskornas ställningstagande till att fråga. Metod: Tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Sjuksköterskor (n=81) vid 11 vårdcentraler i ett mellansvenskt län besvarade en enkät med 13 frågor. Svarsfrekvensen var 77 procent. Resultat: Sjuksköterskor inom primärvården frågar i liten utsträckning sina kvinnliga patienter om de utsatts för våld i en nära relation.

SammanfattningTitel: Högt i tak - En studie om intern marknadsföring och arbetsmotivation inom fastighetsmäklarbranschenSyfte & forskningsfråga: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anställdas arbetsmotivation influeras av intern marknadsföring. Vi vill med utgångspunkt i fastighetsmäklarbranschen, analysera, kartlägga och lyfta fram hur anställdas arbetsmotivation påverkas av: den interna kommunikationen, interna relationer samt digitaliseringens utveckling. Utifrån denna uppsats syfte, formulerades följande forskningsfråga: Hur kan intern marknadsföring användas som ett verktyg för att påverka anställdas arbetsmotivation?Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi var intresserade av bakomliggande faktorer och åsikter av respondenterna samtidigt som vi ville skapa en djupare förståelse kring forskningsområdet. Vidare blev ansatsen av induktiv karaktär då vi efter bästa förmåga ville angripa studien utan att vara helt styrda av tidigare forskning.

1997 kom riksdagen med ett förslag om att genomföra ett teknikskifte inom Sveriges marksända TV-distribution. Teknikskiftet skulle innebära att de analoga TV-sändningarna via marknätet skulle ersättas med digitala TV-sändningar och övergången skulle därför bidra med en mängd ekonomiska och tekniska fördelar. Digital-TV-sändningar erbjöds sedan tidigare av ett fåtal TV-distributörer men skulle nu bli något som fler TV-konsumenter skulle få tillgång till.Digital-TV-övergången är nu i full gång och påverkar såväl konsumenter som distributörer av digital-TV produkter och tjänster. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två digital-TV-distributörer anpassar sin marknadsföring för att stärka relationer till befintliga kunder och skapa relationer till nya kunder. Uppsatsen fokuserar på huruvida distributörerna tillämpar transaktionsmarknadsföring eller relationsmarknadsföring och hur den rådande digital-TV-övergången påverkar marknadsföringen.Teorier bakom relationsmarknadsföring fokuserar bland annat på relationen mellan leverantör och kund och detta är det centrala temat i uppsatsen.

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt.