Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Jag har undersökt om och hur hĂ„llbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val pĂ„ förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten nĂ€r det gĂ€ller hĂ„llbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök pĂ„ 10 olika förskolor och dĂ€r intervjuat en pedagog pĂ„ varje stĂ€lle. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nĂ„ djupare svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor. Även om hĂ„llbar utveckling inte finns med som begrepp i lĂ€roplanen anser Ă€ndĂ„ mĂ„nga pedagoger att det Ă€ndĂ„ Ă€r ett mĂ„l de arbetar mot.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s Ärtionde för utbildning för hÄllbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem sÄ att de stödjer en hÄllbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hÄllbar utveckling innebÀr för lÀrare i grundskolans högre Ärskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svÄrigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrÄn en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades pÄ vetenskaplig litteratur sÄvÀl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lÀrare.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett Àmnesöverskridande temaarbete för Ärskurs 4-6 om mat med hÄllbar utveckling som grund. Dagens samhÀlle prÀglas av klimatförÀndringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att mÀrkas allt mer. För att vÀnda den negativa trenden och skapa ett hÄllbart samhÀlle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska lÀroplanen ska hÄllbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

De senaste Ären har internationella dokument efterfrÄgat förtydliganden gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya lÀro- och Àmnesplaner med ett tydligare uppdrag gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men bara i vissa Àmnen. DÀremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svÄrigheter för lÀrare att veta hur de ska förhÄlla sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa nÄgra gymnasielÀrares attityder gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, exempelvis vilka lÀrarkategorier som anser denna undervisning om hÄllbar utveckling mest relevant samt skildra nÄgra lÀrares önskan av fortbildning inom Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtstudie som till viss del Àmnar jÀmföra resultaten med WaxegÄrds fem Är gamla studie, detta för att se hur lÀrarnas attityder Àndrats i frÄgor gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lÀrarna aldrig undervisar om hÄllbar utveckling, jÀmförande siffra i WaxegÄrds studie Àr 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hÄllbar utveckling skett de senaste fem Ären.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur förskollÀrare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har pÄ barns lÀrande och utveckling samt undersöka i vilken utstrÀckning nÄgra av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollÀrare. I resultatet framgÄr det att förskollÀrarna tycker att leken Àr grunden till barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt lÀrande.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare av olika kön, i olika Äldrar och pÄ tvÄ olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan. Denna studie utgÄr frÄn att hÄllbar utveckling bestÄr av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollÀrarna har god kÀnnedom om begreppet hÄllbar utveckling men att det inte Àr ett begrepp de anvÀnder.

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..