Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Syftet med detta arbete är att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lärare och elever. Utifrån resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbättra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och näringsliv är ett av de viktigaste instrumenten på de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall få en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper på en till programmet kopplad APU. Då utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen på företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi är en faktor som ställer till stora bekymmer för att kunna upprätthålla god kvalité på kommunikation och dokumentation under APU. Detta är inte minst viktigt för att utveckla samverkan men också för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i så stor utsträckning som möjligt.

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Denna uppsats bygger på en utvärdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och Skåne län, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. Utvärderingen var beställd av leaderområdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att använda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader är ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, där underifrånperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektägarna är överlag mycket nöjda med arbetssättet som Leader innebär. Leaders viktigaste resultat är kvalitativa mervärden av typen engagemang, stärkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa värden är svåra att sätta ett ekonomiskt värde på och det behövs därför nya system för att hävda dessa värden i slutrapporterna, likväl som ekonomiska värden. Genom att belysa dessa värden och framhålla den nytta dessa gör, som till exempel sänka ohälsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderområdet, skulle värdena få högre ställning när man beräknar vad leaderarbetet tillfört.

Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet.

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag.

 Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar.

Vilka aktörer är viktiga för Lekebergs utveckling? Det är den frågeställningen som kommer ligger till grund för denna uppsats i landsbygdsutveckling, vars syfte är att undersöka hur samarbetet mellan kommun och invånare påverkar utvecklingen i bygden. Lekeberg kommun är en utpräglad landsbygdskommun som är belägen två mil utanför Örebro. Lekeberg tillhörde tidigare Örebro kommun men är sedan 1995 en självständig kommun på frammarsch. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och ett aktivt näringsliv varför jag anser att det finns ett intresse i att studera kommunen. Materialet för studien har tagits fram med två olika metoder. Jag har dels intervjuat tjänstemän i Lekebergs kommun som är viktiga för kommunens utveckling, nämligen kommundirektören, förvaltningschefen, verksamhetsledaren för Leader Mellansjölandet, samordnaren för fiber i Lekeberg samt enhetschefen som är ansvarig för landsbygds- och näringslivsfrågor på länsstyrelsen i Örebro län.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förändringar den svenska hälso- och sjukvårdens beredskapsförmågor har genomgått under en dryg 30års period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hälso- och sjukvården och även samhället ställs inför gällande säkerhets- och beredskapsfrågor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmågan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmåga att identifiera sig själva och andra aktörer som delar i en enhet måste förbättras. Ekonomiska faktorer är också avgörande där strävan efter ekonomisk effektivitet begränsar och försvårar beredskap och säkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hälso- och sjukvård..

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistruktrerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på "undervisningen" från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa.

Självförvaltningen är en föränderlig process som vuxit fram ur en reformerad samhällssyn och utifrån en organisationsförändring inom bostadsbranschen. Detta arbete tar upp hur två bostadsföretag organiserar arbetet med självförvaltning och vilka för- respektive nackdelar som kan finnas med denna förvaltningsform, sett ur bostadsföretagens perspektiv. Arbetet syftar till att beskriva hur bostadsföretagen organiserar verksamheten med de boende på bostadsgårdar med självförvaltning samt hur samverkan mellan beställare, boende och förvaltaren organiserats. Arbetet inleds med en litteraturstudie där bostadsförvaltningens historia tas upp som en utgångspunkt till självförvaltning. Även forskning som berör tidigare studier och erfarenheter av självförvaltning i olika former behandlas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta för hållbar utveckling i textilslöjden. Jag vill ta del av andra lärares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Studien baserar på kvalitativa intervjuer med textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9. Undersökningen ger en bild av hur lärare undervisar och hur lärare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling. Skolan har en estetisk profil där man arbetar ämnesövergripande och återkommande har inslag av hållbar utveckling i form av återbruk.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan..

Som titeln berättar handlar den här rapporten om modersmålets roll. Det huvudsakliga syftet med den här studien har varit att undersöka förskollärarnas, modersmålslärarnas och föräldrarnas uppfattningar om modersmålets betydelse för andraspråkslärande och barns personliga utveckling. Åtta personer har deltagit i studien som bygger på en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet visar att respondenterna är eniga om att ett välutvecklat modersmål gynnar andraspråkslärandet. De gav även en bild av att vara väletablerad i både modersmål och svenska språket som stärker varandra och stärker barnet.