Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Magisteruppsats som utvärderar samverkan mellan skola, socialtjänst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbättra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och observationer..

Detta är en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillämpats i denna studie är tidigare forskning inom samverkan. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras är att samverkan ses som viktigt, åtminstone på ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som påverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

Syftet med Barnahus är att barn som misstänkts blivit utsatt för våld eller övergrepp ska i en trygg och barnvänlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjälpa barnet genom stöd och insatser att bemästra utsattheten. Studien grundas på kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingår i studien representerar Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rättigheter tillämpas i utredningsprocessen. Resultatet påvisar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna är en förutsättning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra Militärregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebär att Försvarsmaktens förmåga att samverka med och lämna stöd till andra myndigheter förbättras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den här studien är att studera hur personer med nyckelpositioner inom de båda myndigheterna (Länsstyrelse och Försvarsmakten) tänker kring införandet av Militärregioner och dess förutsättningar för Utveckling av samverkan mellan det civila och militära samhället.Resultatet påvisar att informanterna är relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus på gemensam planläggning, utbildning, övningar samt nätverksskapande och utarbetande av gemensamma mål innan något händer. Målsättningen är att klara av att hantera oförutsedda händelser som olyckor och naturkatastrofer när de väl kommer. Informanterna anser även att närheten, i såväl tid som rum, är avgörande för planläggning och den slutliga insatsens resultat..

Denna studie fokuserar på samverkan mellan äldreomsorgens sektioner hemtjänst och hemsjukvård i två västsvenska kommuner. Våra huvudfrågor är; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsättningar för samverkan ges det för medarbetarna? När ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och främjande faktorer för samverkan? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med chefer på två nivåer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvärprofessionella grupper och gruppteori är applicerad på materialet för att förstå fenomenet samverkan.Studien visar att det är många faktorer som spelar in för att åstadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras på ett medvetet och genomtänkt sätt och vi ser hur samverkan blir godtycklig när det inte finns en medveten strukturering.

Samverkan är ett ord med många synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie är att studera samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essän ligger på att ge en överblick på vad samverkan innebär och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Vilka åtgärder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser Föräldraföreningen mot narkotika på narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras är att samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun existerar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan kan skapa förutsättningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att föräldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrånkommligt för att verksamheten ska utvecklas på ett positivt sätt. det är nödvändigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbättras utifrån de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att få en helhet..

Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. Forskningsfrågorna är: vad innebär samverkan för verksamma lärare? Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 har? Studien består av en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna främst om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser.

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling är ett ämne som är väldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn får ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel så skapas också ett behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare. I Värmland pågår nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga värmländska kommuner. Samarbetet har varit väldigt framgångsrikt däremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Internationellt sker en utveckling mot att genomföra insatser samordnat med resurser från flera politikområden - både civila och militära. Behovet har uppstått ur insikten att hållbar utveckling i en region kräver användning av olika resurser för att uppnå synergier. Samverkan och samordning mellan civila och militära aktörer enligt syftet ovan brukar i moderna ordalag beskrivas som comprehensive approach. Det praktiska arbetet på fältnivån med samverkan för att uppnå synergier i kontexten comprehensive approach kan sägas innebära samma sak som civil-militärt samverkan.Det övergripande syftet med uppsatsen är att med fokus på det svenska PRT Mazar-e Sharif, förstå de svårigheter som finns vid samverkan mellan civila och militära aktörer, med målet att öka synergier av nationella resurser. Med utgångspunkt från tidigare forskning om militär-civil samverkan samt comprehensive approach, skapas en analysmodell med ett urval av identifierade faktorer, för att beskriva samverkan empiriskt främst utifrån intervjusvar från nyckelaktörer ? chefer eller stabschefer samt civila rådgivare.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten då CBRN-händelser inträffar i det svenska samhället samt hur dessa dokument påverkar den civil-militära samverkan. Dokumenten har analyserats utifrån en teori om organisationers gränser och anknutits till en verklig CBRN-händelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers gränser kan användas för analys av civil-militär samverkan vid krishantering i allmänhet. Specifika händelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.

Denna uppsats handlade om vilken inställning lärarna hade till lek samt att se hur leken används i samverkan mellan förskoleklassen och år ett. I vår bakgrund i arbetet har vi använt oss av forskningslitteratur som behandlat samverkan och lek i skolan. Vi använde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika lärares inställning till lek och hur leken användes i samverkan. Vår undersökning visade att leken i samverkan användes till stor del för att skapa en gemenskap bland barnen. I skola A användes leken i samverkan även som ett lärande där barnen själva fick undersöka och experimentera med olika material.

Bakgrund: Detaljhandeln har under de senare decennierna genomgått en förändring där större kedjor tar allt mer plats. Den levande debatten om vikten av småföretagandet i Sverige gör att frågan väcks om vad som händer med småföretagen i detaljhandelns utveckling. Samverkan kan vara ett sätt för småföretagen att konkurrera mot de större aktörerna. Småföretagaren beskrivs inte sällan ha en önskan om att arbeta självständigt och en stark vilja om hur det egna företaget ska drivas. Då två av tre småföretag ändå väljer att regelbundet samarbeta med andra företag är det av intresse att undersöka vad småföretagen har för motiv till samverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför småföretag väljer att ingå organiserad samverkan.

AbstractArtikeln är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den ämnar undersöka deras erfarenheter, åsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhålla deras syn på arbetssättet. Samverkan som arbetssätt måste vara närvarande i människobehandlande organisationer för att säkerställa klientens bästa samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvändigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie såg samverkan som nödvändig och de visar en positiv inställning till arbetssättet.