Bakgrund: Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt för familjen att ha ett barn med just autism, jämfört med andra kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föräldrar till barn med autism reagerar känslomässigt och vilka strategier som används för att hantera reaktionerna, samt relatera detta till teorierna kring transition och lidande. Metod: Studien gjordes genom en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att det väcks starka känslor hos föräldrarna till barn med autism. Dessa känslor kan uppträda som sorg och förtvivlan, förnekelse, oro, känsla av isolering, stress, skuld, förtvivlan, hopp och hopplöshet som fyller familjernas vardag.

Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor.Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora.

Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger. I denna studie undersöks hur maktförhållanden kopplade till handel kan påverka utveck- lingen av handelsplatser i en kommun.

Upplevelser av coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgår en förändringsprocess gällande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrån en kvalitativ forskningsansats. Lärandet är en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhålligt individuell coaching. Coachingen bygger på en lärlogik där utveckling och lärande står i centrum vilket nås genom samspel och dialog människor emellan där utgångspunkten är att se på lärande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förståelse. Chefernas arbete är präglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt coachingen på olika sätt och fokus i resultatet ligger därmed på de olika upplevelserna.

Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena.Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen.Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan.

Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till.

Hållbar utveckling består av tre grenar: ekonomisk, ekologisk och social. Tidigare forskning tyder dock på att fördelningen mellan dessa är mycket ojämn inom livsmedelsbranschen. De ekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftast tyngre än de sociala. En jämn fördelning beskrivs vara det mest optimala, men appliceringen av detta anses problematisk. Fortsättningsvis menar forskning att, alla aktörer i livsmedelskedjan ansvariga att bidra till hållbar utveckling.

Arbete med Ständig förbättring har blivit en allt vanligare arbetsmetod inom dagens verkstadsindustrier. Arbete med Ständig förbättring handlar idag inte enbart om att förbättra produkter och arbetsprocesser utan är även ett sätt att ta vara på och utveckla medarbetarnas kunskaper i arbetet.I denna uppsats har jag valt att studera arbete med Ständig förbättring utifrån medarbetarens perspektiv och vad denna arbetsform har inneburit för industriarbetares utveckling av sitt yrkeskunnande i ett företag. Studien har formen av en fallstudie med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Studiens resultat visar att förbättringsarbetet bidragit till individens utveckling av sitt yrkeskunnande genom möjligheter att kombinera teori och praktik i arbetet samt genom en ökad kunskap om vikten av samarbete i arbetet.Förbättringsarbetet har även bidragit till en större förståelse för arbetsprocessen samt en större noggrannhet och ansvarskänsla i arbetet. Hög produktionstakt och svårigheter med att identifiera problem i arbetet har dock visat sig försvåra intervjupersonernas utveckling av sitt yrkeskunnande.Förbättringsarbetets låga prioritet vid hög produktionstakt, samt begränsade möjligheter till delaktighet då det gäller målformulering och riktlinjer för företagets verksamhet, påverkar således individens motivation och engagemang i arbetet..

Lek är något som vi alla människor kan referera till och som ger oss många minnen. Det är något tolkningsbart, som säkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen är. Efter några somrar som praktikant på förskolor har jag länge velat undersöka hur denna lek är kopplad till utemiljön. Målet med denna uppsats har varit att kartlägga forskning om hur utemiljön påverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att få en större förståelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom området för en framtida planering av den. Dessa mål har skapats utifrån två frågeställningar, som har följt mig genom arbetet. Frågeställningarna är; Hur påverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? Frågorna är grunden till kandidatexamensarbetet, där jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan återkopplats i praktiken.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke? Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ?fem arenor? från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej..

I den här uppsatsen analyserar jag protagonisten Jean-Baptiste Clamences moraliska utveckling i Albert Camus? roman Fallet. Jag använder A.J. Greimas aktantmodell och dennes utveckling av Vladimir Propps funktionsanalys för att nå mitt syfte. Jag föreslår även en kombination av de båda teorierna till ett schema, aktantfunktionsschemat, som jag använder för att tolka Clamences moraliska utveckling.Genom aktant-funktionsanalysen visar det sig hur Clamence gradvis djupnar och växer fast i sitt fall och sin skuld.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete, utan också på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig på intervjuer av tre pedagoger, en på varje skola, och en enkätstudie genomförd med föräldrar till barnen på skolorna. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som varit centrala för detta examensarbete är: Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan? Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola? Det empiriska resultatet ställs mot idéerna för lärande för hållbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförändring.

Biosfärområden är modellområden för hur en hållbar utveckling kan gå till. De utgår ifrån de tre funktionerna bevara, utveckla och stödja. Syftet med biosfärområden är att finna metoder för hur vi kan gå en hållbar framtid till mötes genom att kombinera de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av utveckling. Målen med denna uppsats är att dokumentera de syften och funktioner biosfärområden har och studera tillämpningen av dessa genom exemplet Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Frågor kring biosfärområdeskonceptets funktioner och syften lyfts särskilt. Detta syftar till att nå en förståelse för vad ett biosfärområde är och varför de behövs. Den framträdande metoden för denna uppsats har varit dokumentstudier.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.