Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet är mer accepterat och efterfrågas i större grad än tidigare. Vidare framgick vikten av återkoppling till händelsen. Den familjära gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och observationer på en traditionell förskola och en med utmärkelsen hållbar utveckling. Jag ville få en inblick i hur lärande för hållbar utveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos en traditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville även undersöka vilka resonemang pedagogerna på respektive förskola har angående vilka kunskaper barn behöver lära sig för en framtida hållbar samhällsutveckling, samt om de använder sig av några särskilda arbetssätt. Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profilerade förskolans identitetsarbete, som i sig ger en särskild fokus i verksamheten. Denna fokus ger dock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna på båda förskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad det står i läroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

Inom utbildning och hållbar utveckling pågår en debatt om det är utbildningensroll att främja enskilda beteenden som av experter definieras som hållbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhållbar utveckling och utbildning somhållbar utveckling, där den senare är skeptisk till experters förmåga att säkert veta om ett beteende är mer hållbartän ett annat och iställetförespråkar en pluralistisk och kritisk ingång där självständigt tänkande premieras. Valet mellan att främja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.Studienbestår av två delar: Den första undersöker vilket innehåll som ges till utbildning och hållbar utveckling i utsagor från utbildningsansvariga för lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehålleti utbildning och hållbarutvecklingförhåller sig till dilemmat med normativitet som nämns ovan.De slutsatser som kan dras utifrånundersökningen äratt innehållet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfråntidigare studier. Det visar på att det har börjatväxa fram en ram för vad hållbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehåll.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hållbar utveckling. Detta som ett exempel på hur hållbar utveckling kan prägla en verksamhet, utifrån ett resonemang att en diskurs är dialektiskt och både formar sin kontext men också blir formad däri. Navet är en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och främst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hållbar utveckling, vilket kopplas samman med lärande om hållbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och därmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket är Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Ett beslutsstödjande system är ett verktyg som kan användas av beslutsfattare i syfte att ta fram information som skall utgöra underlag för beslut. Användargränssnittet anses vara den viktigaste aspekten att beakta i samband med utveckling av beslutsstödjande system eftersom det är via detta som användarna interagerar med systemet. Enligt litteraturen finns det svårigheter i denna utveckling, exempelvis genom att systemet skall stödja olika användargrupper samt uppgifter som användarna skall kunna utföra. I denna uppsats studeras de faktorer som är viktiga att beakta vid utveckling av gränssnitt för beslutsstödjande system. Exempel på en faktor som litteraturen nämner som viktig är typ av användare.

Detta examensarbete är ett projekt avsett att ta fram en ny lösning eller vidareutveckla den existerade skärmaskinen som används av Solmarka bageriet. Projektet har till syfte att förbättra funktionen, livslängden och prestandan av skärmaskinen jämfört med hur den är idag. Utvecklingsprocessen av skärmaskinen har gått från enkla skisser av flera koncept och till val av koncept och utveckling av detta till fullständigt ritningsunderlag. Förslaget som tagits fram kommer att tillfredsställa de krav och önskemål som ställdes av företaget..

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna.

Bakgrund: Samhället står idag, till följd av 40-talisternas förväntade pensionsavgångar, inför en omfattande generationsväxling. Således ställs allt högre krav på gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken är Traineeprogram inom denna sektor en växande trend varför vi såg det som ett intressant studieobjekt att utvärdera Traineeprogrammet Skåne Nordväst.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrån det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall på individ och organisationsnivå samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgångspunkterna för den empiriska studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sägas ha haft påverkan på det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lärprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende på hur syftesuppfyllelsen i programmet är beroende av synen på utveckling, som formning eller emergent.

Vår studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik på förskolan präglas av förskollärarnas syn på sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lärande. Syftet med vår studie är att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lärande på förskolan. Vi vill även belysa förskollärares förklaringar av musikens betydelse för lärandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer och observationer genomförda på fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön är viktig för barns lärande och utveckling.

För att en applikation ska förenkla användarnas arbetsprocesser finns det utöver funktionalitet ett behov av att applikationen är användarvänlig. Under utvecklingens gång behövs det många gånger göras förändringar i design och funktionalitet. Förändringarna kan vara tidskrävande. Därför kan iterativ utveckling av en designprototyp som en del av utvecklingsfasen minska den totala utvecklingstiden.Syftet med examensarbetet är att undersöka om iterativ utveckling av en designprototyp kan bidra till utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation. Frågeställningen formulerades på följande vis: Kan iterativ prototypframställning främja utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation?För att besvara frågeställningen utvecklades en designprototyp iterativt i flera versioner med hjälp av användartester samtidigt som tiden för utvecklingen registrerades.

This study investigates the internet habits of students in the Swedish gymnasium. The part that internet plays in their lives and their attitude towards the educational system is reflected upon the philosophical background that stretches from Kant to postmodern philosophers such as Baudrillard. The aim is to create knowledge about how the social aspects of the internet affects their concepts of reality and their own and others identities. The method used for the collection of empirical data has been semi-structured interviews, preformed with students in a Swedish gymnasium. The data is then interpreted against the theoretical and philosophical background.

VET HUT!Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare.