Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed.

På senare år har de emotionella och identitetsskapande fördelarna blivit starkt eftertraktade i varumärken. Att som företag inneha ett varumärke, vars produkter enbart innehar funktionella fördelar, är inte längre konkurrenskraftigt. Därför är det extra viktigt att betona de emotionella och identitetsskapande fördelarna i varumärkets värdeerbjudande. Genom denna utveckling, har varumärkeskonsulternas kunskaper blivit allt mer eftertraktade, då dessa förstår hur konsumenten tänker och hur arbetet skall utformas för att attrahera konsumenterna med fördelarna som hjälp.Syftet med studien har varit att redogöra för vad innebörden av de emotionella och identitetsskapande fördelarna är för konsumenter. Detta har gjorts med hjälp av att intervjua sex stycken ledande varumärkeskonsulter med mångårig erfarenhet inom detta verksamhetsfält.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

Identitetsskapande är en process som pågår hela livet men kanske är skapandet som störst då vi är små och tämligen nytillkomna i vår värld. På förskolan pågår ett ständigt identitetsskapande - bland allt ifrån dockor och kastruller till spadarna i sandlådan. Men hur skapar egentligen ett litet barn sin identitet med fokus på kläder? Mitt syfte med den här studien var att ta reda på hur små barns identitetsskapande ter sig med perspektiv på kläderna de bär. Hur stor betydelse har kläderna för små barn och hur ser deras relation ut till det de har på sig ut? Genom intervjuer med förskollärare och kvalitativa observationer har jag undersökt hur en grupp treåriga förskolebarn upplever sin relation till kläder och vad kläderna har för betydelse i deras samspel.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform.

Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhåller och använder sig av musik. Jag undersöker även musikens funktion som gruppmarkör och klädstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i årskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förståelse för mina blivande elever. Min huvudfråga är; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker även hur musik och klädstil hör ihop.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förståelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för människors identitetsskapande processer?Vilken förståelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod när det gäller förståelse av människors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrån Margaret Archers (2002) teoribildning gällande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gällande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som använder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger på ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stärkas genom att tillföras förståelse gällande identitetsskapande processer och konflikt utifrån Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..

Studiens syfte är att ur ett symbolisk interaktionistiskt synsätt försöka förstå vad som motiverar vuxna amatörskådespelare, amatörsångare och amatörmusikalartister att delta i ideella konstnärliga projekt. Något annat som studien tar reda på är om konstutövandet och gruppen de deltar i har någon inverkan på individens identitet och identitetsskapande. Genom nio semistrukturerade intervjuer skapas en förståelse kring motivationen och identitetsskapandet. Detta förklaras sedan genom motivationsteorier samt teorier kring identiteten, där det visar sig att gemenskapen i gruppen, konstnärlig utmaning och utveckling, deltagandet i den konstnärliga processen, känslan av flow, själva utförandet och dess påverkan på välbefinnandet, viljan att uttrycka sig samt personlig utveckling var de huvudsakliga motivationsfaktorerna. Det visar sig även att både det konstnärliga utförandet och gruppen har en inverkan på individens identitet och identitetsskapande..

Undersökningar visar på samband mellan ohälsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sägs vara den mest kritiska då detta i högre utsträckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjälpa detta och denna studie har därför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förändra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens område rör lärande och påverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv växer förmågan att utveckla sin identitet och anställningsbarhet fram som centrala aspekter. Frågeställningarna har därför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sådant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgående förståelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts där tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt.

Interaktion kan ske via möten ansikte mot ansikte, i telefon eller som i denna studie ?via Onlinespel. Genom realintervju och e ? postintervju har svar erhållits på frågor rörande identitetsskapande till följd av interaktion via Onlinespel, påverkan på individens identitet samt om spelandet var en social aktivitet eller ?bara ett spel?. Tio intervjuer gjordes i två separata grupper; realintervjun utfördes på en senareskola i Göteborg med elever i nionde klass samt e ? postintervjuer som besvarades av vuxna.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.

Syftet med studien är att undersöka mellanchefernas upplevda situation vid en organisationsförändring i samband med ett uppköp. Detta kommer att undersökas utifrån ett identitetsperspektiv där fokus ligger på mellanchefernas identitetsskapande processer.Metoden är av kvalitativ natur och utgår ifrån en anonymiserad fallstudie. Studien består av djupintervjuer med fem mellanchefer. Vi har även utfört observationer då vi under tidsperiod vistats i företaget. I vår fallstudie har vi strävat efter att vara aktörsorienterade för att kunna identifiera och förstå signifikanta aktörers verklighetsuppfattning.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, på vilket sätt den används och i vilket syfte. Frågeställningarna är som följer: Vilka bildmedier används? Finns det en medvetenhet kring användandet av bildmedierna? Varför används dessa bildmedier? Hur används dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till är att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll när det gäller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhället och världen. Hela oskrivna regelverk kring bildanvändandet existerar och de flesta är väl insatta i dem.