Ett varumärke är av stor vikt för en organisation eller ett företag. En viktig del av varumärket är organisationsidentiteten. Den påverkar anställda och genom dem organisationens kunder. Det här gör att organisationsidentiteten är ett centralt verktyg för organisationsledningen i arbetet med att stärka ett varumärke. Systembolaget är ett företag med monopol på alkoholhandeln i Sverige. Men att företaget saknar officiella konkurrenter minskar inte värdet på ett starkt varumärke, snarare tvärtom.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta..

Syftet med mitt examensarbete är att skapa en djupare förståelse för föräldrars syn på lärande för hållbar utveckling i förskoleverksamhet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsamtal använts. Under en vardags kväll träffade jag och min handledare en grupp föräldrar och samtalade om hur de tänkte om hållbar utveckling och hur de ville att förskolan skulle arbeta med hållbar utveckling i sin verksamhet. Samtalet spelades in och har sedan genomlyssnats ett flertal gånger, transkriberats till skriven text och slutligen analyserats.Resultatet visar att föräldrarna menade att hållbar utveckling handlar om miljömässig hållbarhet och hållbara konsumtionsmönster. De poängterade att det är en komplex och stor fråga.

Sammanfattning Vårt examensarbete undersöker vad pedagoger på tre olika skolor innefattar i hållbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund påverkar deras miljöundervisning. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en enkätundersökning. Det vi kan konstatera är att oavsett vilka jämförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansättningarna så finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar även att många av pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling samt att de jämställer begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hållbar utveckling påverkas i större omfattning av samhället och omvärlden samt av aktuella händelser än av styrdokumenten.

Hållbar utveckling handlar inte längre enbart om miljöfrågor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram även kommit att inkludera  samhällsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hållbarhetsperspektiv återges i Lgr11. Men hållbar utveckling är ett vagt begrepp som ger tillfälle till subjektiva tolkningar och är därför inte självklart hur man utifrån hållbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frågor i undervisningen. .

Min utgångspunkt för den här studien har varit att förstå och analysera pojkars menings- och identitetsskapande i vardagen. Mitt intresse var att förstå identitetsprocesser såsom de framträder i pojkars möten med olika texter, i ett vidgat perspektiv, med fokus på virtuella världar. Grundläggande begrepp är identitet, reception och meningsskapande. Vad jag främst velat ta reda på är vilken betydelse texter och virtuella världar har för pojkars menings- och identitetsskapande. För att ge en bakgrund och för att läsaren ska kunna få en bild av de olika sociala rum studiens pojkar befinner sig i ?tecknar? jag deras ?porträtt?.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns känslor.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka barns känslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod är kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgår från observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas därefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har både viljan och kunskapenatt sträva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svårt det är för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tänkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform..

I detta arbete studerar jag på vilket sätt skribenternas språkbruk, i Vi Föräldrar 1968-2008, påverkar läsarnas identitetsskapande i deras roller som föräldrar. Undersökningen analyserar också en eventuell förändring av denna påverkan mellan de olika år som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, är att språkbruket definitivt kan påverka gemensamma värderingar och etablera samhällets moral. Detta är dock endast en komponent i skapandet av föräldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med språkval, tidsanda och utrymme i källmaterialet..

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.