Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få Utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att Utvecklas. .

Norden är i dagsläget en framstående del av världen när det kommer till hållbar utveckling och hållbar turism. Många satsningar görs för att förbättra de tre dimensionerna, ekonomiskt, socialt och ekologiskt som ingår i begreppet hållbarhet. Uppsatsen har syftet att undersöka hållbar turism och utveckling ur ett nordiskt, svenskt och regionalt perspektiv där Sigtuna kommun står i fokus på det regionala planet. I denna kvalitativa undersökning visas exempel på bra och mindre bra satsningar som görs på nämnda nivåer. Även hur hållbar turismutveckling kan tillämpas ur ett nätverksperspektiv är ett huvuddel.

Fra?n notbild till kropp och intuition. Det uttrycket a?r essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fo?rdjupningsarbete med rollkarakta?ren Cleopatra ur Ha?ndels opera Julius Caesar och tre av hennes arior.Na?r man interpreterar operaarior har man mycket att fo?rha?lla sig till, den egna personliga tolkningen Utvecklas och formas i flera steg.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Vi undersöker i denna studie en organisation, Grameen Bank, och vill på så vis upplysa om ett problem i världen. Det finns många hjälporganisationer som hjälper fattiga och utsatta länder men för att en bättre infrastruktur ska kunna etableras i u-länder krävs även nya metoder så att nya entreprenörer kan etablera sig på marknaden. Muhammad Yunus är en entreprenör, han skapade Grameen Bank i Bangladesh för att hjälpa den fattiga befolkningen att Utvecklas och förbättra levnadsstandarden genom att låta dem ta mikrolån.Studiens syfte:? Undersöka hur Grameen Bankens organisation fungerar? Ta reda på Grameen Bankens syfte, mål och vision? Undersöka faktorer som påverkar Grameen Bankens effektivitet och utveckling.

Titel Sjätte våningen ? om medarbetarnassyn på internkommunikationFörfattare Charlotta Hemert & Edith RudströmKurs Examensarbete, grundnivå,institutionen för journalistik ochmasskommunikation vid GöteborgsUniversitet.Termin Höstterminen 2008Handledare Jan StridSidantal 39Syfte Syftet med studien är att undersökainternkommunikationen på GöteborgsStads Utbildningsförvaltning.Metod Kvalitativa intervjuer med tio personer.Material Intervjuer med medarbetare frånBurgårdens gymnasium och EsterMosessons gymnasium.Huvudresultat Utbildningsförvaltningensinternkommunikation når alla medarbetare inom förvaltningen. Dock använder medarbetarna olika källor för att tillfredsställa olika behov. De upplever inte samhörighet medorganisationen och önskar därför att ledningen ska synas mer. De informations kanaler som finns idag fungerar mycket bra och skulledessutom vinna på att Utvecklas ytterligare.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka uttryck barns empatiska förmåga tar sig och hur den Utvecklas i ett arbete med utgångspunkt i skönlitteratur. Vi bedrev ett utvecklingsarbete under fem veckor, i en skolår 2. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervju, observation och reflektionsschema. Enskilda intervjuer utfördes med åtta barn. Observationer skedde på alla barn.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att få en fördjupad kunskap om polisens samarbete med vårdpersonal. Vi har avgränsat oss till att studera polishandräckningar åt psykavdelningen och tillnyktringsenheten i Skellefteå och Umeå för att se om det finns någonting som går att förbättra. Vi tror inte att det är en tillfällighet att det sker olyckor vid just handräkningsärenden. Vi har efter lite efterforskningar insett att det inte finns så mycket information nedskrivet om hur samarbetet fungerar, utan det mesta är oskrivna rutiner och regler som både vårdpersonalen och poliserna tar förgivet att motparterna vet. Det vi vill belysa är hur polisen och vårdpersonalen samarbetar rent säkerhetsmässigt och hur det kan Utvecklas.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ?Vad har du lärt dig?", ?Hur har du lärt dig?? och ?Villkor/förutsättningar för detta lärande?. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och hur barnen på förskolan kan Utvecklas genom utomhuspedagogik. Det låg också i mitt intresse att undersöka i vilken utsträckning föräldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frågeställningar var därför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling på förskolan? Vilken uppfattning har föräldrarna på den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att få svar på mina frågor har jag gjort en litteraturstudie på tidigare forskning och en enkätundersökning bland föräldrarna på den förskola där jag jobbar. Jag har sen jämfört svaren för att få fram en bild av föräldrarnas uppfattning.

Syftet med studien var att undersöka vilken upplevelse föräldrar har av sina barns förskoleintroduktion. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi valt att genomföra intervjuer med föräldrar. Resultatet talade för att de flesta föräldrar hade en positiv upplevelse av introduktionen men anser att det finns två faktorer som behöver Utvecklas. Dessa var informationen inför och under introduktionen samt att det bör finnas möjlighet för introduktionen att vara mer flexibel. Den flexibilitet föräldrarna vill se gällde speciellt introduktionens längd.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan Utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och Utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan Utvecklas.