Denna studie syftade till att undersöka om Typ A-beteende utvecklades och förstärktes i yrkeslivet eller om det utvecklades i ett tidigare skede före personen hade påbörjat sin utbildning och bara hade vaga föreställningar om vad som skulle krävas i yrkesrollen. Typ A-beteende förkortat TAB karakteriseras av ett antal olika personlighetsdrag ett av de mer framträdande är att personen är extremt tävlingsinriktad och högpresterande. Urvalsramen omfattade tre yrkeskategorier i Västra Götalands län. Deltagarna från de tre yrkeskategorierna var 21 polismän 14 lärare och 16 ingenjörer. Deltagarna fick genomföra ett av författaren egenkomponerat test för denna undersökning.

De interna faktorerna är vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriär och klättra på den hierarkiska stegen. Främst är det de interna faktorerna utmaning, intresse samt målet att Utvecklas som är aktuella för respondenterna. Emellertid har även den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt på drivkraften att göra karriär..

Uppsatsen ämnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig även efter idrottskarriären. Vad kan alla de timmar de lagt ner I träningshallar, på fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar även efter karriären? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt få en bild av vad de utvecklat och förbättrat under sina idrottsår samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvärlden återkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan därför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I både idrotts- och arbetslivet och sedan vänt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som återkommer finns vinnarmentalitet, självkänsla och lagsammanhållning men också negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre och därmed ökar antalet äldre. Då den största riskfaktorn för att utveckla demenssjukdom är hög ålder, beräknas även antalet personer med demens att öka. Professionell omvårdnad anses idag vara den bästa behandlingen. Demensdagvård bedrivs inom kommunal demensvård och syftar till att erbjuda besökare social samvaro, struktur och meningsinnehåll. Reflektion möjliggör för omvårdnadspersonal att utbyta erfarenheter och Utvecklas i sin yrkesroll.Syfte: Att beskriva och analysera ett reflekterande arbetssätt hos omvårdnadspersonal i demensdagvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie, analyserad med stöd i kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en regelbunden och öppen kommunikation, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till besökaren och sina egna handlingar.

Bakgrund och problem Mot bakgrund av den tilltagande globaliseringen ökar efterfrågan på transport ständigt. Eftersom sjöfarten idag svarar för 90 % av världens transporter är det centralt att se över vilka möjligheter som finns att minska utsläppen av koldioxid, svavel- och kväveoxider. Vidare undersöks även vilka åtgärder rederierna idag vidtar samt vilka åtgärder som kommer att Utvecklas i framtiden.Metod I arbetsprocessen har forskaren använt sig av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Sekundärdata har samlats in genom litteratur och vetenskapliga artiklar. Primärdata har insamlats genom intervjuer med miljöansvariga respondenter på fem olika rederier.Teoretiskt Ramverk Presentation av utsläppsgaser och effekten de har på miljön, vidare presenteras även vad som finns lagstiftat kring utsläpp av dessa avgaser.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska Utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Bakgrund:Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet.Syfte:Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna Utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller.Metod:En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats.

Bostadsbristen för studenter, särskilt i större städer, har under en längre tid varit ett frekvent diskuterat ämne i Sverige. Stockholm har ett brett och starkt utbud av högre utbildning och regionen expanderar kontinuerligt. Regionen har idag cirka 80,000 studenter som slåss om färre än 13 000 studentbostäder. Detta medför en risk att studenter väljer bort Stockholm som studentstad.Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för studentbostadsmarknaden att Utvecklas. Med ett kvalitativt tillvägagångsätt via intervjuer med fastighetsutvecklare och lärosäten identifierades fem problemområden som ligger till grund för detta examensarbete.

Av tradition är utevistelse på förskolan en viktig del av verksamheten och man tillbringar mycket tid utomhus. Därför är det av stor vikt att tiden utomhus förses med betydelsefullt innehåll för att barnen skall Utvecklas och lära, för att det skall ske på ett meningsfullt sätt bör man som pedagog erbjuda barnen meningsfull utevistelse. Utemiljön skall ses som ett komplement till inomhus miljön.Vi ville med vår studie undersöka hur pedagogerna på förskolan reflekterar kring utevistelsen. Vidare ville vi ta reda på vilken roll pedagogerna har i utevistelsen på förskolan. Är det en tid för enbart fri lek eller ser pedagogerna att man kan använda utevistelsen till pedagogiska aktiviteter och på så sätt utnyttja den för barnens utveckling och lärande.Studien är gjord med sex stycken pedagoger från två olika förskolor i kvalitativa intervjuer med oss båda som intervjuare.

BakgrundEn yrkeslärares kompetensutveckling kan delas in i pedagogisk och didaktisk kompetensutveckling samt professionell yrkeskompetensutveckling. Denna studie behandlar sjöfartsyrkeslärare vid gymnasieskolans riksrekryterande sjöfartsutbildning och deras syn på sin sjöfartsrelaterade professionella yrkeskompetensutveckling. Eftersom att sjöfarten i snabb takt Utvecklas både tekniskt och operativt är det viktigt att lärarna har rätt kompetens. Sjöfartsutbildningens examensmål hänger tätt samman sjöfartsyrkeslärarens professionella yrkeskompetens vilken är avgörande för elevernas kunskapsinsamling. Hur väl fungerar den professionella yrkeskompetensutvecklingen för sjöfartsyrkeslärarna vid sjöfartsutbildningen idag och hur kan den Utvecklas? Sjöfartsbranschen liksom sjöfartshögskolorna står i beroende av att eleverna från sjöfartsutbildningen är välutbildade.

Syftet med examensarbetet är att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollärare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsärskolan och grundskolan, på skol-, grupp- och individnivå. Vidare är avsiktenatt undersöka grundskollärares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och Utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet från en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestående av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkätfrågor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med läraresom har erfarenhet av att undervisa grundsärskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan från enkätstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkäten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förståelsen, förtydliga empirin och stärkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan ställts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv på specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

AbstraktDenna studie handlar om arkitekturutbildningen på högskolan och hur student och lärare diskuterar ett projektförslag där bildrepresentationer används för att samtala om ett aktuellt idéförslag och yrkesprofessionella problemlösningar. Studien under-söker hur tolkning av bilder växer fram och för ett yrkesprofessionellt samtal vidare, vilka roller bilder får i detta utbildningssammanhang samt vad bilder och bildhanter-ing kan erbjuda i detta samtal. I det studerande fallet Utvecklas samtalet kring en bild som beskriver en utemiljö (man diskuterar ritning utifrån det som kallas för en situationsplan). Samtalet söker sig fram genom frågor och beskrivningar om vad olika grafiska tecken på ritningen står för eller föreställer i verkligheten och i analysen kan man iaktta hur aktörerna tycks acceptera stora skiftningar i den språkliga tolkningen under tiden samtalet ut-vecklas. Även växlingen mellan att beskriva vad man ser genom olika perspektiv (som helhetsperspektiv eller detaljperspektiv) accepteras utan att missförstånd upp-står i den gemensamma tolkningen.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Ett sätt att Utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter där all relevant information ska finns samlad, tillgänglig och ständigt uppdaterad..

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan Utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter Utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).