En utmärkande egenskap hos nästintill all dagens teknik är att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja människans kognitiva förmågor. Det kan vara funktioner som stödjer vårt minne, som styr vår uppmärksamhet eller hjälper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer används på ett utbrett sätt i elevernas skolgång. Enligt tidigare forskning är däremot lärarnas inre föreställningar och attityder gentemot teknologin en avgörande faktor för huruvida lärarna i slutändan väljer att integrera teknologin i sin undervisning, och på vilket sätt som de väljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lärarnas föreställningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor.

Denna studie belyser hur IT-branschens kultur förhåller sig till andra yrkeskulturer, ochvilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan. Det ska poängteras att dettaär en mycket begränsad studie där jag har gjort ett stickprov i IT-branschen för att se om minaerhållna resultat verkade stämma överens med befintliga teorier och resultat från närliggandeoch mer omfattande undersökningar. Min etnografiska studie fokuserade interaktionen mellanIT-konsulter från ett utvalt datakonsultföretag och deras kunder, som mestadels tillhördeandra branscher. Interaktionen skedde i huvudsak i samband med att IT-konsulterna skulledemonstrera de verksamhetssystem som kunderna beställt och konsulterna byggt ihop.Studien resulterade i en forskningsinriktad ansats mot att förstå mer om vad IT-branschensyrkeskultur har för påverkan när IT-arbetare kommunicerar med personer från andrayrkeskulturer och vad det kan få för effekter i ett större perspektiv. Resultaten som utkristalliserade sig var att IT-yrkeskulturen skiljer sig väsentligt från andrayrkeskulturer, framförallt genom att IT-arbetare har en gemensam vördnad för teknik ochteknisk kunskap, samt att IT-arbetarna formas av förväntningarna från samhället i stort.

Studien undersökte möjligheten att ersätta en befintlig industrihanddatorlösning med en webbaserad smartphone-applikation genom att ta fram och utvärdera en utvecklingsbas enligt krav och önskemål från en extern uppdragsgivare. Befintliga utvecklingsramverk till smartphones har undersökts med fokus på företagsnära webbaserade applikationer.Den traditionella handdatorn anses föråldrad och har ersatts av moderna smartphones med högre prestanda och bättre funktionalitet. En variant av handdatorn är industrihanddatorn som har en mer robust konstruktion och har försetts med extrautrustning som t.ex. streckkodsläsare. När det gäller plattformsoberoende utveckling till smartphones finns idag en mängd olika alternativ och angreppssätt, dock är det oklart ifall de går att använda för att ersätta en industrihanddator.Arbetet i denna studie har utförts i anslutning till en extern uppdragsgivare med önskemål om att hitta ett alternativ till deras befintliga industrihanddatorlösning.

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön.Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog.

Köpcentra är utsatta för hård konkurrens och kan ha svårt att utmärka sig bland andra centra. Problemet för köpcentra är att erbjuda kunder något unikt som får konsumenter att vilja besöka dem. Det kan även vara svårt för köpcentra att få en överblick över sina kunder på samma vis som enskilda handlare har. Mobila applikationer är ett medie som används allt mer i marknadsföringssyfte. I uppsatsen benämns ordet applikation för ?app?.

I modern utveckling av hårdvara ligger det stort fokus på att producera processorer med fler och fler kärnor. Därmed behöver även mjukvaran utvecklas för att på bästa sätt utnyttja all denna parallella potential. En stor del av detta är då att kunna dela data mellan flera parallella processer, vilket uppnås med hjälp av parallella samlingsdatatyper. En vanlig operation på samlingsdatatyper är att iterera denna. Studiens mål var att analysera prestanda och beteende hos ett flertal kända algoritmer för iteration av datasamlingen kö.

Teoretisk förankring och frågeställningar.Kundtillfredsställelse handlar om att sätta kunden i fokus. Det finns många faktorer som spelar in på en kunds upplevda globala tillfredsställelse, det vill säga det samlade intryck som denne får av ett företags produkt eller tjänst. Dock finns det enligt Sörqvist (2000) inga allmänt applicerbara parametrar som avgör vad det är som har mest inflytande på kundtillfredsställelsen. Därav kommer vi till vår första frågeställning;F1 = Vilka parametrar anser kunderna vara av störst vikt gällande kundtillfredsställelse i bank- respektive nyhetsapplikationer?Vidare menar Kuo et al (2009) att det på grund av detta är viktigt att identifiera rätt parametrar för varje unik kontext.

Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) är en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som ägs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion både i Sverige (Finspång) och i Kina (Shanghai). Företaget är en världsledande leverantör och Utvecklare av aluminiumband som används i olika typer av värmeväxlare, främst inom bilindustrin.I flera steg av produktionen, som innefattar omsmältning, varm- och kallvalsning samt skärning, uppkommer ett skrotfall av aluminium. Detta skrot tas omhand och återanvänds som råvara i företagets omsmältverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera skrotavfallet, dessa beräkningar görs istället med hjälp av Excel.