I läroplanen betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att Utveckla sin förmåga att kommunicera på både modersmålet och det svenska språket, de ska Utveckla en känsla för andra kulturer och känna delaktighet i den egna samt ska de Utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010).Vårt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angående barns modersmåls-, andraspråks- och identitetsutveckling. Dessa tre områden är viktiga eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle där det ställs ökande krav på hur förskolelärarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie där vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen på tre olika förskolor för att få svar på våra tre frågeställningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att de skulle arbeta aktivt med flerspråkiga barn.Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska Utveckla modersmålet och andraspråket. Modersmålet bidrar till ökad självkänsla och självförtroende och den vanligaste situationen är att hemmet står för utveckling av modersmålet.

I detta arbete har jag velat utforska, utmana och Utveckla mitt komponerande och musikskapande. Genom att medvetandegöra tendenser och mönster i mitt skapande utifrån en kartläggning och sammanställning av mina skrivna låtar inom folk- och världsmusikgenren, har jag formulerat nya ramar att förhålla mig till när jag ger mig i kast med mina nya kompositioner. Frågeställningar som jag utgått ifrån är: Finns det något generellt mönster i hur jag komponerar? Finns det något generellt mönster i vad jag komponerar? Kan jag utmana och Utveckla mitt skrivande genom att komponera utifrån förutbestämda ramar som skiljer sig från hur jag brukar göra? Är detta möjligt att göra och samtidigt behålla det lustfyllda och det fria förhållningssättet jag har till att skriva musik? Till detta följer också tankar och reflektioner kring musikaliska parametrar så som tonart, taktart, modus och genre..

Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ettintresse att öka användningen av cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns detockså ett intresse för att kartlägga cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om Sverigescykelvägar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle ävenvara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex.

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att Utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att Utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar..

Bakgrund: En riskfaktor för att få utmattningssyndrom är kortarbetslivserfarenhet som sjuksköterska, ung ålder samt att vara nyanställd. Följder avutmattningssyndrom kan vara hämmat engagemang, svårt att ta beslut, minskad prestationoch effektivitet samt minskad arbetstillfredsställelse och hög sjukfrånvaro.Syfte: Belysa hur förhållanden i sjuksköterskans arbetssituation kan påverka risken attUtveckla utmattningssyndrom.Metod: En litteraturöversikt har använts som metod. Artiklarna har tagits fram genomdatabassökningar i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Sökorden utgår från valt syfte. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar har använts och de artiklar som ligger till grund förresultatet har granskats kritiskt.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att Utveckla en teori om stora projekt.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att Utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte Utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att Utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte Utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Detaljhandelsföretagens vill Utveckla en långsiktig kundrelation för att bibehålla sin position på marknaden där kunderna har många butiker att välja utifrån. För att ge sin personal motivation att Utveckla en god kundtillfredsställelse används belöningssystem som motivationsverktyg. Denna uppsats kommer att behandla arbetet med customer relationship managent även kallat CRM samt belöningssystem. Uppsatsen kommer undersöka ett medelstort detaljhandelsföretag i Luleå som arbetar med kollektivt belöningssystem och CRM arbete. Intervjuer har skett enskilt med fyra representanter från arbetslaget och en från företagsledningen i butiken.

Syftet med arbetet är att studera hur en undervisningssekvens, som vi Utvecklat, kan hjälpa elever i årskurs fyra att Utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergångarna där emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten från förförståelse- respektive efterenkät har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har också gjort en kvalitativ studie där vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförståelseenkät, efterenkät och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger är för att skapa diskussioner under laborationerna.

Det har genom åren förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det här arbetet handlar det om att Utveckla IS med hjälp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att låta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att Utveckla ett IS liknande scenariot som används i studien.Ett scenario har Utvecklats och verifierats med hjälp av en IT-forskare på Högskolan i Skövde, att det är ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur används som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det är ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.

Enligt skollag och läroplan har skolan två huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och färdigheter? och att ?främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa båda uppgifter är ofta svårt. Av tradition dominerar kunskaps- och färdighetskraven skolans arbete och stödet för att Utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor har länge varit eftersatt.Under läsåret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i årskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. Våra samtal har utgått från litteratur och film.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever Utvecklar sitt kritiska och kreativa tänkande och sin förmåga att argumentera för sina åsikter. Min praktikklass utgjordes av 19 elever på gymnasiets Samhällsvetenskapliga program årskurs 2. Den mätmetod jag nästan uteslutande använt mig av är elevtextanalys och de bedömningskriterier jag använt mig av är 1) kritiskt tänkande ? att ?granska, pröva, jämföra, reflektera över, tolka, analysera, bedöma, ifrågasätta och värdera? 2) kreativa infallsvinklar ? att ?filosofera, förstå, fördjupa, utforska, Utveckla, visualisera? 3) argumentationsförmåga ? att ?identifiera tes och argument?. Resultatmässigt visar eleverna upp ett ökat kreativt tänkande genom att i högre utsträckning Utveckla perspektiv, se lösningar och skapa visioner.

Små företag har ofta svårigheter med att kunna Utveckla sin verksamhet. Entreprenöriella företag är dock företag som är duktiga på att se möjligheter och förstå vad som måste göras för att Utveckla sina konkurrensfördelar. Bristande resurser i olika former anges vanligtvis som orsaker till att företag måste bygga nätverk för att hålla kostnaderna nere. Den här uppsatsen belyser användningen av personliga nätverk i entreprenöriella småföretag, samt orsaker till varför och hur de används. Metoden bestod av intervjuer i två fallstudieföretag.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med att Utveckla elevernas sociala kompetens. Syfte har också varit att undersöka om och hur undervisningen i social kompetens förändras från förskoleklass till år 3. Därför har undersökningen gjorts genom att intervjua fyra pedagoger, varav en pedagog från förskoleklassen, en pedagog från år 1, en från år 2 och en från år 3. Detta för att undersöka deras förhållningssätt till socialt lärande i skolan, samt hur de arbetar med detta. Som utgångspunkt i studien använder vi oss av Howard Gardners multiplaintelligensteori.