Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall vilka ämnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. Frågeställningarna till studien är följande: Finns det spontana tillfällen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lärande? Vilka didaktiska spår inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spåren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgångspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lärande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer använts. Med kamerans hjälp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. Utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv närmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna några naturvetenskapliga spår som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att närma sig ett lärande om naturvetenskapliga fenomen.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

Syftet med detta arbete var att försöka konceptutveckla en metod för att utvärdera och utveckla upplevelseprodukter med utgångspunkt i principerna om andra generationens upplevelser och samproduktion. Metoden skulle bygga på en kvantitativ innehållsanalys av offentligt publicerade fotografier som gäster själva tagit i samband med upplevelsen. Vi ville också testa vårt koncept på en verklig upplevelseprodukt via en fallstudie.Utifrån vår första litteraturgenomgång ger vi en inledande bakgrund till områdena upplevelseproduktion, turismfotografi och innehållsanalys med inriktning fotografi. I resultatdelen av uppsatsen beskriver vi sedan det koncept som vi utvecklat utifrån de teorier som vi fann genom en fördjupad litteratursökning. Vi avrapporterar också fallstudien som vi genomförde för att pröva konceptet.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva, analysera och ange förutsättningarna för, och den praktiska utformningen av Balanced Scorecard på Nordea Kundcenter Privat i Malmö. Vi har genomfört en fallstudie med målet att utveckla och ge förslag på förbättringar för det befintliga styrkortet i syfte att utveckla verksamheten inom samtliga perspektiv. Vi har genom vår studie genomfört den första externa utvärderingen av Balanced Scorecard på Nordea Kundcenter Privat i Malmö. Utifrån den kan vi konstatera att styrkortet är väl implementerat i organisationen och fungerar idag som ett bra verktyg för strukturering, planering och utvärderingen av verksamheten. Genom studien har vi också kunnat konstatera att de viktigaste faktorerna till att styrkortet har nått/når framgång är ledningens och medarbetarnas förtroende för det.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.

Thule Sweden AB utvecklar, tillverkar och marknadsför kompletta och funktionella lasthållarsystem för bilar. De erbjuder en mycket stor bredd av olika lasthållare till över 1500 bilmodeller. De tillverkar lasthållare som cykelhållare, boxar, skidhållare, hållare för vattensport och andra tillbehör. För att en bil skall kunna bära en takbox måste det tillverkas en lasthållare som placeras mellan biltaket och takboxen. En del i denna lasthållare kallas för takbleck och dess form tas fram med en speciell takskanner vilken analyserar biltakets form vid kanterna.Till detta har en mjukvara tagits fram som Thule kan använda för att söka/lägga till/redigera takbleck, istället för att manuellt söka i en pärm bland 700 olika ritningar.

Detta examensarbete syftar till att beskriva, använda och utvärdera Getting Real som arbetsmetod under utvecklandet av en webbplats åt teknikföretaget Metop AB i Malmö. Getting Real är en arbetsmetod som är beskriven i boken med samma namn, författad av Jason Fried och hans medarbetare på företaget 37signals, som bland annat har utvecklat Ruby on Rails. Getting Real skiljer sig från andra arbetsmetoder på ett flertal punkter. Projektdokumentationen är till exempel mycket begränsad för att undvika att tid läggs ner på arbete som inte direkt har med själva utvecklandet av applikationen att göra. Dessutom utvecklas gränssnittet och designen först.

E-demokrati är ett förhållandevis nytt forskningsområde med stor utvecklingspotential. Det handlar om den demokratiska dimensionen av området som kallas e-förvaltning (e-government). Det innefattar de politiska diskussionerna som sker med hjälp av informationsteknik. Informationstekniken skapar kommunikationskanaler mellan politiker och medborgare. Ett exempel skulle kunna vara ett forum på Internet där det är möjligt att diskutera politiska frågor.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades på 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla ångest och depression jämfört med normalpopulationen, orsaken till detta är inte klarlagd forskarnas åsikter går isär.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Det finns en stor önskan hos elever att lära sig läsa. Detta är ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och föräldrar inför starten i grundsärskolan.  Syftet med studien är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskola.Det är en demokratisk rättighet, för alla elever, att få utveckla sin läsförmåga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsärskolan, visade att eleverna inte ges tillräckligt med förutsättningar för att utveckla sina kunskaper i ämnet svenska. Dessutom är uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfällig. Inom grundskolan har man olika kartläggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas läsutveckling under skolåren, men hur gör pedagogerna inom grundsärskolan?Vår teoretiska grund vilar på Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och därmed dess förmåga att tillgodogöra sig undervisningen.

Syftet med denna utredning var att välja ut och utveckla kommunikationsövningar under det första stadiet av en gestaltningsprocess mellan landskapsarkitekt och brukare. Genom att undersöka olika metoder/övningar såsom att svara på en enkät och att se på bilder framkom det att övningarnas styrka låg i att de var flera och kombinerades på olika sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk.

Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från vår empiriska undersökning bidra till att utveckla teoretiska modeller med avseende på beslutsprocessen. Metod: Denna studie har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har mött teori och praktik iterativt då abduktion har använts. En kvalitativ ansats utformad som en fallstudie där fyra anonyma företag har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuguide. Teori: En normativ och en deskriptiv beslutsteori beskrivs för att utgöra en grund i hur en beslutsfattare kan tänka. Sedan presenteras den problematiken som finns gällande skillnader mellan teori och praktik som forskare har lyft fram. Teori angående företagsförvärv presenteras och därtill en förvärvsmodell för hur företag kan gå tillväga vid detta utförande.  Slutsats: Syftet med studien är att utveckla teoretiska modeller och studien har påvisat att det är viktigt att beakta de mänskiga faktorerna.