Hjärt- och kärlsjukdomar är den främst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjärtinfarkt är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste två decennierna har risken att dö i en hjärtinfarkt nära halverats, men insjuknandet i hjärtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjärtinfarkt är en stor omställning för individen och många behöver genomföra livsstilsförändringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan underlätta eller försvåra individens livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehållsanalys.

Generationsväxlingen inom arbetslivet knackar på dörren och framförallt är det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de närmsta åren.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning personalcheferna anser att kommunerna har någrastrategier inför generationsväxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien är gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsväxlingen inte har några officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna fråga inom teknisk sektor och framförallt då på kommunernas vatten- och reningsverk. Här sker kunskapsöverföring genom en lång introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar på chef- och ledarskapsutveckling. Generationsväxlingen kommer att innebära att ett stort mått av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrån organisationen.

Denna uppsats behandlar fysiklaborationer på gymnasienivå och huruvida lärarens syfte med en sådan sammanfaller med vad eleverna registrerar som viktigt. Uppsatsen i sig kan sägas vara av kvalitativ natur med ett kvantitativt inslag. Undersökningen gjordes på ett naturvetenskapligt program vid en gymnasieskola i norra Sverige. De berörda eleverna observerades, intervjuades och fick svara på en enkät medan läraren endast intervjuades. Utifrån resultaten av dessa drogs slutsatsen att lärarens förutbestämda mål uppfylldes i hög grad av eleverna med avseende på faktakunskaper och den inledande kvalitativa förståelsen.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan två grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionärer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrån en öppen fråga: Vad innebär livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hälsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de två grupperna.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på de pedagogiska syftena bakom samlingarna i förskolan samt hur dessa kan kopplas till läroplanen. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskolepedagoger som är verksamma på olika avdelningar inom samma kommun. Som komplement till intervjuerna har vi även utfört två observationer under samlingsmomenten på vardera avdelning. Vi har sett många likheter mellan samlingarna på de olika avdelningar som visat sig i samlingens form, innehåll och utförande, vilket i viss mån bekräftat vår syn på samlingen som en rutin. Alla pedagoger vi intervjuat kunde redogöra för olika syften med samlingsmomentet samt även koppla dessa till läroplanen.

Enligt många psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stärker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pågående psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom Stärkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa värme och respekt, auktoritet, förmåga till känslohantering och medvetandegörande.

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ?käppar i hjulet? för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet.

SammanfattningForskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer ipersonens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inomområdet.

Friskispressen, en medlemstidning för Friskis&Svettis medlemmar med ca 6 nummer per år, studeras under åren 1981-2009 med nedslag ungefär vart 5:e år för att utreda Friskis&Svettis relation till tävlingsidrotten och de samhällssyften som ligger till grund Friskis&Svettis motionsträning. Uppsatsen tar avstamp i tidigare svensk idrottshistorisk forskning, speciellt den om kritiska röster mot den svenska idrottsrörelsen av bland andra Johnny Wijk. Friskispressen visar sig tidigt ha tagit en kritisk inställning mot tävlingsidrotten så till den grad att Jympan, Friskis&Svettis främsta träningsform, framstår som speciellt utformad för attskilja sig från tävlingsidrotten och som en manifestation av idrottskritik. Senare under studieperioden avtar denna uttalade tävlingsidrottskritik och på 2000-talet förekommer flera av de centrala aspekter som Friskispressen kritiserade hos tävlingsidrotten i Friskis&Svettis samtidigt som jympan får en allt mindre central roll i Friskispressens rapportering..

Antalet tjejer på elprogrammet/datorteknik har alltid varit lågt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda på vilka faktorer som hindrar tjejer från att söka elprogrammet och om man kan påverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks är sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man använder sig av tekniken. Det finns både faktorer som går att påverka och faktorer som inte går att påverka. Samhällets inställning till tjejer som satsar på teknik är svårare att påverka än att tjejer inte tycker att datorer och teknik är roligt. Undersökningen visar att det största problemet är tjejernas tilltro till sin praktiska förmåga, men det verkar i alla fall som att det går att påverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

I det inledande skedet identifierades 6 problemområden som de intervjuade ansåg hade stor inverkan på projekteffektiviteten. Sedan identifierades tänkbara lösningar till problemen. Detta gjordes med hjälp av sju tjänstemän från Skanska Väg och anläggning Norr där öppna intervjuer användes som metodval. Detta examensarbete har visat på sex faktorer som är viktiga för att få framgångsrika projekt. Dessa faktorer är kalkyl, tidigt insatt i projektet, tydlig information, kundkontakt, engagerade medarbetare och resurser.

Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer.

Detta arbete behandlar huvudsakligen de båda företeelserna intelligenta mjukvaruagenter och informationsstress. Syftet med arbetet har varit att undersöka om olika former av intelligenta mjukvaruagenter har förmåga att i en positiv riktning påverka de faktorer som kan orsaka informationsstress. Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier och en intervjustudie. Genom dokumentstudien söktes exempel på faktorer som kan orsaka informationstress, samt former av intelligenta mjukvaruagenter som skulle kunna påverka dessa faktorer. Intervjuerna genomfördes med personer från olika personalgrupper i Vara kommun, vilka alla hade det gemensamt att de dagligen kom i kontakt med någon form av IT.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att barn ligger på sjukhus för postoperativ vård. För sjuksköterskan är en viktig del i den postoperativa vården att försöka lindra den postoperativa smärtan. För att detta ska ske på ett säkert sätt utför sjuksköterskor smärtbedömningar. Det finns en del hjälpmedel att tillgå men det krävs också en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smärtbedömning, med hjälp av smärtskattningshjälpmedel, hos barn med postoperativ smärta.