Sökresultat:
117 Uppsatser om Uttag - Sida 4 av 8
Kontanter och betalkort : En empirisk undersökning om privatpersoners inställning till betalkort
Problem: Trots att betalkort funnits länge i samhället, så används idag kontanter fortfarande i stor utsträckning. Handhavandet av kontanter innebär höga kostnader, dels på grund av extraarbetet det innebär för butiker att räkna pengar varje dag, dels för bankpersonal som ska sköta insättningar och Uttag och dels för kostnader till vaktbolag som sköter penningtransporter. Om man vet varför kontanter fortfarande används till så stor utsträckning och till vad, så kan man rikta in sina insatser på var man ska öka betalkortsanvändningen. Avgränsningar: Fokus i denna uppsats är på samtliga svenska konsumenter som har rättighet att få ha betalkort från en bank. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om produktegenskaper såsom pris och kvalité påverkar valet om att betala med kort eller kontant.
Car-Pi ? Analys och guidning för bra bilkörning
Syftet med detta examensarbete var att skapa ett serverprogram i en enkortsdator som arbetar i realtid för att kunna hjälpa människor att köra mer ekonomiskt och miljövänligt i deras vardag.Detta var ett av målen ställda av produktbeställaren Ziggy Creative Colony. Ett mer långsiktigt mål från beställaren är att datorn skall installeras i en bil och kopplas till bilens on-board diagnostic-II (OBD-II)-Uttag. Datorn ska sedan, via OBD-II, kunna samla information som till exempel hastighet, acceleration och bränsleflöde från bilens engine control unit (ECU). Serverprogrammet ska bearbeta denna information som sedan kommuniceras och visualiseras till bilföraren via en native mobilapplikation.Serverprogrammet byggdes i en linuxbaserad dator: Raspberry Pi och döptes av oss till Car-Pi. Car-Pi designades enligt arkitekturmönstret Model-View-Controller (MVC) som gör det lätt att underhålla, vidare-utveckla och implementera programmet av produktägaren, Ziggy Creative Colony, i framtiden.
Enskild näringsverksamhet : Underlåten uttagsbeskattning vid ägarskifte av lagerfastigheter genom benefik överlåtelse till aktiebolag
Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att Uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten Uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten Uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref.
Vad hjälper och vad stjälper - mäns föräldraledighet
I de nordiska länderna har man länge strävat efter ett mer jämställt samhälle. En av de politiska åtgärder man satsat på för att uppnå detta är mäns föräldraledighet. Under många år har stora satsningar gjorts för att öka mäns Uttag av föräldraledighet men lite har egentligen hänt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden hindras självklart om ansvaret för barn och hem inte är jämställt fördelat.
Renal dysplasi hos berner sennen
Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell Uttagbar grot på en trakt. Efter att Uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.
Orsaker till skillnaden mellan beräknad och inmätt volym grot
Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell Uttagbar grot på en trakt. Efter att Uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.
Jordad stickpropp i ojordat kontaktuttag
Det elnät som vi nyttjar idag är uppbyggt sedan 1900-talets början och är
byggt för att hantera den 50 Hz som används vid kraftöverföring.
På senare tid har vårt elnät börjat nyttjas för annat än bara
kraftöverföring. Det kan handla om kommunikation mellan apparater eller
kommunikation till elbolagen för fjärravläsning av elmätare. Denna
kommunikation sker på högre frekvenser än 50 Hz och sträcker sig vanligtvis
från 9 kHz – 95kHz beroende på vilket system man använder. Det faktum att
våra apparater har utvecklats i ett högt tempo har även det lett till att
dessa använder en modernare teknik som alstrar högfrekventa signaler på vårt
elnät.
När nu vårt elnät, som är byggt för att hantera 50 Hz, utsätts för alltmer
högfrekventa signaler så uppstår nya problem i vårt elnät och det jordsystem
vi har idag är inte tillräcklig för att hantera de högre frekvenserna.
Skyddsjorden som finns i våra hem finns för att förhindra att människor och
djur skall komma att skadas av elektriska strömmar.
Prärieplanteringar - för offentliga miljöer i ett nordiskt klimat
Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell Uttagbar grot på en trakt. Efter att Uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.
Behovsgrad av förröjning i förstagallring av konfliktbestånd, avverkad med flerträdshantering
Andelen konfliktbestånd i Sverige ökar, både i volym och areal. Konfliktbestånd avser
bestånd där ungskogsröjningen helt eller delvis uteblivit eller gjorts för svag, varvid det
är svårt att avgöra nästa lämpliga skötselåtgärd. Eftersom konfliktbestånd ofta hyser ett
stort innehåll av biomassa är de intressanta för skörd av skogsbränsle.
Studien har fokuserat på gallring av konfliktbestånd där gallringen har utförts av en
skördare utrustad med ett ackumulerande aggregat. Gallringen har varit integrerad och
Uttag har gjorts av i första hand massa? och energived.
Kontanter och betalkort - En empirisk undersökning om privatpersoners inställning till betalkort
Problem: Trots att betalkort funnits länge i samhället, så används idag
kontanter fortfarande i stor utsträckning. Handhavandet av kontanter innebär
höga kostnader, dels på grund av extraarbetet det innebär för butiker att räkna
pengar varje dag, dels för bankpersonal som ska sköta insättningar och Uttag
och dels för kostnader till vaktbolag som sköter penningtransporter. Om man vet
varför kontanter fortfarande används till så stor utsträckning och till vad, så
kan man rikta in sina insatser på var man ska öka betalkortsanvändningen.
Avgränsningar: Fokus i denna uppsats är på samtliga svenska konsumenter som har
rättighet att få ha betalkort från en bank.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om produktegenskaper såsom
pris och kvalité påverkar valet om att betala med kort eller kontant.
Metod: Undersökningen är genomförd som en kvantitativ undersökning.
Högskärmar och kalhyggesfritt skogsbruk på bördig mark i Medelpad
Under senare år har intresset för ett alternativ till kalhyggesbruk vuxit sig starkare i både Sverige och andra länder i Europa. I Sverige ses skärmskogsbruk och blädning i granskogar som två högst intressanta alternativ till kalhyggesbruk. De båda alternativen utgör dock mycket komplexa skogsskötselsystem och kräver god kunskap och gott om tid för att lyckas. På fuktiga marker där det kan vara svårt att föryngra skog eller områden med höga naturvärden kan de dock utgöra ett mycket bra alternativ till det konventionella kalhyggesbruket. En högskärm av gran används ofta på fuktiga och känsliga marker där markberedning kan vara svår eller kostsam.
Reduktion av järn, mangan och CODMn i dricksvatten : Ett pilotförsök vid Högåsens vattenverk
Högåsens vattenverk som förser Nyköping och Oxelösunds tätorter med vatten använder sig av konstgjord grundvattenbildning. Verket har under en längre tid haft besvär med att producera önskad kvantitet dricksvatten. Kapaciteten begränsas av att ur marken pumpat vatten vid höga Uttag innehåller järn- och manganhalter som överstiger lagstadgade gränsvärden. I förhoppning om att öka kapaciteten vid vattenverket borrades 2011 en ny grundvattenbrunn, benämnd V7. Kemiska analyser på vattnet från V7 i samband med provpumpning av brunnen visade dock på förhöjda halter järn, mangan samt COD Mn ? kemisk syreförbrukning.För att utreda möjligheterna att använda V7 för dricksvattenproduktion samt komma till rätta med Högåsens mangan- och järnproblem utfördes på vatten från V7 ett pilotförsök, där syresättning och filtrering användes för att reducera halterna av järn och mangan i vattnet.Resultaten visar på att järnhalten reduceras effektivt, medan manganhalten ej förändras genom pilotanläggningen.
Jämförelse av skotares körsträcka och bränsleförbrukning vid drivningskoncepten : ?rätt metod? och konventionell metod
Stora Enso Skog har tillsammans med sitt drivningslag 601 utformat drivningskonceptet Rätt Metod. Syftet med konceptet var framförallt att förebygga de markskador som kan uppstå i samband med avverkning och skotning. Syftet var också att öka GROT-Uttaget. Dock så förväntas konceptet generera flera ekonomiska fördelar i form av höjd produktivitet, ökat GROT-Uttag och en bättre arbetsmiljö. Konceptet är dock relativt nytt och det har inte genomförts några jämförande studier som utvärderat dess eventuella fördelar.
Studiens syfte var därför att undersöka hur medelkörsträckan och bränsleförbrukningen hos skotaren påverkades av det nya konceptet.
?Verksam i betydande omfattning? Vad påverkar och avgör bedömningen?
Det har stor betydelse för ägare i fåmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det är därför ett väsentligt gränsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller är verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som är avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rättsdogmatiska metoden att användas.Det grundläggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lägre beskattning, anses vara det väsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.
Ändamålet med samfälligheter : Vilket ändamål har befintliga samfälligheter och när bildades de?
Två eller flera fastigheter har ibland ett gemensamt behov av att nyttja ett markområde som är beläget utanför den egna fastigheten. Det finns ett antal olika möjligheter att tillgodose detta behov varav en möjlighet är att bilda en samfällighet. Det finns idag närmare 100 000 samfälligheter i Sverige. I det här arbetet undersöks vilka ändamål dessa samfälligheter har. I arbetet undersöks även när samfälligheter bildats och genom vilken åtgärd bildandet skett.