Samordnad vårdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och är ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergång från slutenvård till öppenvård, efter det att denne bedöms vara medicinskt färdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten är i behov av efter Utskrivning från slutenvården ligger den information som överförs från slutenvården till de andra vårdformerna. Informationsöverföringen äger rum på vårdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering inom slutenvården.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att genomföra hembesök tillsammans med äldre patienterna innan Utskrivning från sjukhus. En kvalitativ metod valdes med semistukturerade intervjufrågor. Undersökningsgruppen bestod av nio arbetsterapeuter verksamma inom geriatrisk slutenvård i en storstadsregion i södra Sverige. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen kom att resultera i fyra kategorier.

Utifrån kraven på kortare vårdtider är det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstämmer med deras behov av aktivitetsförmåga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmåga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra män i åldern 59-83 år. Datainsamlingen genomfördes genom två fokusgrupp-intervjuer där öppna intervjufrågor användes.

Aims: To examine how patients with experience of being involuntarily discharged from medication-assisted treatment with methadone or buprenorphine have coped with the consequences following the discharge. The study also aim to examine how the patients cope with the stigma related to their abuse of heroin and how they manage to cope with the rules regarding themedication-assisted treatment. Method: Three patients with experience of involuntary discharge from medication-assisted treatment have been interviewed. All were heroin abusing men living in Stockholm. The interviewees were recruited through the Swedish Drug Users Union and through a shelter for homeless people with drug problems.

Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter Utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie.

Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala upplever en brist i samband med information.  Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de fått vid Utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter Utskrivning. De intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys.

I Sverige insjuknar varje år minst 25-30 000 människor i stroke. Risken att drabbas ökar med starkt stigande ålder. De flesta som drabbas är över 65 år. Människor som drabbats av stroke vårdas allt kortare tid på akutsjukvård vilket kan innebära att närstående får ta ett större ansvar efter Utskrivning. Flera studier visar att informationsbehovet kring stroke är stort, men de flesta studier bygger på vad den drabbade behöver för information.

Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och med stigande ålder uppkommer ofta komplexa hälsoproblem. Kortare vårdtider ställer krav på en väl genomförd vårdplanering, så att patientens behov kan tillgodoses efter Utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vårdplanering krävs kunskap, kommunikation, värdighet samt att de äldre interagerar med personal. Dessa begrepp härstammade från en definition av delaktighet och låg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de äldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vårdplanering.

En betydande risk för att utveckla undernäring finns vid förekomst av dysfagi, det vill säga ätsvårigheter. Genom att anpassa kostens konsistens kan dock intaget av mat och dryck under-lättas och även möjligheten att tillgodose näringsbehov. Vilken kostkonsistens som serveras bör därmed betraktas som en medicinsk åtgärd och ordination. En förutsättning för att vårdta-garen erhåller rätt kostkonsistens är att kommunikationen mellan olika vårdgivare är väl fun-gerande och att kostansvariga är införstådda med vilken kostkonsistens som vårdtagaren ska inta. Ytterliggare krav på god kommunikation ställs då terminologin för konsistensanpassad kost varierar.

Bakgrund: Äldre multisjuka patienter har ofta återkommande vård- och omsorgsbehov ochsöker slutenvården.En viktig del i helheten är vad som händer patienten efter Utskrivning frånsjukhus. Den fortsatta vård- och omsorgen planeras vid den så kallade samordnadevårdplaneringen. För att kunna deltaga aktivt vid denna planering är det av stort värde attpatient och anhörig är välinformerade.Syfte: Syftet med studien var att lyfta fram och belysa hur äldre multisjuka patienter ochderas anhöriga förbereds inför den samordnade vårdplaneringen samt hur goda lärsituationerskapas.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer, utgående från en ickestandardiseradansats med öppna frågor. Totalt intervjuades fem personer vid en geriatriskklinik inom specialistsjukvården. Samtliga var kvinnor och utbildade sjuksköterskor medansvar för vårdplanering.Resultat: Resultatet har systematiserats genom teman relaterade till att inventerakunskapsbehov, genom frågor från patient och anhörig och bedömning av kunskapsbehov.Tillfredsställa kunskapsbehov, utifrån kunskap och kompetens, uppdrag och rollansvarsgränser, pedagogiska ställningstagande samt patientens förutsättningar.

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets Utskrivning från neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft.

Trycksår medför lidande för patienten, förlängd vårdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhället. Ett första led i prevention och behandling av trycksår är riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstånd har förändrats under vårdtiden samt patienter som skrivs ut från sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende användande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksår på UMAS. Statistik från tre kliniker på UMAS har sammanställts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och Utskrivning.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och Utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år.

Studien har en kvalitativ innehållsanalytisk ansats med syfte att synliggöra klientperspektivet av tvångsvård av missbrukare i Sverige, enligt LVM lagstiftning. Semistrukturerade intervjuer med 9 klienter från två SiS institutioner har genomförts och könsfördelningen var jämn. Kvinnor är generellt mer positivt inställda till tvångsvård. Det har belysts brister i befintlig vård på LVM-institutionerna. Tydligt är att det finns olika åsikter angående hur det är och hur det borde vara.

Ett missfall innebär en stor känslomässig påfrestning för kvinnan. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå ett missfall. Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, des-sa analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att känna kroppslig och känslomässig smärta, Att känna sig försummad och åsidosatt, Att förlora sitt barn och den planerade framti-den, Att känna skuld och vilja finna en orsak, Att bearbeta och finna me-ning i det som hänt och Att känna osäkerhet och oro inför en ny graviditet. Många av kvinnorna kände sig missnöjda med vården och bemötandet från sjuksköterskorna.