Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för Utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av kränkande behandlingar i skolan genom elevers berättelser. För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser på två olika skolor. Eleverna har fått skriva en berättelse där de själva har blivit Utsatta för en kränkning. Metoden i vårt arbete har varit att analysera elevernas berättelser, dvs. vi har använt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av kränkande behandling.

Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem och förekommer i alla samhällsklasser. Sjukvården har ett stort ansvar gällande identifiering och omvårdnad av dessa kvinnor, men många Utsatta kvinnor går obemärkt förbi sjukvården. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mötet mellan sjuksköterskan och fysiskt misshandlade kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturöversikt bearbetad utifrån en forskningsprocess enligt Goodmans sju steg. Resultatet grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ art.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt Utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.  Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang..

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit Utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta Utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Våld i samhället ökade något under de senaste statistikförda åren. Inom olika grenar av hälso- och sjukvården skiljde sig våldet åt både till karaktär och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och handlande i mötet med patienter som brukar hot och våld inom akutsjukvården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där specifika frågeställningar användes. Studiens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att våld i form av verbala och fysiska hot var vanligt förekommande inom akutsjukvården, en övervägande andel sjuksköterskor blev Utsatta för överfall under sitt arbetsliv. Verbalt och fysiskt våld hade en betydande effekt på personalens välbefinnande och deras tillfredsställelse i arbetet. Stöd från kollegor upplevdes som mycket värdefullt medan feedback från arbetsgivare ofta saknades.

Våld i samhället ökade något under de senaste statistikförda åren. Inom olika grenar av hälso- och sjukvården skiljde sig våldet åt både till karaktär och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och handlande i mötet med patienter som brukar hot och våld inom akutsjukvården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där specifika frågeställningar användes. Studiens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll.

Föreliggande studie är en kvantitativ måluppfyllelseutvärdering av behandlingsinsatsen företagspraktik i Sollentuna kommun. Insatsen bedrivs i socialtjänstens regi och bygger på praktik och behandling. Målgruppen är ungdomar i åldrarna 16-24 år som är sysslolösa och socialt Utsatta. Målet med insatsen är att ungdomarna ska gå vidare till arbete eller utbildning efter avslutad praktik. Syftet med studien var att utvärdera om målet uppfylls, vilken betydelse insatsen haft och om det finns något i insatsen som skulle kunna förändras för att fler ungdomar ska uppfylla målet.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ?konsumenter? till att bli ?användare? ? en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Syftet med uppsatsen är att komma fram till lösningar som kan motverka och förebygga att förskingringsbrott begås inom företag. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Vi har studerat rättsfall från Högsta domstolen, Hovrätterna samt Stockholms Tingsrätt vilka sedan fungerat som underlag till intervjufrågor. Svaren från intervjuerna har vi sedan analyserat för att utröna vilka åtgärder företag kan ta till i sitt brottsförebyggande arbete. För att förhindra att förskingringsbrott ska kunna begås är det viktigt att minska brottstillfällena.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem och angeläget för hela samhället. Våldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och påverkar den våldsUtsatta kvinnans hela livssituation. Våldsdrabbade kvinnor har både mer och fler fysiska och psykiska besvär samt söker vård oftare än kvinnor som inte har erfarenhet av våld. Syftet: att utifrån litteratur beskriva misshandlade kvinnors erfarenheter och upplevelser i mötet med vården. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats och med ett vårdvetenskapligt livsvärldsperspektiv.

Syftet med arbetet är att konstruera en vardaglig jacka som fungerar oavsett väder, genom att undersöka krav och behov, kartlägga tillgängliga metoder, samt möjligheter att enbart använda ytbehandling som regnskydd. Kraven ställs genom att studera litteratur, samt genom en enkätundersökning. Metoderna att uppnå vattentäta textilier kategoriseras i tre grupper; mikroporösa beläggningar och laminat, hydrofila beläggningar och laminat och väldigt tätvävt material. Dess egenskaper presenteras i rapporten, framförallt tätvävt material som visade sig vara det mest passande material för jackans syfte. Möjligheten att uppnå tillräcklig vattentäthet med enbart ytbehandling testades genom att behandla olika bomullstyger, med ytbehandlingar av olika substanser.

I Sverige ökar stressrelaterade sjukdomar som sjukskrivningsorsak och det blir allt viktigare att satsa på preventiva insatser. Studenter i allmänhet, och däribland arbetsterapeutstudenter, konstateras i tidigare studier vara Utsatta för stress. Upplevelse av stress under studietiden samt konsekvenser på aktivitetsutförandet ökar risken för att ta med beteendet in i kommande yrkesliv där arbetsterapeuter träffar patienter med stressrelaterade besvär. Därför är det viktigt att de själva inte har dessa problem. Syftet var att kartlägga om arbetsterapeutstudenter upplever stress i samband med studierna, och i så fall vad som utlöser den samt vilka konsekvenser detta får för aktivitetsutförandet i det dagliga livet.