Allianser och interventionerEn studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsatsoch hur behandlingseffekt kvarstårSammanfattningI Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling.

Allianser och interventionerEn studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsatsoch hur behandlingseffekt kvarstårSammanfattningI Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling.

Skinnskattebergs kommun är en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera holländska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen är en intervjustudie av de holländska familjer som flyttat till orten samt representanter från kommunen som på olika sätt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte är att ta reda på varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa på att rekrytera holländare och hur det gått för de holländska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invånarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrågorna. Att det blev holländare som kommunen riktade sig till berodde på att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till holländare.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska välbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och åklagare relaterade till psykiskt välbefinnande.En grupp bestående av 83 män och kvinnor besvarade en enkät, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och åklagare präglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade på ett signifikant sätt till sämre psykiskt välbefinnande än män och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trängde också i större utsträckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare återkommande obehagliga minnen av händelsen. Studien fann även signifikanta skillnader i psykiskt välbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar på att förhörsledare som uppträder på humanitärt sätt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska välbefinnandet..

Det finns idag många unga kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer där starka patriarkala strukturer råder. Medias rapportering under de senaste åren om morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att många myndigheter och organisationer uppmärksammat detta problem. Det är de facto så att många unga flickor/kvinnor lever under förhållanden som starkt går emot de mänskliga rättigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport är att belysa hur polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning på hot och riskbedömningar, mot unga kvinnor som lever under hot och tvång i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur två olika polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer.

Bakgrund: Relativt många barn blir utsatta för sexuella övergrepp, vanligen av någon som står dem nära. Detta ger ofta livslånga psykiska och emotionella problem för individen. Kvinnor drabbas i större utsträckning i barndomen än vad män gör.Syfte: Att ur ett livsvärldsperspektiv belysa kvinnors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som utgångspunkt och den baseras på fem biografier. Dessa biografier analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2008) innehållsanalys.Resultat: Det framkommer att kvinnorna på grund av övergreppen upplever en mängd negativa känslor, exempelvis oförståelse, skam och ilska. Konsekvenser av dessa känslor och övergrepp innebär bland annat tomhet, återupplevelse av övergreppen och psykiskt dåligt mående.

Inledning: Inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholms län finns fyra Mellanvårdsmottagningar. Dessa är en förstärkning till Öppenvården och kan arbeta intensivt med familjer i deras hem eller närmiljö.Frågeställningar: Syftet med denna studie är att få ökad förståelse och kunskap om hur familjer, som haft kontakt med BUP Mellanvård, upplever hembesök som arbetsmetod samt hur de upplevt den behandlingsinsats som de fått. Studiens frågeställningar är: Hur upplever familjer hembesök som arbetsmetod? Vilken betydelse har platsen för kontakten? Hur blev relationen mellan behandlare och familj? Hur blev utfallet av behandlingsinsatsen?Metod: Sex familjer deltog i studien som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren presenteras i komprimerad och sammanfattad form under respektive område; hemmet, behandlingen och relationerna.Resultat: Resultatet visar att föräldrarna såg främst praktiska fördelar med hembesök, de upplevde det heller inte besvärande att ta emot behandlare i det egna hemmet.

BVC-sjuksköterskor möter barn och familjer varje dag. Det är i detta möte som möjlighet finns att upptäcka om ett barn inte får den omsorg barnet behöver. Att familjen brister i sin omsorg om barnet kallas omsorgssvikt. BVC-sjuksköterskor är enligt lag förpliktigade att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker omsorgssvikt. En problematik är att omsorgssvikt kan vara svår att upptäcka och BVC-sjuksköterskorna får en magkänsla eller en intuition när de börjar misstänka omsorgssvikt.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är ett stort folkhälsoproblem. Problemet beskrivs som ett resultat av för hög konsumtion energi i förhållande till den fysiska aktiviteten. Påföljderna kan ge uttryck i både medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser och aktuell behandling har visat begränsat resultat. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdpersonals bemötande av familjer till barn med övervikt och fetma. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställdes.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i föräldrastress i familjer med 1-åriga barn i relation till kvinnans ålder och om de var förstföderskor eller omföderskor samt skillnad i föräldrastress mellan kvinnor och män.Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med konsekutivt urval och the Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) har använts. SPSQ består av fem delskalor: inkompetens, rollbegränsning, social isolering, problem i relationen med make/maka/sambo och hälsoproblem. Postenkäter skickades till föräldrapar (n=350) som fött barn i maj 2007 vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. Sammanlagt deltog 125 föräldrapar (244 personer) i studien varav 127 kvinnor och 117 män, svarsfrekvensen var 38 procent.Resultat: Föräldrastress i familjer med ettåriga barn skilde sig inte åt mellan yngre och äldre mödrar. Däremot hade omföderskor signifikant högre föräldrastress än förstföderskor under delskalan inkompetens.

Uppsatsen är en redovisning av resultatet i en enkät undersökning som gjordes kring en arbetsgrupp. Utgångspunkten för undersökningen är enkäten som gruppen svarade på under sitt arbete under våren 2007. En enkät före testet, en i mitten och en i slutet av testperiodenUndersökningen handlade om hur personalen på BUP påverkas i sin arbetssituation och trivsel med ett förändrat mottagande/organiserande kring familjer/ärenden. Under 5 månader våren 2007 arbetade 15 deltagare som anmält sig till en testgrupp med ett nytt sätt att arbeta. Sammansättningen av testgruppen var tvärvetenskaplig.

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier:Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja överviktiga barn och deras familjer till en hälsosam förändring samt beskriva vilket stöd dessa barn och deras familjer vill ha från sjuksköterskan för att genomföra en hälsosam förändring. Vidare var syftet att granska de ingående artiklarnas kvalitet, avseende datainsamlingsmetod.Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Academic Search Elite. Dessa sökningar genererade 11 artiklar vilka resultatet baserades på.Resultat: Barn som lider av övervikt och deras föräldrar önskar ett utökat stöd från sjuksköterskan och sjukvården genom till exempel individuella viktminskningsprogram för hela familjen. Genom att använda ett neutralt språk och att ta hjälp av tillväxtkurvan kan sjuksköterskan göra familjerna uppmärksammade på barnens övervikt. En bra metod för sjuksköterskan att använda sig av för att kunna stödja familjerna är motiverande samtal.

Bakgrund: En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, även familjens tillvaro förändras och påverkas på olika sätt. Kortare vårdtider på sjukhusen innebär bland annat ett ökat ansvar för familjen att vårda patienten i hemmet. Att en familjemedlem insjuknar i en allvarlig sjukdom som cancer kan leda till psykiska, fysiska, sociala och ekonomiska konsekvenser för de närstående. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ge familjer den omvårdnad de behöver utifrån de behov som uppstår i den nya situationen. Ett grundläggande antagande i detta arbete är att vården av familjen ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet med studien är att belysa olika evidensbaserade former som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden av familjer till patienter med cancer.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt över ämnesområdet baserat på elva artiklar, sju kvantitativa och fyra kvalitativa, från databaserna Cinahl och PubMed.

Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.