Patienten skall känna trygghet och inte utsättas för onödigt vårdlidande i samband med vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Trycksår är en vårdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det är viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksår. Litteraturstudien grundas på nio kvantitativa artiklar och en metastudie.

Sexuellt tvång har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, där kvinnor är utsatta i högre utsträckning än män (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvång är en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie är att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berättelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin vilja, Sex med vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer många exempel på hur kvinnorna förhåller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare genom åren. Men de är också behäftade med en del redovisningsmässiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i många av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevärt mellan svenska börsföretag. Men hur påverkar sådant egentligen användarna och vilka branscher är mest utsatta?Syfte Syftet med studien är att identifiera om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i fråga om mängden immateriella tillgångar samt att studera hur detta kan tänkas påverka användbarheten av finansiella rapporter.Metod Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien är att påtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

AbstractAuthors: Carolina Magnusson and Johanna MagnussonTitle:  The balance between research and practice. A study of family therapist?s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice.Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter HultgrenDuring our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work.

I Sverige föds ca 90 000 barn per år och cirka 10 % behöver vård på en neonatalavdelning. Orsakerna till det kan vara många, men vanligt är att barnen som drabbas, är för tidigt födda och då är extra utsatta pga. sin omognad. Syftet med studien var att ta reda på pappans upplevelse att vårda sitt barn på en neonatalavdelning. En kvalitativ forskning med innehållsanalys som metod valdes.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Den här uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett föräldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgår ifrån affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmågans framväxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur föräldrar uttrycker mentalisering över sig själva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 föräldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 år sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det är möjligt att avläsa föräldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering också uppstår i den dialog som paret har med varandra. Studien visar också att det går att se en skillnad mellan olika familjer.När en förälder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhågor och bli lyssnade på av den andra föräldern ev. även få bekräftelse så ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregår kommentarer om mentala tillstånd/mentalisering . Forskning visar på sambandet mellan trygg anknytning och att föräldrar tillskriver sina barn egna känslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre värld i ?mental states?. Studien som helhet visar på vikten av att stödja föräldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, från den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar på det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara både svårt och påfrestande då de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i nära anslutning till barnets bortgång i cancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien är baserad på sex självbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Resultat: Resultatet visar att när läkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det räcker inte till, känner föräldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall få en sådan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att när slutet är nära och föärldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet får somna in. Slutsats: Efter barnets död upplever föräldrrna att de har svårt att gå vidre i livet och känna glädje igen, då sorgen efter barnet är för stor. Att ha en bra relation föräldrar och vårdpersonal emellan och att de får det stöd de behöver, hjälper föräldrrna mycket i det kaotiska liv de lever. .

AbstractTo take the role of another is an important and a central part of human interaction. When we take the role of another we not only learn about them but also we learn about ourselves and how we interact with other people.  Social work in this form, working with directly with families in crises, is much about understanding other people?s perspective and feelings. It is important to know the strategy of one?s work and which perspective to work from.

Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem.

Varje år blir cirka 100 000 barn i Sverige inlagda på sjukhus. De flesta har minst en förälder med sig under sjukhusvistelsen. För föräldrarna är detta ofta en mycket stressande och orolig tid oavsett barnets sjukdomsdiagnos. Hur föräldrar blir bemötta i vården varierar trots att det idag förespråkas familjecentrerad vård med deltagande föräldrar och omtanke om hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha sitt barn på sjukhus.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av kränkande behandlingar i skolan genom elevers berättelser. För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser på två olika skolor. Eleverna har fått skriva en berättelse där de själva har blivit utsatta för en kränkning. Metoden i vårt arbete har varit att analysera elevernas berättelser, dvs. vi har använt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av kränkande behandling.