Asylsökande barn med uppgivenhetssymptom var i 2000-talets början ett relativt okänt tillstånd men ansågs ändå vara en unik svensk företeelse eftersom den snabba ökningen som skedde under denna period aldrig har påträffats i något annat land. Det finns ingen vedertagen klassificering av tillståndet och flera symptom inryms inom olika diagnoskriterier. Nationell forskning menar att tillståndet inte kan förklaras med någon bakomliggande somatisk sjukdom, och att föräldramanipulation av barnen inte kunnat påvisas utan att fenomenet kräver multifaktoriella förklaringsmodeller. Vidare bör behandlingsarbetet ta hänsyn till barnets unika bakgrund, symptom och familjesituation samt fokusera på föräldrastöd eftersom föräldrarna spelar en viktig roll för barnets psykiska mående. Syftet med studien är dels att belysa hur kunskapsläget kring asylsökande barn med uppgivenhetssymtom ser ut vid en BUP-mottagning i norra Sverige, dels undersöka hur dessa barn och familjer behandlas inom verksamheten.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

BakgrundBarn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel är en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.

Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolepersonal upplever de svårigheter som anmälningsskyldigheten för med sig, och att samtidigt försöka kartlägga vilka dessa svårigheter är. Anmälningsskyldigheten regleras av lagen (SoL 14:1) om Anmälan om missförhållanden, vi har valt att fokusera vid de missförhållanden som grundar sig på brister i omsorgen. Eftersom frågan kring vad som är brister i omsorgen är en definitionsmässig fråga tycker vi att det är intressant att undersöka vilka bedömningar som ligger till grund för anmälan om missförhållanden, vi har arbetat utifrån följande frågeställning:? Vad påverkar förskolepersonalens bedömningar i anmälningar om missförhållanden? Inom denna frågeställning ryms två aspekter som vi är särskilt intresserade av:1. Hur konstruerar förskolepersonalen en definition av bristande omsorg och kunskap om utsatta barn?2. Påverkar relationen till föräldrarna förskolepersonalens förmåga att se och anmäla missförhållande?För att finna svar på frågeställningarna så har vi intervjuat tio förskolepersonaler på två olika förskolor inom samma kommun. Vi är tacksamma för den öppenhet som intervjupersonerna visat oss och bedömer att sannings- och verklighetsgraden i deras svar är väldigt stor.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Studien syftar till att undersöka former och innehåll i samverkan över förvaltningsnivå, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i Västra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgränsas till samverkan inom två kommuner och baseras på intervjuer med representanter från de båda förvaltningarna. Det är för mig ett aktuellt ämne eftersom vi som blivande lärare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjälp. Utsatta barn är i behov av vuxna och är i en beroendeställning. Skolan är en verksamhet och socialtjänsten en annan som kan komma att ingå i utsatta barns liv.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration.Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna.

Denna C-uppsats är en meta-analys som granskar 20 vetenskapliga artiklar om partnerrelaterat våld, grymheter i krig och könsmaktsordningar i militära familjer. Alla studier är publicerade mellan 1978 och 2011 och behandlar våld i parrelationer, grymheter som begåtts av både manliga och kvinnliga soldater och kausala samband mellan krig, militarism och det civila samhället. Mitt mål är att testa teorin som säger att krig beror på patriarkala köns-strukturer som konstruerar stereotypa maskuliniteter och femininiteter, vilka i sin tur definierar män som starka, aggressiva och känslolösa, medan kvinnor antas vara svaga, sårbara, och vårdande. Genom att undersöka och jämföra variabler i både positivistisk och konstruktivistisk forskning, söker jag likheter och skillnader som kan ge en vidare förståelse för hur detta fenomen är sammansatt..

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för storstadssatsningen.

Partnerrelaterat våld är ett stort folkhälsoproblem, både globalt och inom Sverige, som främst drabbar kvinnor i olikkönade förhållanden. Med partnerrelaterat våld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet innebär fysiskt såväl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje år beräknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat våld.  Hälso- och sjukvården är den instans som utsatta kvinnor i första hand väljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld erfar mötet med hälso- och sjukvården. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 15 vetenskapliga artiklar.

Social exkludering är ett aktuellt samhällsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhället, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhällsproblem är relevant för att förstå behovet av ett mer integrerat samhälle och behovet av satsningar för att åstadkomma mer social inkludering. El Sistema är en social verksamhet som använder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Sammanfattning:Denna uppsats handlar om barnsexturism och hur spridningen ser ut världen över. Uppsatsen tar upp ett känsligt ämne, barnsexhandel där barnsexturism ingår. Barnsexturism innefattar när en person reser från ett land till ett annat för att begå övergrepp mot barn mot ersättning som går till barnen själva eller till någon annan. Barnsexturister kallas de personer som begår dessa brott mot barn och en barnsexturist kan vara vem som helst. En barnsexturist kan innan resan ha som syfte att ha sex med en minderårig.