Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Syfte: Syftet med min studie är att genom analys av två filmer som skildrar likartade teman från två olika tidsperioder exemplifiera hur en socialt utsatt miljö och människor i den skildras i svensk spelfilm. Med filmerna som utgångspunkt vill jag skapa underlag för en diskussion om vilka eventuella konsekvenser dessa skildringar kan få för hur de som ser filmerna uppfattar de verkliga miljöerna och dess invånare. I studien undersöks följande frågeställningar: Hur beskrivs den utsatta miljön i de respektive filmerna? Vilka karaktärer används och hur beskrivs dessa? Hur används miljön respektive karaktärerna för att bygga handlingen? Vad kan det innebära att miljöerna respektive karaktärerna i filmerna beskrivs på det sätt som de gör för hur en publik uppfattar de som bor i dessa miljöer i verkligheten?Metod: Utifrån syftet med undersökningen och för att besvara mina frågeställningar har jag gjort en kvalitativ studie i form av en etnografisk innehållsanalys (ECA) av två svenska spelfilmer samt semistrukturerade intervjuer med tre intervjupersoner. I min analys har jag använt mig av socialkonstruktionism så som den beskrivs av Hacking som ett övergipande teoretiskt perspektiv för Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet och G.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till ämnet barn som far illa. Med utgångspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjälpa de Utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler på ett barns utsatthet samt så framgår det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta ämne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger från två olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgår det att pedagogerna var väl medvetna om sin skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur många pedagoger som egentligen vågar ta klivet till en anmälan.

Syftet med undersökningen var att studera förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp mot barn och några rektorers och förskollärares förhållningssätt i frågan. Förskolan är den plats där barnen vistas till stor del under sina sex första år och därmed den miljö där det Utsatta barnet har möjlighet att bli upptäckt och få hjälp av förskolepersonalen. Undersökningen är genomförd i en norrländsk kommun och i tre rektorsområden med några slumpmässigt utvalda rektorer och förskollärare. Den kvalitativa intervjumetoden ligger till grund för insamling och bearbetning av data. Resultatet visar att förskolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp på barn.

Vårt arbete handlar om barnmisshandel inom familjen, det vill säga det som sker inom husets väggar. Syftet med arbetet är framför allt att öka vår egen kunskap samt lyfta upp ämnet till diskussion. Vi har begränsat oss till fem frågeställningar som handlar om vad barnmisshandel är, vilka misshandlar sina barn och varför, var sker misshandeln, hur upptäcker man barnmisshandeln och vilka åtgärder görs idag. För att få en så omfattande bild som möjligt över ämnet har vi använt oss av både litteratur samt personer som arbetar inom ämnet. Vi har kommit fram till att ämnet barnmisshandel är omfattande och att det berör och rör många.

Varje dag läser, hör och ser vi från massmedia om kvinnor som blir utsatta för våld av män i olika former. Via massmedia förmedlas det till samhället och allmänheten om kvinnor som blir våldtagna, misshandlade och verbalt vanärade. I denna rapport har vi valt att inrikta oss på den grupp våldsutsatta kvinnor som stannar kvar i en otrygg partnerrelation, där de inte kan känna sig trygga i sitt eget hem. De som blir utsatta av våld av sin egen man. Vi har inhämtat och läst in oss på material som belyser Normaliseringsprocessen, Stockholmssyndromet och Duluth-modellen detta för att få en djupare förståelse om varför kvinnor stannar.

Assignments and organizations working with exposed women are more and more common in the Swedish society. Both authorities and nonprofit organizations are working actively to strengthen women?s position in the labor market through incentives and other measures. The study shows that the work with exposed women takes place in cooperation between the parties involved. The purpose of this qualitative study was to look into how the professionals were working with exposed women, in different types of organizations.

Omkring 10 % av alla elever känner sig mobbade i skolan, det här en siffra som är på tok för hög. Vi vill genom det här arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förståelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill även se eventuella skillnader och likheter mellan åldrarna inom ämnet mobbning. Vi har använt oss av elev- enkätundersökning och intervjuat verksamma lärare och pedagoger. Vårt resultat visar att 10 % känner sig mobbade på den skolan där vi genomförde enkätundersökningen.

Sexuella övergrepp är det mest integritetskränkande brottet som en människa kan utsättas för. Sjuksköterskor kommer att stöta på patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp eftersom det är ett växande samhällsproblem. Syftet med litteraturstudien var att belysa vanliga reaktioner samt sjuksköterskans förhållningssätt till vuxna individer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Resultatet delades in i tre teman: reaktioner, sjuksköterskans förhållningssätt och att komma tillbaka efter sexuella övergrepp. Alla människor är olika och får olika reaktioner, dock är de vanligaste reaktionerna efter sexuella övergrepp att känna skam och skuld, ångest och flashbacks.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Strategi 2020, som är en nationell strategi skapad av Svensk Turism AB, där visionen är att fördubbla omsättningen av svensk turism på 10 år. Strategiarbetet går ut på att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de målgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagsläget inte finns några satsningar på att förbättra det svenska värdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men även för att nå det utsatta målet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man på sikt kan förbättra det svenska värdskapet genom att arbeta med barn som är mellan sex och tolv år gamla. Jag har tittat på olika framgångsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma åldersgrupp för att få inspiration till hur ett värdskapsarbete skulle kunna se ut.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer..

Allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleåldern och pollenallergi är den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön på två utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av växter på förskolegården som kan ge besvär för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen samt därtill ge förslag på åtgärder i den gröna miljön för att minska risken för växtrelaterade besvär.Slutsatser dragna utifrån empiri och teori visade att förskolegårdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkänslighet för pollen när det gäller växtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. Utifrån resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegårdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade på svårigheten att bedriva en verksamhet som i det här fallet en förskola för en speciell målgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegårdens miljö.Då det framkom brister i den gröna miljön på förskolegårdarna föreslogs åtgärder för att minska riskerna för besvär orsakade av växtlighet.

Socialtjänstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste åren blivit mycket uppmärksammat. Ett flertal rapporter har påvisat svårigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur många fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i åldern 13-20 år som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna benämnde våldet och vad som var särskiljande för ett hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i familjen. Studien byggdes på en i huvudsak kvantitativ metod, då jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrån ett fast frågeformulär med öppna och slutna frågor.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Småbarnsföräldrarna som ratas på arbetsmarknaden. De fem senaste åren har DO fått in över 300 anmälningar om missgynnande i samband med föräldraledighet. Att kvinnor är klart överrepresenterade bland dessa är varken förvånande eller svårt att belägga efter en genomgång av anmälningarna. Kvinnor kan dessutom anmäla på två olika grunder; missgynnande i samband med föräldraledighet och könsdiskriminering, där graviditet räknas in.Vid en jämförelse mellan dessa två anmälningsgrunder är ett tydligt mönster att fler av dem som har angett graviditet som orsak till varför de har blivit utsatta har blivit uppsagda, fått sin provanställning avslutad eller på annat sätt inte längre fått arbeta kvar. När anmälningen istället har rört missgynnande i samband med föräldraledighet har majoriteten av anmälarna, såväl män som kvinnor, ansett sig blivit utsatta genom att de har fått lägre lön, sämre arbetsuppgifter eller sämre arbetstider än innan barn kom in i bilden.En annan aspekt är att de med osäkra anställningar är hårt drabbade.