Skånelandskapen är en mycket omdiskuterad landsdel i Sverige. Norra Åsbo var ett gränsområde mellan Skåne och Småland under skånska kriget 1675-1679 vilket gjorde bygden till ett utsatt område. Gränsbygden blev plundrad och bränd av både svenskar, danskar och snapphanar, många förlorade allt de ägde. Norra Åsbos dombok från 1680 innehåller mycket information om trakten och hur människorna påverkades och använde krigets omfattning på tinget vid rättsfall. Hur hanterades denna traumatiserade händelse av allmogen och av överheten? Söktes rättvisa, försoning eller sattes händelsen helt enkelt i skymundan för att glömma vad som hänt? Studien har gjorts för att söka efter hur kriget behandlats och omtalats på tinget. .

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och våld bland personal som arbetar på akutmottagningaroch inom ambulanssjukvården.Metod: En litteraturstudie där 24 artiklar ingår.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och våld känner sig osäkra på sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvärk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. Många anmäler inte att de blivit utsatta för hot eller våld för att de känner att det ärmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillräcklig utbildning för att hanteravåldsamma personer.Slutsats: Hot och våld förekommer i stor utsträckning inom akut- och ambulanssjukvården. Dettaär ett arbetsmiljöproblem som påverkar personalen negativt. Mer träning i att bemöta hotfullapersoner är viktigt.

Examensarbetet går ut på att utreda vad verktyg vid volatil-data-utvinning (Reeve & Shipley, 2006) orsakar för förändringar på ett datasystem. Volatil-data är information som försvinner när datasystemet stängs av och kan vara nödvändig t.ex. när man försöker läsa en krypterad hårddisk, då krypteringsnyckeln (Casey, et al., 2011) kan finnas i (Random Access Memory) RAM-minnet som är volatilt. I IT-brottslighetens barndom utvecklades (Brown, 2009) metoder för att påverkan på ett datasystem vid ett beslag skulle bli så liten som möjligt. Detta gjordes för att beviset man får från datasystemet skulle hålla i en rättgång och gick ofta ut på att slå av strömmen på datasystemet.

Bruhner, C. Det händer även män! En kvantitativ studie om myter och normer kring män som utsatts för sexuellt våld. Examensarbete på magisternivå i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2013. Män som utsatts för sexuellt våld är ett fenomen som får ytterst lite uppmärksamhet inom samhällsvetenskaplig forskning. Ämnet är outforskat och har en klar brist på framförallt kvantitativ data.

Syftet med studien är att beskriva och analysera Skånepolisens brottsoffersamordnares föreställningar om personer som både har begått brott och utsatts för brott, samtidigt eller i olika situationer. Detta görs utifrån brottsoffersamordnarnas resonemang kring sitt arbete med dessa personer. Utgångspunkten för analysen är kritiskt socialkonstruktivistiskt där brottsoffersamordnarnas föreställningar sätts i relation till stereotypa föreställningar om brottsoffer. Den teoretiska utgångspunkten bygger på att sociala konstruktioner av kategorierna brottsoffer och gärningspersoner innebär reella konsekvenser för de som inkluderas i kategorierna men särskilt för dem som står utanför. Således syftar studien även till att synliggöra de personer som inte ryms i någon av kategorierna.Genom intervjuer med representanter för olika stödorganisationer som arbetar med brottsoffer och socialt utsatta personer kom jag till insikt om att brottsoffer och gärningspersoner inte är att betrakta som fasta kategorier då personer som stödorganisationerna kom i kontakt med ofta både hade begått brott samt blivit utsatta för brott, en företeelse som begreppet ?rollblandning? brukar användas för att beskriva.

Introduktion: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur vuxna endabarn upplever sin situationav att leva som endabarnet. Vi har undersökt hur de upplevt sin roll i familjen samt hurrelationen till föräldrarna och det sociala nätverket har varit och är för närvarande. Vi haräven lyft fram de föreställningar som finns i samhället om endabarn och tagit reda på om dethar påverkat våra informanter på något sätt.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår uppsats.Vår utgångspunkthar varit en fenomenologisk ansats då vi vill beskriva och förstå våra informanters livsvärld.I vår studie har vi genomfört fem semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material.De teoretiska perspektiv som vi använt oss av har varit symbolisk interaktionism med fokuspå rollteori, systemteori samt KASAM. Den tidigare forskning som vi valt att redovisa harbestått av tre internationella artiklar.En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till visar att informanterna har upplevtsin barndom som positiv med mycket uppmärksamhet från föräldrarna, de har ett starkt socialtnätverk vilket bidragit till att informanterna inte saknat syskon i någon större utsträckningunder sin uppväxt. Resultatet visar däremot att livet som endabarn är mer komplext i vuxenålder, när oro för åldrande föräldrar infunnit sig och känslor av ensamhet blivit påtagligare..

Uppsatsen behandlar varumärkesutvidgning från vara till tjänst där tjänsteerbjudandets särdrag antas påverka utvidgningens styrning i jämförelse med en varumärkesutvidgning från vara till vara. Varumärkesutvidgningsforskningen brister eftersom den varken beaktar att eller hur tjänsters särskiljande drag påverkar varumärkesutvidgningsprocessen. Det är detta kunskapsgap som uppsatsen behandlar. Syftet är att identifiera och analysera särskiljande drag i varumärkesutvidgningsprocessen när utvidgningen utförs från vara till tjänst jämfört med från vara till vara.Resultatet av uppsatsen är att ett särdrag i form av ett behov att omdefiniera varumärket utifrån en tjänstedefinition har identifierats. Detta är av vikt då varumärkets image annars lämnas utsatt för de risker en ouppmärksammad nyckelfaktor, i form av serviceprocessen, kan medföra..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar.Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008).Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen.

I Sverige finns ungefär 150 000 personer med demenssjukdom. Av dessa vårdas ca 70 procent av närstående. Att bli närståendevårdare medför en förändrad livssituation och risk för att bli utsatt för emotionell överbelastning. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter på, att som närstående vårda en person med demenssjukdom. En analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes.

Klimatfrågan och dess hantering är högst aktuell i dagens samhälle. Det är en komplicerad fråga som ligger på kommunernas bord. Denna uppsats gör en ansats att utröna hur en liten och måttligt utsatt svensk kommun som inte är en högriskkommun hanterar klimatfrågan och dess konsekvenser. Frågor om hantering av risk- och sårbarhet, kunskaps- och kompetensbyggande,  mitigering och klimatanpassning står i fokus för analysen. Dessa delar ställs mot ett pågående byggprojekt längs en strandkant i Lagomköping som får utgöra ett test för hur hanteringen av dessa frågor görs i ett riktigt projekt.Uppsatsen bygger på intervjuer med tjänstemän i den aktuella kommunen för att kunna utröna hur Lagomköpings kommun arbetar med dessa frågor.

Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av att leva med en hudsjukdom. Sju artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysarbetet resulterade i fem kategorier. Dessa kategorier var: att bli retad och diskriminerad: att vara oattraktiv och motbjudande: att inte förstå eller bli förstådd: att inte kunna leva det liv man vill: att återuppbygga sig själv på nytt. Resultatet visade att många personer i sin barndom upplevde sig både retad och diskriminerad av klasskamrater, lärare och andra vuxna. Till följd av detta skapades en negativ självbild där kroppen upplevdes oattraktiv och motbjudande, både för sig själv och i interaktion med andra människor.

I uppsatsen studeras hur konstruktionen av en folkkonstnär sker i två porträtterande texter mot en bakgrund som ifrågasätter logiken i konstruktionen.I uppsatsen tecknas en levnadsberättelse över Bernhard Jönsson, Färgaryd. Exempel ges på hans oljemåleri vilket sätts i sammanhang med den modernistiska epoken. Postmodernistiskt idégods jämförs med sydsvenskt bonadsmåleri för att finna likheter. Därnäst granskas två texter som presenterar Bernhard Jönsson som folkkonstnär.Författaren belyser genom sina exempel hur konstruktionen av folkkonstnären bygger på ignorerande av vissa fakta. Analyserna av presentationerna visar hur folkkonstnären blir utsatt för generaliseringar, mytifiering och avintellektualisering.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna språk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina läroböcker gör mig tveksam på om dessa fakta direkt kan bidra till framgångsrik kommunikation vid kulturmöten. Utifrån mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda på vilka åsikter om kultur gymnasielärare i moderna språk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielärare i moderna språk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta står i bakgrunden och är mindre viktig än de fyra språkfärdigheterna.

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta.