Ett flertal undersökningar tyder på att utvecklingen av stöldbrott minskat det senaste decenniet i nästan alla Västeuropeiska länder. Syftet med denna studie är att med hjälp av offentlig kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) och Home Office undersöka och jämföra stöldbrottslighetens utveckling mellan 1975-2010 i två västeuropeiska länder ? Sverige och England. Studien redogör för den generella utvecklingen av stöldbrott samt för tre huvudkategorier: inbrottsstölder, fordonsrelaterade stölder och butiksstölder. Studien kommer att lägga vikten på att redovisa och analysera trender istället för nivåer av brott och avser att undersöka vilken betydelse förändringar i tillfällesstrukturen har haft för stöldbrottsutvecklingen i dessa länder.Frågeställningar som skall besvaras är följande:Hur ser stöldbrottsutvecklingen ut i Sverige respektive England under perioden 1975-2010?Finns det några skillnader i stöldbrottstyp?Vilken betydelse har tillfällesstrukturen för utvecklingen av stöldbrott i dessa två västeuropeiska länder?En sammanfattning av studiens resultat visar att utvecklingen av stöldbrott i Sverige och England har en likartad neråtgående trend, men att det finns vissa skillnader vad gäller de olika kategorierna av stöldbrott.

Bakgrund: Representation av olika samhällsgrupper i skönlitteratur är ett förhållandevis stort forskningsområde. Dock fokuseras ungdomsromanen mer sällan. När ungdomsromanen förs in i klassrummet och helklassundervisning får den dessutom en läroboksliknande funktion vilket gör att forskningsbakgrunden smalnas av ytterligare. Denna studie undersöker därför hur ungdomsromaner som används i svenskundervisning framställer olika samhällsgrupper. Inom flera litteraturteorier behandlas synen på norm och avvikelse i förhållande till representation.

Människor i livets slutskede är ofta mycket sårbara, där döden aldrig är långt borta, med all dess komplexa och komplicerade känslor som dessutom ganska ofta är motstridiga. Patienten har dessutom en sjukdomsbild som relativt ofta innebär att patienten lider av olika smärtsamma symtom. Således blir det viktigt att dessa sårbara individer får en adekvat vård och att de svåra frågeställningar som uppkommer när det inte längre går att bota patienten har en klar och tydlig legal reglering. Det är också viktigt för vårdpersonalen att veta var gränserna går för vad de får och inte får göra så att de inte blir handlingsförlamade av rädsla för att åtalas för något brott. Detta väcker frågor om vad som gäller inom den palliativa vården.

Den 11 mars 2010 beslutade Sveriges riksdag att erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Förutom en viss upprättelse för folkmordets offer innebär den svenska riksdagens erkännande en påtryckning på Turkiet att göraupp med sin historia. Trots den stora enigheten inom forskningsvärlden och ett brett faktaunderlag som bevisar folkmordets existens, är ett erkännande av folkmordet inget som står på den turkiska statens agenda utan något som i den turkiska statens ögon utgör en brottslig handling. Detta arbete syftar till att besvara frågan om folkmordet 1915 kan medföra rättsliga konsekvenser för Turkiet. Med denna huvudfråga väcks andra frågor som först behöver besvaras i förevarande uppsats.

Dino Helmefalk?Förbrytarmänniskor? ? En studie om rättsväsendets syn på psykiskt störda lagöverträdareLinnéuniversitetet, Ekonomihögskolan 2010 Hur ska rättsväsendet se på en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott men som lider av en psykisk störning och som kanske inte ens inser vad denne gjort sig skyldig till? Rättsväsendet i västvärlden har sedan antiken gett dessa förbrytare en särställning i lagens ögon. De flesta av oss har en åsikt om frågan. Jag har gjort en djupdykning i problemet för att räta ut eventuella frågetecken som man möter. Intresset har alltid funnits för detta ämne men först nu har jag fått chansen att verkligen ta reda på svaren. I uppsatsen tas rättsväsendets syn på dessa förbrytare upp, ända från antiken fram till idag.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Denna d-uppsats syfte är att förklara varför det existerar en kvinnorabatt gällande påföljder för vissa typer av våldsbrott. Enligt den tidigare gjorda forskning, tenderas kvinnor att särbehandlas när påföljden skall delas ut. Detta beror delvis på att de i högre grad uppfyller vissa förlåtande parametrar såsom minskad risk för återfall, oftare vårdnad om barnen samt minskad skada vid våldshandlingar vilket i sin tur leder till annan bedömning och lindrigare påföljder. En annan förklaringsmodell till denna divergens är olika könsrollsteorier som proklamerar att synen på vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt ligger bakom denna åtskillnad i påföljder. Tre stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med en åklagare, domare och advokat för att få tre skilda synpunkter på samma fenomen.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla ämnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet på en offentlig plats i Karlshamn. En allmän plats kan definieras som ett område med fritt tillträde för allmän användning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebär gata, väg, park, torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är ämnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten är något som idag börjat växa fram och uppmärksammats från olika håll, samhället har intresserat sig för detta utifrån ett bebyggelseperspektiv.

En grundläggande princip är att arbetsgivaren på ett företag har det yttersta ansvaret för sin verksamhet och sina anställda, även för vad som sker inom verksamheten. Då en arbetstagare vållar skada i tjänsten läggs ansvaret på arbetsgivaren, på grund av det så kallade principalansvaret. Ett principalansvar innebär i princip att man ansvarar för någon annans culpa (vårdslöshet eller oaktsamhet). Rättsutvecklingen till detta gick ut på att man skulle börja betrakta arbetsgivaren och arbetstagarna som en enhet. Detta skiljer sig från svensk skadeståndsrätt i allmänhet då var och en vanligtvis ansvarar för sina egna handlingar.

Sammanfattning:Bakgrund: Den person som har begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska enligt brottsbalken 31 kap. 3 § dömas till rättspsykiatrisk vård. När tvångsvård är aktuellt för psykiskt störda lagöverträdare ges vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129). Många patienter inom den rättspsykiatriska vården har uttalade funktionsnedsättningar vilket arbetsterapeuter arbetar med att kartlägga och åtgärda. Tidigare internationell forskning pekar på att arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin kan påverkas av den specifika säkerhetskontrollerade miljön.Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder inom rättspsykiatrin samt arbetsterapeuters erfarenheter utav dessa.Metoden författarna användes sig av är kvalitativ.

Stadens offentliga rum är platser där människor ska kunna vistas på lika villkor och det är en demokratisk rättighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Det är svårt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av många människor trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen. Ändå finns det ett samband mellan dessa, då platser som uppfattas som otrygga i förlängningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare än en öde men detta beror även på vem man är, vilka människor som vistas på platsen och vad de gör. Människans samspel med dess omgivning är komplex och därför är sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Den här rapporten ingår i en undersökning i syfte att optimera förstärkningsåtgärder för huvudrampen vid J-området i Kristinebergsgruvan. J-området karakteriseras av höga spänningar på grund av stort djup, bitvis mycket dåliga bergförhållanden samt en komplicerad geologi. Ökande metallpriser har gjort att brytningsvärd malm nu finns betydligt närmare huvudrampen än när denna designades. I dagsläget uppvisar huvudrampen och lokala ramper tecken på skador och brott i förstärkningen vilket leder till kostsamma omförstärkningsåtgärder. Målet med denna rapport är att undersöka rörelsezonens omfattning runt huvudrampen i Kristinebergsgruvans J-område.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla ämnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet på en offentlig plats i Karlshamn. En allmän plats kan definieras som ett område med fritt tillträde för allmän användning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebär gata, väg, park, torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är ämnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten är något som idag börjat växa fram och uppmärksammats från olika håll, samhället har intresserat sig för detta utifrån ett bebyggelseperspektiv.