Ungdomsbrottslighet är ett aktuellt problem som finns i Sverige och framställs i media att den ökar, vilket inte stämmer då det finns rapporter och statistik på att det har skett en minskning. Statistik är en viktig del i brottspreventivt syfte eftersom den hjälper forskare få en bild av hur omfattande ungdomsbrottsligheten är, dess utveckling, omfattning, dess minskande och om det förekommer skillnader mellan de olika regionerna i Sverige. ?Detta var min vändpunkt? är en studie vars syfte är att granska varför ungdomar i kriminalitet slutar att begå brott och även undersöka vilka deras vändpunkt/er var utifrån teoretikerna Robert Sampson och John Laubs teori om vändpunkter. Frågeställningarna som uppsatsen behandlat är: vad fick vissa ungdomar att sluta begå brott, finns det vändpunkter för ungdomsbrottslingar samt om någon av dessa vändpunkter var relationer, miljöombyte eller sysselsättning. För att undersöka och besvara dessa frågor har en kvalitativ ansats använts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetet kring medling med anledning av brott bedrivs och är organiserat i en mellanstor kommun. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet. Hur är kommunens medlingsverksamhet organiserad?Hur arbetar åklagare och polis med medling i kommunen? Finns det ett fungerande samarbete mellan dessa tre parter och hur ser det i så fall ut? Finns det någon skillnad i de olika myndigheternas åsikter angående teorier om straff och påverkar dessa i så fall arbetet kring medling?Med hjälp av en kvalitativ metod, där öppna intervjuer har använts, så har uppsatsens syfte kunnat besvaras. Fyra respondenter valdes ut och de representerar medlingsverksamhet, polis, åklagare samt brottsoffer.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. Särskilt fokus är på erkännandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt på dess betydelse i samband med uppnåendet av beviskravet i brottmål. Huvudfrågeställningen är: Vilken betydelse har erkännandet i samband med att beviskravet anses uppnått i bevisprövningen? I uppsatsen finns även tre underfrågeställningar: Vad innebär beviskravet ställt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkännandet i bevisprövningen? Hur ser rättsläget ut beträffande erkännandet? I uppsatsen används huvudsakligen den traditionella rättsdogmatiska metoden. Vad gäller överblicken av bevisprövningen hos våra grannländer används istället en komparativ metod då en, om än mycket begränsad, jämförelse mellan Sverige och övriga länder sker. Idag råder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.

The purpose of this essay is to examine and explain how the Swedish mining court of Stora Kopparberget (the Great Copper Mountain) implemented its judicial legislation between 1641-1682. Questions are asked about which counts of indictments the court tried, which sentences they handed out, in what quantities and how these results looks in comparison with other contemporary courts. The index cards of the court judicial protocols are the primary source of information. The methods are those of quantity- and comparative analysis.The results show that theft of copper ore was the most common crime ransacked by the court. Other common crimes were (in order): sin of omission, transgression of work directions, fights, slander and disdain, trade of stolen ore, failing appearance in court etc.Fines were by far the most common sentence followed by shorter imprisonments, gauntlets, loss of right to mine possession, twig beating, loss of work, penal servitude, banishment, ?wooden horse riding? and finally military transcription.

Tidigare forskning finns inom området för polisens narkotikaförebyggande arbete, men inte enbart utifrån polisens förebyggande arbete i Eskilstuna kommun. Resultat från tidigare forskning är bland annat att polisen ingriper mest mot användningen av narkotika och/eller innehav för eget bruk. Narkotikan har också visat sig som ett allvarligt hot, särskilt mot ungdomar. Ungdomar visade sig även vara den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Det som eftersöks i denna studie är att få en förståelse av beskrivningarna om polisens roll som narkotikaförebyggare i Eskilstuna kommun.Fyra poliser i Eskilstuna och kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare har intervjuats med hjälp av en frågeguide.

I skuggan av ett brottsoffer ? en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt.

Det inger trygghet hos dem som blivit utsatta för brott, vilket ökar möjligheterna för dem att återhämta sig. Detta gäller särskilt unga brottsoffer som kan vara i kontakt med rättsväsendet för första gången, och som inom kriminologisk forskning betonas som särskilt sårbara offer.I lagen om målsägandebiträden prioriteras i första hand de brottsoffer som utsatts för sexualbrott, oavsett ålder, och i övrigt sker en behovsprövning. Frågan är hur denna behovsprövning går till och vilka det är lagstiftaren menar inte är i behov av stöd. Jag har i det här examensarbetet utifrån analyser av intervjuer med fem målsägandebiträden tolkat hur ungdomar framställs som offer i sin kontakt med rättsväsendet, och utifrån detta försökt besvara frågeställningen. Jag har i analysen jämfört med lagstiftningen på området och utgått från Christies teori om idealiska offer.

70 % av de som avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering på halvvägshus. Svensk forskning om halvvägshus är fortfarande begränsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande återfallsförebyggande effekter med halvvägshus, samt vilka förutsättningar som krävs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Denna studie behandlar revisorernas anmälningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begränsningar gällande revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trädde sålunda lagen om anmälningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien är att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur revisorers syn på anmälningsplikten skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna, då främst begreppen ?kan misstänkas? och ?utan oskäligt dröjsmål?.

Säkerhet är något som involverar alltmer i vår vardag eftersom den tekniska utvecklingen går framåt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vår vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det är i samband med detta som säkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett säkerhetsskydd i varje kommun och att en säkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvärda för att på så sätt höja säkerhetsskyddet i kommunen om det är undermåligt. I Bodens kommun finns ingen säkerhetsanalys utförd och därför syftar denna rapport att ta fram en grund till säkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvärda resurserna.

SOM-mätningar som Göteborgs universitet genomfört visar att polisen har ett högt förtroende från allmänheten. Men i Norrbotten är avstånden väldigt stora och den allmänna uppfattningen är att det inte finns tillräckligt med poliser. För att skydda sin egendom när polisen inte räcker till startar allmänheten medborgargarden. Det kan ses som ett tecken på missnöje. Dessa faktorer borde kunna påverka förtroendet för polisen i Norrbotten negativt.

I The Pirate Bay-målet dömdes de tilltalade för medverkan till upphovsrättsintrång. De ansågs genom tillhandahållandet av internetleverantörstjänsten The Pirate Bay ha främjat brott. För att kunna aktualisera påföljder även för medverkansgärningar hänvisade HovR under målet till det medverkansansvar som enligt 23 kapitlet 4 § BrB kan åläggas den som inte anses som gärningsman men som främjat brottslig gärning med råd eller dåd. Domstolen uttrycker i målet att denna paragraf kan få orimliga konsekvenser vid en strikt ordalydelsetolkning, ändå synes det vara en liknande tolkning domstolen i slutänden använder sig utav vid aktualiserandet av medverkansansvar. Vid den bedömning domstolen gör av uppsåt för de tilltalades gärningar, framkommer det att uppsåt av svag karaktär, ett så kallat likgiltighetsuppsåt är tillräckligt.

I denna studie har fokus legat på mäns handlingar inom sporten fotboll. Definitionen på begreppet handling har i undersökningen syftat enbart till fysiska handlingar som vid för grov användning skulle kunna leda till brott, t.ex. misshandel. Centralt i undersökningen har varit att ta reda på hur intervjudeltagarna beskriver var gränsen mellan aggressivitet och våld går, samt se varför spelare handlar på ett visst sätt i match- och träningssituationer. Frågeställningarna studien utgått ifrån är:Varför handlar manliga spelare på ett visst sätt i match- och träningssituationer?Hur definierar de skillnaden på att vara aggressiv och att vara våldsam?Undersökningen utgår från ett socialkontruktionistiskt perspektiv, där genusteori står i fokus.