Sökresultat:
2426 Uppsatser om Utrymme och bekvämlighet - Sida 5 av 162
Pulsen ?r hj?rtat i fritidshemmet.
Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en
h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin
utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska
inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska
aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt
s?mnkvalit?n.
Teori hand i hand med praktik. : Varför mÄste vi ha teori i slöjden.
Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.
"Den fria leken Àr jÀtteviktig" : - FörskollÀrares erfarenheter av den fria leken
Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva förskollÀrares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad förskollÀrarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och fÄ en kunskap kring hur de ser pÄ sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken fÄr i förskolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte med arbetet har vi anvÀnt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med Ätta förskollÀrare.Resultatet av vÄr undersökning visade att förskollÀrarna anser att den fria leken Àr oerhört viktig och de Àr vÀl medvetna om dess betydelse.
Problemlösning i matematik - hur stort utrymme ges i undervisningen?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna fÄr arbeta med i nÄgra valda lÀromedel samt hur verksamma lÀrare arbetar med problemlösning..
?SlĂ„ ihop elĂ€ndet!? : En kvantitativ undersökning av sportens utveckling i tidningarna Arbetarbladet, Gefle Dagblad, LĂ€nstidningen Ăstersund & Ăstersunds?Posten
I och med lokalpressens sinande upplagor Ă€r den hĂ€r studien genomförd för att se hur sportens utrymmesutveckling i tidningarna ser ut i jĂ€mförelse med annat utrymme. De fyra tidningar som ingĂ„r i undersökningen Ă€r gĂ€vletidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad samt östersundstidningarna LĂ€nstidningen Ăstersund och Ăstersunds?Posten.Undersökningen har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod dĂ€r sammanlagt 144 tidningar, 5354 sidor, 15117 artiklar och 6660 bilder ingĂ„r. För att resultatet inte ska pĂ„verkas av vinter- eller sommarsport undersöktes en vecka pĂ„ vĂ„ren och en vecka pĂ„ hösten.Resultatet av undersökningen visar att övrigt redaktionellt material i tidningarna har minskatmedan sporten mer eller mindre har bestĂ„tt, och i vissa fall fĂ„tt ökat utrymme. Alla fyra tidningar har ökat andelen övriga sidor,som annons- och tevesidor, pĂ„fallande mycket under undersökningsperioden.
Historisk kunskap: Kunganamn, Ă„rtal och krig? : En undersökning om stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen pĂ„ gymnasiet utifrĂ„n kursplan, lĂ€rare och elever Â
Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen pÄ gymnasial nivÄ hos ett antal lÀrare och elever. Arbetet berör bÄde indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat pÄ historieÀmnet, vad lÀrare respektive elever menar att historisk kunskap Àr för nÄgot. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap Àr att besitta stoffkunskaper, andra elever lÀgger ett större fokus pÄ processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap pÄverkar deras syn pÄ historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lÀra ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare pÄ att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lÀrare lÀgger för förklaring i vad historisk kunskap Àr för nÄgot.
NyanstÀlldas upplevelser av socialisation och introduktion ur ett innovationsperspektiv
Introduktion av nyanstÀllda ? det vill sÀga socialisation ? Àr en viktig strategisk frÄga för företag och organisationer. En annan viktig frÄga Àr företagens förmÄga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning Àr en betydelsefull faktor för hur den nyanstÀllde förhÄller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanstÀllda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanstÀllda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien Àr att undersöka nyanstÀlldas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv.
"Vi vill förÀndra!" : Pedagogers och barns tankar om den fysiska miljöns utrymme och inredning pÄ en förskola
Den fysiska miljön i förskolan kan innebÀra bÄde möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som pÄverkar kvaliteten och verksamhetens förutsÀttningar att skapa en miljö som prÀglas av inkludering och delaktighet Àr det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingÄr i ett större projekt vars syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskolor kan bidra till förÀndringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie Àr att ta del av nÄgra pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrÄn ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av omrÄdet utrymme och inredning gjorts enskilt av bÄde mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten pÄ avdelningen var lÄg. UtifrÄn en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestÄende av tre pedagoger dÀr deras beskrivning av tillgÀnglighet och begrÀnsningar i utrymme och inredning synliggörs.
Judendom och lÀromedel : En diskursanalys av lÀromedel i religionskunskap utgivna under Ären 1980 - 2009
Judendom och lÀromedel Àr en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen pÄ judar i religionslÀromedel har förÀndrats under Ären 1980 till 2009. Den har Àven som mÄl att se om judendomen har fÄtt minskat utrymme i lÀroböckerna. Uppsatsen undersöker ocksÄ om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken ?om detta mÄ ni berÀtta? samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha pÄverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fÄtt minskat utrymme i lÀroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats.
Vems judendom? : en granskning av lÀroböcker i religionskunskap
Vems judendom beskrivs i lÀroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda pÄ hur lÀrobokstexter framstÀller judendomen. Dels har vi undersökt om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn nÄgon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive mÀn fÄr i lÀrobokstexterna. VÄr hypotes var att ortodoxa mÀn fÄr störst utrymme i lÀrobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika lÀroböcker som anvÀnds eller har anvÀnts pÄ vÄra respektive partnerskolor.
Utveckling av ett anvÀndarvÀnligt arbetssÀtt som sÀkerstÀller att rÀtt rÄvara anvÀnds till rÀtt produkt
Södra Interiör har en anlÀggning i Kallinge dÀr man tillverkar golv och paneler av furu. I takt med att produktionen har ökat har Àven lagernivÄerna ökat vilket har ökat risken för att fel rÄvara anvÀnds till fel produkt. Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett arbetssÀtt som minskar risken för att fel rÄvara anvÀnds.Studien visar att nÄgot mÄste göras för att sÀkerstÀlla att rÀtt rÄvara anvÀnds till rÀtt produkt. LagernivÄn och informationskvaliteten Àr andra problem som identifierats. Nyckelbegreppen för att lösa problemen Àr ordning och reda, information, framförhÄllning och utrymme.
Hur kan stess- och hÀlsofrÄgor fÄ större utrymme pÄ arbetsplatsen?
Bakgrund: Stress och hÀlsofrÄgor Àr idag ett hett Àmne i samhÀllsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhÀllet talar sitt tydliga sprÄk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation stÀller nya krav pÄ mÀnniskan som vi inte Àr anpassade till. Trycket pÄ företagen vad gÀller att ta mer ansvar för de anstÀlldas hÀlsa verkar ocksÄ ha vÀckts. FrÄgan Àr hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hÀlsofrÄgor i sin redan fullspÀckade agenda.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken inverkan styrning har pÄ chefers prioriteringar och hur chefer ser pÄ sitt ansvar betrÀffande stress- och hÀlsofrÄgor.
Frivillighetsorganisationer i arbetet med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada : Komparativ analys i relation till vÀlfÀrdsstaten
Syftet med studien Àr att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvÀgagÄngsÀtt och metoder i relation till olika vÀlfÀrdskontexter. Studien insamling av primÀrdata Àr gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter frÄn respektive land. IntervjufrÄgorna Àr framtagna utifrÄn det syfte och frÄgestÀllningar som genomsyrar studien och för att fÄ fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och vÀlfÀrdsstaten. Materialet analyserades dÀrefter utifrÄn en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande vÀlfÀrdsstaten. Slutsatsen i denna studie Àr att frivillighetsorganisationerna bör krÀva mer utrymme i samhÀllet, frÀmst i Sverige och Polen.
Röster som rÀknas
VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad delaktighet och inflytande innebÀr för lÀraren i en Ärskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna pÄverka sin vardag i klassrummet. Vi Àr nyfikna pÄ barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna fÄr delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill ocksÄ fÄ syn pÄ hur lÀrare i skolan förhÄller sig till elevernas delaktighet och inflytande. LÀrarens förhÄllningssÀtt skapar möjligheter eller begrÀnsar eleverna till reellt inflytande, dÀrför har det betydelse att lÀrare i skolan utgÄr frÄn barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi anvÀnt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lÀrarens betydelse i klassrummet.
Det brinner i Husby : En kvalitativ studie av hur upploppen i Husby skildrades i Svenska Dagbladet, The Guardian och Aftonbladet
Denna uppsats Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av nyhetsrapporteringen och opinionstexterna om upploppen i Husby i maj 2013. De undersökta tidningarna Àr The Guardian, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, under tidsperioden 20 maj ? 2 juni 2013. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka perspektiv som lyftes upp, vilka som fick komma till tals och hur de framstÀlldes, vilken retorik som anvÀndes och vilken typ av vÄld som fick störst utrymme i artiklarna. Vi jÀmför Àven tidningarna sinsemellan för att se skillnader och likheter.