Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare.Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna får arbeta med i några valda läromedel samt hur verksamma lärare arbetar med problemlösning..

I och med lokalpressens sinande upplagor är den här studien genomförd för att se hur sportens utrymmesutveckling i tidningarna ser ut i jämförelse med annat utrymme. De fyra tidningar som ingår i undersökningen är gävletidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad samt östersundstidningarna Länstidningen Östersund och Östersunds?Posten.Undersökningen har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod där sammanlagt 144 tidningar, 5354 sidor, 15117 artiklar och 6660 bilder ingår. För att resultatet inte ska påverkas av vinter- eller sommarsport undersöktes en vecka på våren och en vecka på hösten.Resultatet av undersökningen visar att övrigt redaktionellt material i tidningarna har minskatmedan sporten mer eller mindre har bestått, och i vissa fall fått ökat utrymme. Alla fyra tidningar har ökat andelen övriga sidor,som annons- och tevesidor, påfallande mycket under undersökningsperioden.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen på gymnasial nivå hos ett antal lärare och elever. Arbetet berör både indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat på historieämnet, vad lärare respektive elever menar att historisk kunskap är för något. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap är att besitta stoffkunskaper, andra elever lägger ett större fokus på processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap påverkar deras syn på historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lära ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare på att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lärare lägger för förklaring i vad historisk kunskap är för något.

Introduktion av nyanställda ? det vill säga socialisation ? är en viktig strategisk fråga för företag och organisationer. En annan viktig fråga är företagens förmåga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning är en betydelsefull faktor för hur den nyanställde förhåller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanställda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanställda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien är att undersöka nyanställdas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebära både möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som påverkar kvaliteten och verksamhetens förutsättningar att skapa en miljö som präglas av inkludering och delaktighet är det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingår i ett större projekt vars syfte är att undersöka hur några förskolor kan bidra till förändringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie är att ta del av några pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrån ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av området utrymme och inredning gjorts enskilt av både mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten på avdelningen var låg. Utifrån en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestående av tre pedagoger där deras beskrivning av tillgänglighet och begränsningar i utrymme och inredning synliggörs.

Judendom och läromedel är en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen på judar i religionsläromedel har förändrats under åren 1980 till 2009. Den har även som mål att se om judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna. Uppsatsen undersöker också om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken ?om detta må ni berätta? samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha påverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats.

Vems judendom beskrivs i läroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda på hur lärobokstexter framställer judendomen. Dels har vi undersökt om lärobokstexterna utgår från någon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive män får i lärobokstexterna. Vår hypotes var att ortodoxa män får störst utrymme i lärobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används eller har använts på våra respektive partnerskolor.

Södra Interiör har en anläggning i Kallinge där man tillverkar golv och paneler av furu. I takt med att produktionen har ökat har även lagernivåerna ökat vilket har ökat risken för att fel råvara används till fel produkt. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett arbetssätt som minskar risken för att fel råvara används.Studien visar att något måste göras för att säkerställa att rätt råvara används till rätt produkt. Lagernivån och informationskvaliteten är andra problem som identifierats. Nyckelbegreppen för att lösa problemen är ordning och reda, information, framförhållning och utrymme.

Bakgrund: Stress och hälsofrågor är idag ett hett ämne i samhällsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhället talar sitt tydliga språk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation ställer nya krav på människan som vi inte är anpassade till. Trycket på företagen vad gäller att ta mer ansvar för de anställdas hälsa verkar också ha väckts. Frågan är hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hälsofrågor i sin redan fullspäckade agenda.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken inverkan styrning har på chefers prioriteringar och hur chefer ser på sitt ansvar beträffande stress- och hälsofrågor.

Syftet med studien är att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvägagångsätt och metoder i relation till olika välfärdskontexter. Studien insamling av primärdata är gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter från respektive land. Intervjufrågorna är framtagna utifrån det syfte och frågeställningar som genomsyrar studien och för att få fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och välfärdsstaten. Materialet analyserades därefter utifrån en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande välfärdsstaten. Slutsatsen i denna studie är att frivillighetsorganisationerna bör kräva mer utrymme i samhället, främst i Sverige och Polen.

Vårt syfte med studien är att undersöka vad delaktighet och inflytande innebär för läraren i en årskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna påverka sin vardag i klassrummet. Vi är nyfikna på barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna får delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill också få syn på hur lärare i skolan förhåller sig till elevernas delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt skapar möjligheter eller begränsar eleverna till reellt inflytande, därför har det betydelse att lärare i skolan utgår från barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi använt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lärarens betydelse i klassrummet.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen och opinionstexterna om upploppen i Husby i maj 2013. De undersökta tidningarna är The Guardian, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, under tidsperioden 20 maj ? 2 juni 2013. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka perspektiv som lyftes upp, vilka som fick komma till tals och hur de framställdes, vilken retorik som användes och vilken typ av våld som fick störst utrymme i artiklarna. Vi jämför även tidningarna sinsemellan för att se skillnader och likheter.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.