Barn som vÀxer upp i stadsmiljöer Àr hÀnvisade till stadens parklekar och lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se vÀldigt olika ut. FrÄn ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tÀnkta funktioner, till ett mer naturlikt. Forskning visar pÄ mÄnga fördelar med att lÄta lekmiljön prÀglas av ett mer naturlikt formsprÄk kopplat till barnens utveckling. Trots den vÀletablerade uppfattningen om att leken Àr vÀrdefull för barnen prÀglas mÄnga lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning begrÀnsar utloppet för de vidlyftigare lekarna. Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebÀr ibland att formge platser för barn. Det Àr av den anledningen viktigt att förstÄ barnens behov och betydelsen av att utforma platser sÄ de passar dem sÄ bra som möjligt. Robin Moore, hyllad professor i landskapsarkitektur vid North Carolina State University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt engagemang i att stÀrka kopplingen mellan barn och natur.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att jÀmföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och anvÀndande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 Ären samt hur utvecklingen kan tÀnkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- PÄverkar moderna Àventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer Àn funktion?- PÄverkar en eventuellt rÄdande sportifiering utvecklingen?- Hur pÄverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: GenomgÄng av litteratur och produktinformation frÄn företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nÀra koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 Ären har utvecklingen för kvinnor gÄtt frÄn unisex till specifika mÀrken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gÄtt frÄn funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna Àventyrare, concept stores och livsstilar. En rÄdande sportifiering av friluftslivet verkar ske bÄde i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

BarriÀrkonstruktionernas funktionalitet och sÀkerhet i framtida slutförvar för anvÀnt kÀrnbrÀnsle ska garanteras i minst 100 000 Är. Berget Àr en förutsÀttning för full funktion av övriga barriÀrer och Àr det yttersta skyddet mellan radioaktivt avfall och mÀnniska. Denna studie syftar till att undersöka byggandet av transporttunnlar genom borrning och sprÀngning med emulsionssprÀngÀmnen. Genom styrning och kontroll av utförandet vid borrning, laddning och initiering ska tunneldrivningen optimeras. Fokus ligger pÄ noggrann konturhÄllning, effektiv indrift utan risk för omskjutningar och kontroll pÄ sprÀngskadezon.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.

SabermÀtsystem Àr ett mÀtsystem som gör det möjligt för fastighetsÀgare att hÄlla koll pÄ sin energiförbrukning. MÀtsystemet bestÄr i princip av en centralenhet (Saber) som via ett antal hÄrdvaruinterface kan samla in data frÄn olika förbrukningsmÀtare och sensorer. Det data som samlas in skickas upp till en server dÀr det anvÀnds för att skapa grafer i en webbportal. Genom att logga in pÄ webbportalen kan fastighetsÀgaren pÄ ett enkelt sÀtt hÄlla koll pÄ sin energiförbrukning. PÄ portalen finns ocksÄ rÄdgivning för att minska energiförbrukningen, samt möjlighet att styra viss utrustning i fastigheten.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.