Företag som tillverkar papper och massa anvÀnder sig av kontinuerlig tillverkning och Àr en del av processindustrin. Stora Enso Àr ett företag inom pappers-, förpacknings- och trÀproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela vÀrlden. En av dessa enheter Àr SkutskÀrs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa.SkutskÀrs Bruk har i nulÀget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svÄrt att spÄra orsaker till. De Àr inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete Àr att skapa en modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill sÀga frÄn torkning till lagring.

I dagens konfliktomrÄden Àr förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militÀra enheter som arbetar i omrÄdet för att skapa stabilitet och sÀkerhet. Den hÀr uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsomrÄde utan tillgÄng till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det Àr möjligt att tillföra minröjningskompetens pÄ gruppnivÄ utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus frÄn huvudtjÀnsten. Uppsatsen tar Àven upp vilken lÀgsta nivÄ av utbildning som krÀvs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man nÄr upp till det mÄlet. Uppsatsens frÄgestÀllning har varit: GÄr det att inom ramen för JÀgarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser Àr att det Àr praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare pÄ bataljons nivÄ.

Fo?r att mo?jliggo?ra ha?llbara och energieffektiva byggnader sta?lls det ho?ga krav pa? energibehovet i kontorsbyggnader. Inledningsvis presenteras de faktorer som pa?verkar energibehovet i byggnader fo?r att sedan o?verga? till utfo?randet av studien. Syftet med studien var att studera vilken pa?verkan som bela?ggningsgrad och antal belagda kontorsplatser har pa? energibehovet i en kontorsbyggnad i Stockholm.

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Skador i de nedre extremiteterna, frÀmst knÀskador, Àr ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en frÀmre korsbandsskada Àr 5-6 gÄnger sÄ stor som för pojkar i samma Älder. De nedre extremiteterna Àr Àven de kroppsdelar dÀr flest skador förekommer inom herrfotbollen, men mÀn skadar oftare lÄr och ljumske Àn knÀ- och fotled. De Àr Àven i regel Àldre nÀr skadan intrÀffar Àn damspelarna Àr. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero pÄ flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, sÄsom muskelstyrka och knÀstabilitet.Syftet med det hÀr projektet var att utforma ett trÀningsprogram med mÄlet att stÀrka lÄrmuskulaturen, bÄlstyrka och att öka stabiliteten i knÀleden.

Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det skulle kunna innebÀra för LuleÄ kommun och dess invÄnare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, UmeÄ och Sollentuna har studerats för att ta reda pÄ hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa Àr den avgift kommunen tar ut för att finansiera hanteringen av kommunalt hushÄllsavfall. I avgiften ingÄr insamling och behandling av hushÄllsavfall, driften av Ätervinningscentraler, kundtjÀnst, fakturering och information. Viktdebitering innebÀr att fastighetsÀgaren betalar en avgift efter den mÀngd avfall som slÀngs i sopkÀrlet.

I tillverkningsindustrin har driftstopp ansetts som en stor inverkansfaktor pÄ produktionens prestation. Driftstopp hindrar produktionen frÄn att utnyttja sin fulla kapacitet. Ett sÀtt att öka den operativa tiden i en monteringslinje Àr att identifiera orsakerna till driftstopp och dÀrefter eliminera eller reducera dessa. NÀra noll driftstoppstid Àr det ultimata mÄlet för producerande företag.Syftet med examensarbetet Àr att bidra till kunskapen om hur driftstoppsorsaker kan identifieras och reduceras i monteringslinjer.För att kunna besvara syftet har tvÄ frÄgestÀllningar formulerats.1. Vilka möjliga orsaker finns det till att driftstopp uppstÄr i monteringslinjer? 2. Vilka ÄtgÀrder kan tillÀmpas i monteringslinjer för att reducera driftstopp?Examensarbetet har genom intervjuer, observationer, litteraturstudier, dokument och en egenutformad felrapport insamlat data för att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Ett gott bemötande Àr viktigt för patientens uppfattning om vÄrden och en viktig del pÄ vÀgenmot vÀlbefinnande. Bemötande Àr ett samspel och ett vÀxelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger pÄ att sjuksköterskan aktivt trÀder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begrÀnsningar bekrÀftar patienten. Detta för attpatienten ska fÄ förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvÄrden. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

Arbetet behandlar tre icke dödliga vapnen - taser, beanbag och OC-spray (pepparspray) - som kan komma att anvÀndas som sÀrskilda hjÀlpmedel vid polisens vÄldsanvÀndning. Vi har haft en del motgÄngar med vÄr informationsinhÀmntning. De personer inom polisen Àr insatta i dessa tre hjÀlpmedel har, p g a olika skÀl inte kunnat hjÀlpa oss. DÀremot har vi fÄtt hjÀlp frÄn bl a medicinskt kunniga personer (rÀttslÀkare), sÄ vi pÄ sÄ sÀtt har fÄtt uppgifter om hur de sÀrskilda hjÀlpmedlen pÄverkar kroppen fysiskt. Personer inom polisen har kunnat komplettera den information vi hittat pÄ Internet.

Scania Àr en av vÀrldens största tillverkare av lastbilar, bussar och marina motorer och examensarbetet har utförts i syfte att utveckla en ny remmÀtrigg för att bÀttre kunna verifiera slitage, livslÀngd och töjning efter olika testcykler pÄ Poly-V remmar. Riggen skall utföra mÀtningar enligt standard SAE-J1459 och klara att mÀta remlÀngder mellan 1000-3300 mm. DÀrtill mÄste konstruktionen vara utformad enligt gÀllande sÀkerhetsföreskrifter och ergonomiska aspekter beaktas.MÀtningar av Poly-V remmar sker efter principen att remmen spÀnns in mellan tvÄ remskivor med en kraft pÄ 100 N per ribba.Vid examensarbetets start fanns en Àldre mÀtrigg att tillgÄ, vilken inte lÀngre Àr i bruk p.g.a. att den inte uppfyller alla krav för mÀtprocessen. Den har dock anvÀnts i syfte för att identifiera ergonomi- och sÀkerhetsrisker.

Patienter som behandlas pÄ en intensivvÄrd möts av en miljö med teknisk utrustning, dÀr slangar och sladdar Àr kopplade till olika övervaknings monitorer. Patienter som inte förmÄr upprÀtthÄlla en adekvat syresÀttning i vÀvnaden förses med en endotrakealtub som ansluts till en mekanisk ventilator. För att acceptera endotrakealtuben och behandling fÄr patienterna sedering och analgetika. PÄ intensivvÄrden Àr personaltÀtheten hög och patienten lÀmnas sÀllan pÄ rummet ensam och sjuksköterskan har en central roll i behandlingen och omvÄrdnaden. Syftet: Syftet med denna studie Àr att beskriva intuberade patienters upplevelser av intensivvÄrd.

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Begreppet Voice over Internet Protocol (VoIP) Àr nÄgot som nog de flesta har hört talas om, men vad innebÀr egentligen VoIP. Vi har tittat pÄ tekniken och Äterger en beskrivning av begreppet VoIP. Vi har valt att titta pÄ hur företag anvÀnder tekniken samtidigt som vi tittar pÄ vilka nya tjÀnster och möjligheter som finns. Hur ser tjÀnsteutbudet ut idag och hur pÄverkar detta sÀttet att kommunicera inom företagen? Vilken funktionalitet anvÀnds och hur drar man nytta av de fördelar och möjligheter som den nya tekniken erbjuder? Med förÀndrade kommunikationssÀtt ser vi hur verksamheter bÄde kan effektiviseras och utvecklas.NÀr vi tittar pÄ hur leverantörer bidrar till att utveckla sina kunders verksamheter sÄ ser vi att leverantörerna inte Àr delaktiga inom detta omrÄde i nÄgon större utstrÀckning.

Denna rapport behandlar ett examensarbete pĂ„ D-nivĂ„ inom produkt ochprocessutveckling utfört av en student pĂ„ MĂ€lardalens högskola frĂ„n oktober 2008 tillmars 2009. Examensarbetet utfördes i samarbete med det svenska företaget EBSSweden AB. Detta Ă€r en censurerad version av den fullstĂ€ndiga rapporten. Bilder pĂ„den fĂ€rdiga designen samt vissa bilder frĂ„n konceptgenereringen Ă€r borttagna pĂ„ EBSbegĂ€ran. Även ritningsunderlaget i bilagorna Ă€r borttagna.EBS utvecklar förstĂ€rkare, högtalare, effektpedaler samt annan utrustning förprofessionella och halvprofessionella basister.Syftet med examensarbetet var att formge en basförstĂ€rkare med fokus pĂ„anvĂ€ndarvĂ€nlighet och ergonomi kopplat till ett specifikt företag och deraskundgrupp.

Scania Àr en av vÀrldens största tillverkare av lastbilar, bussar och marina motorer och examensarbetet har utförts i syfte att utveckla en ny remmÀtrigg för att bÀttre kunna verifiera slitage, livslÀngd och töjning efter olika testcykler pÄ Poly-V remmar. Riggen skall utföra mÀtningar enligt standard SAE-J1459 och klara att mÀta remlÀngder mellan 1000-3300 mm. DÀrtill mÄste konstruktionen vara utformad enligt gÀllande sÀkerhetsföreskrifter och ergonomiska aspekter beaktas.MÀtningar av Poly-V remmar sker efter principen att remmen spÀnns in mellan tvÄ remskivor med en kraft pÄ 100 N per ribba.Vid examensarbetets start fanns en Àldre mÀtrigg att tillgÄ, vilken inte lÀngre Àr i bruk p.g.a. att den inte uppfyller alla krav för mÀtprocessen. Den har dock anvÀnts i syfte för att identifiera ergonomi- och sÀkerhetsrisker.