Examensarbetet har genomförts pĂ„ den produktionstekniska avdelningen pĂ„ Volvo Construction Equipment i Hallsberg.Syftet varatt ta fram ett nytt koncept för hyttsvetsproduktionen pĂ„ fabriken;hur produktionsprocessen skulle kunna se ut i framtiden. Man vill göra flödet i linan mer effektivt med avseende pĂ„ kvalitet, flexibilitet samt eliminera tidsslöseri som idag Ă€r ett problem.NĂ€r fabriken pĂ„började sin produktionproducerade man tvĂ„ olika varianter av hyttertill anlĂ€ggningsmaskiner, idag har man ökat produktionen till fyra varianter. I takt med att varianter samt orderingĂ„ng ökat har man byggt pĂ„ befintlig produktionslina istĂ€llet för att utveckla en ny, anpassadlinafördet nya lĂ€get. Resultatet har blivit att maxkapaciteten Ă€r nĂ„dd och linan klarar inte att hantera en planerad produktionsökning.En grundlig analys av hyttsvetsprocessen, innehĂ„llande intervjuer med bland andra platschef, teknisk chef och flera tekniker genfördes för att fĂ„ förstĂ„else för processen. Övrig information sĂ„som effektivitetsmĂ€tningar pĂ„ utrustning, vĂ€rdeflödesanalyser och avvikelserapportering har funnits tillgĂ€ngligt och legat till grund för arbetet.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar pÄ polismyndigheten i Södermanlands lÀn. Rapporten har sin utgÄngspunkt i Äsikter frÄn anstÀllda poliser i distriktet i Eskilstuna angÄende frÄgor om debriefing. Rapporten fokuserar ocksÄ pÄ Äsikter frÄn ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) sÀger om rÀtten till debriefing. TillvÀgagÄngssÀtt för insamling av data har skett genom enkÀter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket Àr ett krÀvande yrke pÄ mÄnga sÀtt, och risken för att utsÀttas för jobbiga hÀndelser Àr stor.

Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen pÄ operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försÀmrad ventilation pÄ operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vÄrdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att pÄ en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pÄgÄende operation, varför och av vem de öppnades.Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvÀrsnittsdesign. Personalen pÄ en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pÄgÄende operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes frÄn operationsprogrammet.Resultat och slutsats: 22 observationstillfÀllen observerades, 11 frÄn vardera konventionell respektive infektionskÀnslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jÀmfört med infektionskÀnslig.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

Att arbeta som polis innebÀr att stÀllas inför en mÀngd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. SamhÀllsklimatet blir allt tuffare och med det Àven polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nÀstan vad som helst, trots det Àr Àven poliser mÀnniskor som mÄste ta vara pÄ alla de intryck som inhÀmtas. Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att kartlÀgga polisens arbete med arbetsmiljöfrÄgor, gÀllande vad som pÄverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I vÄran teoridel som utgÄr ifrÄn Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkÀtundersökning.

Polisens vÀrdegrund Àr i dagslÀget en het frÄga och nÄgot som diskuteras inte bara inom polisen och i media utan Àven av allÀnheten. NÀr en video uppdagades dÀr poliser vid en insats i RosengÄrd 2008 uttalade sig nedvÀrderande om personer med invandrarbakgrund blev frÄgan alltjÀmt mer aktuell och i och med att polisen 2009 lanserade sin nya vÀrdegrund Àr det lÀtt att stÀlla sig frÄgan hur det stÄr till med polisers vÀrderingar. Den hÀr rapporten tar sikte pÄ att titta pÄ möjliga förklaringar till polisernas uttalanden och vad vÀrdegrunden kan bidra med för att sÄdana saker inte ska upprepas. Teorin om Social konstruktionism förklarar uttalandena som ett svar pÄ uppfattad aggression gentemot poliserna sjÀlva eller en för dem en nÀrstÄende part. Teorier kring pliktetik visar pÄ att uttalandena kan vara ett resultat av en outtalad, missriktad pliktetisk kÀnsla som gjort poliserna osÀkra pÄ vad för slags attityd som ingÄr i deras arbete.

Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjÀnstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sÄllats fram genom en avsmalnande sökning pÄ databasen PubMed, med sökord frÄn databasen MESH. Vidare har information hÀmtats frÄn olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 Ären, de allra flesta utan de förutsÀttningar som krÀvs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala vÀlmÄende samtidigt som kraven pÄ verksamheterna mÄste tillfredsstÀllas.

Lödfogar pÄ kretskort utsÀtts för spÀnningar i samband med temperaturvÀxlingar. Dessa spÀnningar leder sÄ smÄningom till utmattningsbrott. OmstÀllning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda anvÀndning av blyhaltiga lödfogar Àven i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar pÄstÄs vara sprödare Àn tenn/bly lod. Scania har begrÀnsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det hÀr projektet vill man ta reda pÄ ifall pÄstÄendet ovan, om att blyfritt lod Àr sprödare Àn blyat lod, stÀmmer och för att kunna göra en sÄdan jÀmförelse mellan loden mÄste dessa analyseras frÄn ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu faststÀllt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

FrÄgestÀllningen som vi vill besvara Àr huruvida kvinnliga poliser hÀvdar sig i jÀmförelse till sina manliga kollegor. För bara nÄgra decennier sedan pÄgick en het debatt om kvinnor skulle fÄ möjlighet att bli poliser. 1908 anstÀlldes de allra första poliserna i Sverige, som pÄ den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades pÄ kvinnor och barn. MÀnnen i sin tur arbetade för att fÄ bort kvinnorna frÄn polisyrket.

Syftet med denna studie var att utifrÄn inhÀmtat material undersöka om det finns nÄgot samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, RÀddningstjÀnsten och AmbulanssjukvÄrden. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet pÄ arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i lÀngden? HÀlsan förbÀttras genom bra och regelbunden fysisk trÀning. Man mÄr bÀttre och presterar bÀttre pÄ jobbet, en ÄtgÀrd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren Àven fÄr bÀra mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohÀlsa. En lÄngsiktig investering med mÄl att förbÀttra hÀlsan inom polisen gör att vinningen bestÄr bÄde för arbetsgivaren och arbetstagaren.

 Konkurrens med lÄgprislÀnder, ökade krav pÄ kvalitet och behov av att snabbt nÄ ut pÄ marknaden med nya produkter Àr anledningar till att företag mÄste se över och effektivisera sina testmetoder. För att sÀkerstÀlla nöjda kunder över tid krÀvs tillförlitliga produkter som uppfyller sin tÀnkta funktion sÄ lÀnge företaget önskar det. Kostnader för bristande kvalitet i form av reparationer, Äterkallning eller försenad produktrelease Àr ofta stora och ett sÀtt att minska de Àr genom att effektivisera sin testning.Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram samt utvÀrdera en effektiv testmetod vilken möjliggör identifiering av svaga lÀnkar i en konstruktion med sÄ fÄ testobjekt och sÄ snabbt som möjligt. Arbetet Àr utfört pÄ företaget Whirlpool Corporation i Norrköping, pÄ produkten mikrovÄgsugnar.I detta examensarbete redogörs för en testmetod, som Àr framtagen huvudsakligen baserad pÄ teorin bakom Highly Accelerated Life Test (HALT). HALT innebÀr testning under höga stressnivÄer med intentionen att produkten ska gÄ sönder för att sÄledes exponera svaga lÀnkar.

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvÄrdpatient Àr ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvÄrdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det Àr riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske.Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvÄrdspatienter, samt jÀmföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter pÄ dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var ocksÄ att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter dÀr det sker tillbud respektive inte sker tillbud.Metod: Studien Àr kvantitativ, deskriptiv och jÀmförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades pÄ ett svarsformulÀr av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingÄr 42 transporter.Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter.

Lödfogar pÄ kretskort utsÀtts för spÀnningar i samband med temperaturvÀxlingar. Dessa spÀnningar leder sÄ smÄningom till utmattningsbrott. OmstÀllning till blyfri lödning  pga EUdirektivet ELV (End of Life Vehicles) som inom kort kan börja förbjuda anvÀndning av blyhaltiga lödfogar Àven i tunga fordon, medför en ökad risk för utmattningsbrott, eftersom blyfria lödfogar pÄstÄs vara sprödare Àn tenn/bly lod. Scania har begrÀnsad kunskap om eller erfarenhet av blyfria lödfogar och har av den anledningen startat detta projekt.I det hÀr projektet vill man ta reda pÄ ifall pÄstÄendet ovan, om att blyfritt lod Àr sprödare Àn blyat lod, stÀmmer och för att kunna göra en sÄdan jÀmförelse mellan loden mÄste dessa analyseras frÄn ett materialtekniskt perspektiv. Scania har fram till nu faststÀllt sina provresultat via ett elektriskt funktionstest.

Kryptering anvÀnds för en mÀngd olika ÀndamÄl idag, till exempel för att elektroniskt signera dokument, autentisera en person och skydda hemlig information. För att detta skall fungera krÀvs att krypteringsnyckeln hÄlls hemlig och Àr lagrad pÄ ett sÀkert sÀtt. Denna rapport redogör för hur krypteringsnycklar idag lagras och hur sÀkra det olika sÀtten Àr. LagringssÀtten som behandlas Àr bland annat aktiva kort, bankdosor och datorfil. Det redogörs Àven för ett antal olika typer av hot sÄsom social engineering, malware och avlyssning för att slÄ fast vilka hot som Àr möjliga mot vilka system.

Vi vill genom vÄrt arbete belysa vad elpistolen har för fördelar och nackdelar och vad effekterna skulle kunna bli om den skulle börja anvÀndas av svensk polis. Under 2005 planerades ett fÀltförsök med elpistolen men innan det hann ske stoppades försöket av polisens etiska rÄd. Elpistolen var fram till dess ett första val bland olika icke dödliga hjÀlpmedel, ett sjÀlvklart redskap för att tÀcka upp glappet mellan batong/pepparspray och tjÀnstevapnet Sig-Sauer. Elpistolen som polisen tagit fram för fÀltförsöket var av modell X-26, ett pistolliknande redskap som skjuter tvÄ hullingar som fÀster i hur och klÀder. Vid trÀff levererar den 50 000 volt in i kroppen, elektriciteten gör sÄ att kroppens muskler krampar ihop.